Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.01.1963, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 17.01.1963, Blaðsíða 3
N y tår staff elsennep Hvis landshøvdingen over Grøn- land var lailende åndssvag, hvis landshandelsinspektøren fastsat- te ågerpriser for fyldte bolcher, hvis landsprovsten var hemmelig agent for Jehovas vidner, hvis landsdommeren havde en mørk fortid som SS-sturmbahnfiirer, hvis landsbyskoledirektøren var noto- risk analfabet, hvis landspolitimesteren var russisk spion, hvis landslægen var en landflygtig — forklædt og afbleget — katangesisk medicinmand med falsk pas, hvis landsradiofonichefen indforskrev alle sine udsendelser fra BLÅ BÅND-fabrikkerne, hvis landsbibliotekaren på statens reg- ning distribuerede tvivlsomme fran- ske postkort til udstederne, hvis landsrådet var en samling kød- og grødhoveder, hvis landsredaktøren selv lavede alle sine nyheder på en særlig maskine, hvis landssygeplejersken sidst på må- neden gav .folk cyankalium mod lommesmerter, hvis landspateren var en glubende ulv i fåreklæder med 35 mm lange hjør- netænder, hvis landsrektoren uden lærerrådets udtrykkelige godkendelse drev hvid slavehandel med realistpigerne på Sydamerika, hvis landsforvaringshjemsbestyreren ikke var rigtig vel forvaret, hvis landsbageren i smug smurte sil- desalat på medaillerne, hvis landsrevydirektøren var en hveps uden bzzzz og brod, hvis landsbyen Godthåb — den hellige stad med de hellige køer — i det hele taget var en kalket grav fuld af døde ben og alskens råddenskab, MÅTTE man nære ALVORLIG ængstelse for: 1) at vort stolte og trodsige lands ud- vikling i det nye år ville blive en endnu mere indviklet affære 2) at al landsens ulykker ville regne ned over os 3) at hele landets befolkning allerede inden udgangen af 1963 blindt og herreløst ville trampe sig selv til døde i en vild danse macabre, en veritabel Ragna-Rock. — DA IMIDLERTID INTET — AB- solut intet — tyder på, at man med rimelighed ville kunne beskylde NO- GENSOMHELST af de ovennævnte for NOGETSOMHELST af det oven- nævnte, da vi tværtimod alle nærer dyb og varig tillid til landsfædrene i lands- byen, ja, så synes jeg altså, der er al mulig grund til, at vi, der er forsam- lede til dette lille — æh — nytårs- taffel, dig Siverth-Rosin, dig Kom- pressor-Karl, dig lærer Åge Jensen, og mig underinspektør Loke, rejser hinanden op og drikker LANDSFÆDRENES SKÅL! — idet vi altså samtidig udtrykker vor glæde og taknemmelighed over, at vi — æh, — menige medlemmer af sam- fundet atter kan træde over tærskelen til et nyt år, fulde — umph! — af for- trøstning til, at det hele (takket være FÆDRENE, som alle vil os DET BEDSTE) nok skal gå uden nogensomhelst selv- stændig stillingtagen og anden ubeha- gelig tankevirksomhed fra vor side — Ja — altså — D’Herrer, skulle vi hæ- ve vort glas------- tamåna pivdlugo: SKÅL! allerunderfundigst Loke underinspektør. angatdlatit angisut 100 amuneicartut Sisimiune amutsivingme uk. 1962-ime 33 pct. flere beddingsætninger på Holsteinsborgværftet i 1962 (Fortsat fra forsiden) har ført med sig, er der tillige bygget i. ^ ygninger, og nu er kølen blevet agt til en 33 fods fiskekutter af den kendte Holsteinsborgtype. Værftet beskæftiger i øjeblikket 75 medarbejdere ialt inclusive kontor- og lederpersonale, og heraf er de 68 grønlændere. Dette beskæftigelses- ;ln f holdes nogenlunde jævnt hele ai e rundt. Om sommeren er det på C*en s^ore travlhed nødven- meC* en del overarbejde, og vinteren, når isen lukker beddin- en, gøres der fra værftets ledelse li°J t ,ifangsætte nybygnings- og ved- hgeholdelsesarbejciei. så ingen bliver arbejdsløse. defi^fttIVintei hayde værftet en hel 3 handelens fartøjer til repara- °g • ombygning, hvorimod der i tawVT* slet ikke har nogle far- mef S1Ja’ ^ gengæld er der kom- hvoraf11 tel af ministeriets fartøjer, r,, ^an nævnes: Lægebådene aff“ °g Æskulap" hvorpå der j, oretages mindre ombygninger og gges nye maskiner. Rejsebådene ” ' Hink“ og „Savik“ som skal ha- maskinoverhalinger med diverse eparationer og ombygninger> og til_ ige fiskekutteren „Sadlen" fra Godt- a i som skal have ny maskine. SOLID OG DYGTIG HÅND- VÆRKERSTAB f ^ tilfredsstille alle kunder og , j are a^e de mange forskellig- tede opgaver, som værftet bliver erdi åget, er det nødvendig med en solid og dygtig håndværkerstab, og hvad uddannelsen angår, gør værftet her en stor indsats. Siden 1935 er der udlært 106 svende indenfor fagene: smede, maskinarbejdere, skibstømrere °g malere. I marts måned 1960 bestod den iorste svend ved aflæggelse af svendeprøve efter danske retnings- hnier såvel praktisk som teoretisk og siden da har ialt 13 opnået dansk svendebrev. Denne uddannelse blev yderli- gere udvidet i november 1961, hvor den i Danmark obligatoriske „For- skole for Maskinarbejdere" blev indført i værftets uddannelses- program, og foreløbig har 7 ma- skinarbejdere gennemgået denne. (Kup. 1-imit nangitax) mik sujuariarsimåput, tamåna ta- kussutigssauvdluardlune amutsi- viup agdleriarsimaneranut. angatdlatit amuneKartut tåuko ilu- arsåuneKarnerata saniatigut åma a- ngatdlatinik nutånik 16-inik sanasso- KarsimavoK, månalo ilineKarsimav- dlune Sisimiune aulisariutit assinga- ta pujortulérarssualiagssap 33 fodse- Kartugssap ’kujågsså. amutsivik måna 75-inik sulissoKar- poK, tåssa agdlagfingmiut sujulerssui- ssutdlo ilångutdlugit, tåukunånga 68 kalåliuvdlutik. sulissut tåuko ukioK kaujatdlagdlugo amerdlaKatigigina- ngajagtarput. aussame ulapårnerujug- ssuaK pissutigalugo Kångiutungåtsiar- nigssaK pissariaKartarpoK, ukiumilo sikugångat KaKitsineK ajornarsigångat amutsiviup sujulerssuisa tungånit a- serfatdlatsailiuineK suliagssanigdlo nutånik autdlarniniarneK pilersine- KartarpoK sulivfigssaerutoKarKunago. sujorna ukiunerane amutsivingme iluarsåuneKardlutigdlo sanarKingne- Karsimåput handelip angatdlatai Kav- Særundervisning af udstedsbørn I Egedesminde har man på forsørgsbasis startet særundervisning for at hjælpe tilflytterbørnene i gang. ning i byerne har det ikke været let for udstedsbørnene at følge med i un- dervisningen i byskolerne. Børnene får som regel mindre udbytte af sko- legangen ved flytningen til den store byskole, fordi børnene ikke forstår undervisningen, til skuffelse for dem selv og forældrene. Det er for at råde bod på disse van- skeligheder, at man i Egedesminde i de kommende måneder vil iværksætte små månedlange kurser for udsteds- børnene. Resultatet af det igangvæ- rende forsøg vil være bestemmende for særundervisningens karakter i fremtiden. I Egedesminde børneskole har man forsøgsvis indført særundervisning af udsteds- og bopladsbørn, som flytter til byen. Der undervises i fagene dansk og regning og i nogle tilfælde grønlandsk. I øjeblikket undervises 3. og 4. årgang, men på grund af lokale- og personalemangel har det ikke væ- ret muligt at undervise mere end to hold ad gangen. Lærerne i Egedesminde håber, at det vil være muligt at hjælpe tilflyt- terbørnene i gang med en ca. 10 ti- mers særundervisning sideløbende med klassens timer. På grund af den overvejende dansksprogede undervis- mérKat 22 Narssame 7—14-inik ukiugdlit nåpautipiloKalersut ajoraluartumik nåpautipiluk pissu- tigalugo Kalåtdlit-nunåt kingumut tusagakulusimavoK, tamalumunåkut Narssamit nalunaerutiginenardlune mérKat atuartut 10 pct-é gonorhoe- mik tunitdlagtisimassut. tunitdlaissut tåssa pingitsailinikut pinerdlugtut niviarsiarKanik sisama- nik ikatigdlisimassut nåpåumik tunit- dlagsimavdlugit. nakorsap såkortu- mik akuliuncratigut pinerdlugtut tåu- ko mardluk kikussut påsineKarsimå- *9dloKarfingnut nugtut méråinik ln9mikut atuartitsissoKalersoK Aus iangne misiligutaussumik autdlarnerneKarsimavoK ingmi- ktit atuartitsineK tamatumunåkut nugtut mérartait ikiorser- niardlugit Ausiangne mérKat atuarfiåne mi- suigutaussumik atulersineKarsimavoK asimioKarfingnit niuverto- «i')o/Kar{ln.9,U^c^[o igdlonarfingmut ' J-n9mikut atuartitsineK. atu- . issu iginenarpoK danskisorneK m ststt ilatigutdlo ama kalåtdlisut gdlangneu atuarnerdlo. månåkut tai- matut atuartinenarput ukiut pinga- lugssat sisamagssåtdlo atuartorérsut taimåitordle inigssailemneK iliniartit' sissugssaileKinerdlo pissutigalugit noldmit mardlungnit amerdlaneru- ssunik atuartitsissoKarslnausimdngi- Ausiangne iliniartitsissut neriutigåt hiérKat nugtut atuaKatimingnut ma- mgnausinaulerumårtut klassine atu- artitsinermut atatitdlugo nal. akune- re Kulit ingmikut atuartineKarnermi- kut. igdloKarfingne mérKat atuarfine danskit OKausisa angnerussumik ator- neKarnerat pissutigalugo malingnau- niarneK mérKanut .nugtunut ajornait- suinaussångilaK. amerdlanertigut mérKat igdloKarfingme atuarfigssuar- mut nungnermikut atuartineKarnertik pigssarsi vfigerKalårnerussarpåt, tåssa atuartitsineK påsisinaussånginamiko, tamåna nangmingneK angajorKåvisalo pakatsissutigissardlugo. tåssaluna ajornartorsiutit tamåko oKilisarniardlugit Kåumatine tugdlig- ssane nugtertut mérartait Ausiangne kursuseKartineKalårtarniartut. månå- kut misiligutaussumik ingerdlatsineK aulajangissusaoK ingmikut atuartitsi- nigssap sujunigssame årKigssuneKar- nigssånut. sit, månåkutdle ukiunerane handelip angatdlatainik amutsivingme suliag- ssaKarane. taimåitordle ministereKar- fingmit angatdlatit ardlagdlit suliag- ssångorsimåput, måko taineKarsinauv- dlutik: nakorsat angatdlatait „Chr. Pfaff" åma „Æskulap", angnikikalu- artumik sanarKingneKåsavdlutik nu- tånigdlo maskinalerneKåsavdlutik. a- ngatdlatit „H. J. Rink" åma „Savik" amuneKåsåput ilåtigut iluarsåuneKå- savdlutik sanarKingneKåsavdlutigdlo, taimatutdlo pujortulérarssuaK aulisa- riut „Sadlen" NungmingånérsoK nu- tåmik maskinalerneKåsaoK. sulissut pikorigsut patajaitsutdlo sulissuneicartut tamaisa sapingisa- mik ajungitsumik sulissusinaujumav- dlugit suliagssatdlo åssigingitsorpag- ssuit isumagisinaujumavdlugit pissa- riaKarpoK pikorigsunik patajaitsunig- dlo sulissartoKarnigssaK iliniarsima- ssunik, iliniartitsinermutdlo tungatit- dlugo amutsiviup tungånit angnertu- mik suliniartoKarsimavoK. 1935-p ki- ngornagut svendinik 106-inik inerto- KarsimavoK, tåuko tåssausimavdlutik: sagfiortut, maskinarbejderit, umiar- ssualiortut Kalipaissutdlo. marts Kåumat 1960 sujugdler- mérdlune Danmarkimisut angner- tutigissumik svendeprøvenartoKar- poK, tamatumalo kingorna katit- dlutik 13 Danmarkimisut svende- pr øv enarsimåput. taimatut UiniartitsineK sule ang- nertusisineKarpoK novemberime 1961, taimane atulersinenarmat Danmarkime håndværkerinik ili- niartitsinerme pingitsorneKartå- ngitsoK atuarfik „Forskole for Ma- skinarbejderemånamutdlo ma- skinarbejderit arfineK mardluk a- tuarfingme tdssane ilmiarsimdput. 22 børn i NarssaK i alderen 7 til 14 år fik gonorré Den assisterende landslæge sendes til syddistrikterne for at drøfte problemet med de sted- lige læger. Endnu en gang har kønssygdomme- ne stillet Grønland i et kedeligt lys. Denne gang kommer episoden fra NarssaK, hvor det viser sig, at 10 pct. af skolebørnene i byen er blevet be- smittet med gonorré. Smittekilden var to voldtægtsfor- brydere, som forbrød sig mod fire pi- ger, hvorved de fik sygdommen. Ved distriktslægens resolutte indgriben lykkedes det at finde frem til de to voldtægtsforbrydere, men da havde pigerne allerede haft kønslig omgang med jævnaldrende kammerater, og in- den man kom til bunds i sagen, viste det sig, at 22 af skolebørnene i byen i alderen 7 til 14 år havde fået syg- dommen. Der er ca. 225 skolebørn i NarssaK. Der er desværre ikke tale om noget særtilfælde. I sommeren 1960 fandt noget lignende sted i Nanortalik, hvor 24 skolebørn fik gonorré, hvilket her giver et pro- centtal på lige ved 33. — Hvad gør man for at komme de mange gonorré-tilfælde til livs, lands- læge Viggo Bech? — Vi er dybt bekymret over at høre om episoden i NarssaK, og det første vi fra sundhedsvæsenets side gør er at underrette forældrene om sygdom- men, symptomerne og behandlingen. At der også må gøres noget på læn- gere sigt, er givet. Vi arbejder med forskellige planer, bl. a. skal den as- sisterende landslæge, Jørgen Bøggild, på en rejse til syddistrikterne for at drøfte med de stedlige læger, hvor- ledes man bedst kan komme sygdom- men til livs, ligesom vi fortsætter med analyse-arbejdet her i Godthåb. End- videre vil der muligvis blive tale om at genoptrykke den tidligere landslæ- ge Preben Smith’s „Seksualvejled- ning". Men som sagt, det er endnu til drøftelse, og i hvor vidt omfang, der vil blive gribet ind, kan jeg endnu ikke udtale mig om. put, tamatumale migssåne niviarsiar- Kat tunitdlangncKartut atuaKatiming- nik nukagpiarKanik ilaKartarcrsimå- put, sukumissumigdlo misigssuinerme påsincKarpoK Narssame mérKat atu- artut 22 arfineK mardlungnik 14 ti- kitdlugit ukiugdlit nåpauteKalersima- ssut. Narssame mérKat atuartut 225 migssåiniput. avångunaraluartumigdle aitsåt taimatut pissoKångilaK. 1960-ime aussåkut Nanortalingme mérKanik gonorrhoersoKarsimavoK, mérKat 24 tunitdlagtisimavdlutik, tåssa a- tuartut 33 pct.-é angungajagdlugit. — KanoK iliortOKarpa mérKat go- norrhoemik tunitdlagtitarnerat unig- tiniardlugo, nakorsauneK Viggo Bech? — Narssame pisimassoK tusaravtigo angnertumik isumakulutigilersima- varput, perKingnigssamigdlo isuma- gingnigtoKarfiup tungånit iliuserissar- put sujugdleic tåssa angajorKåt ka- lerrikavtigik nåpauteKartoKarneranik, nåpautip ilisarnautigissainik påssu- neKartarneranigdlo. nalunångilaK ungatå issigalugo åma iliortOKartariaKarmat. pilerssårutit å- ssigingitsut sulissutigåvut åma nakor- saunerup tugdlia Jørgen Bøggild tar- Kavungnartiniardlugo tarKavane na- korsat téussuma OKaloKatigisavdlugit nåpautip KanoK iliornikut pitsauneru- ssumik nungusarneKarnigssånik, go- norrhoelo pivdlugo måne Nungme misigssuineK nanginiardlutigo. imaKa åma pissariaKalerumårsimavoK na- korsaunerup autdlartup Preben Smithip atuagkiå „kinguågssiutit piv- dlugit ilitsersut". tamånale sule o- KatdlisigineKarpoK månåkutdlo OKau- tigisinaungikatdlarpara KanoK ang- nertutigissumik akuliutoKarumårner- Danmarkime måkarma niorKutigineKarnerpaussoK...' 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.