Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 6
mérKat kristumiutut perorsagaunigssåt aitsåt taima pissariaKartigilersimavoK ilagit tungånit kigsautigissarianarpoK mérKat atuarfine ugpe- rissarsiornerme palasit atuartitsissarKilernigssåt ★ ajornåsa- simångilaK igdlonarfingne palasilingnc mérKat nålagiartarne- re aulajangersimassumik ingerdlåneKartilisavdlugit -Jf inusug- tut katisimaortarfine kristumiussusermut tungassunik kater- ssortitsissoKartarsinaunerdlune? „— isumagisavarse kristumiut mé- rartaisut ajoKersorneKarKuvdlugo —“ oKautsit tåuko tutsiutarput tamatigor- dluinaK mérånguamik OKalugfingme igdlumilunit sume ilagit katerssorsi- maneråne kuisitoKarångat. tutsiutar- put kuisitsineK inerérångat. OKautsi- me mérKamut kuisitumut OKausiu- ngitdlat, OKausiuputdle ilagingnut ku- issinerme najuissunut. taimåitumik OKautsinik ima ersserKigtigissunik autdlarKauteKarput: „ilivse — najui- ssuse". kuissinermile maligtarissap (ritualip) Kavdlunåtortåne OKautsit u- ko ilénguneKarsimåput: „ilivse (mér- Kamut) KeKartussuse", tåssa pissuti- galugo Kavdlunåt ilerKoringmåssuk mérKamingnut kuisitumut nangming- neK torKagkamingnik KeKartOKartar- dlutik. kalåtdlitdle taima tontagkanik Ke- KartOKartarneK ilerKoringingméssuk ilagit kuisitsinerme najuissut KeKar- tussutut issigineKartarput — tåssa i- lagingnut tamanut sivnersaussutut. o- Kautsit OKauserineKartarput ilagit ili- simatiniardlugit kuisitumut issiging- nårtuinåungingmata mérKavdle kui- situp ineriartornermine kristumiutut perorsagaunigssåne suleKataussug- ssaungmata, imåitoK sujunertaralugo: „Kristuse kuissutikut ikussauvfine aulajangerfigituinarKuvdlugo“. ilagit ilisimassariaKarpåt taima pi- ssugssautitaunermut tunuleKutaussoK tåssaungmat Jisusip nangmineK per- Kussutå, tåssa kuisineK perKussutigi- gamiuk ima oKarsimangmat: „— ajo- Kersorsigigdlo ilivsinut perKussåka ta- maisa maleruarKUvdlugit" (Mat. 28, 20), tåukulo OKautsit kigsautigissaKar- nerinartut isumaKartinagit ilagitdle nangmingneK nålagånit Jisuse Kristu- simit perKussutaussutut tigussaria- Karput. taimåitumik ilagit misigissu- seKartariaKarput mérKat kuisimassut perorsagauneråne suleKataussugssatut pissugssauvdlutik, tåssa kristumiut mérartaisa inusugtortaisalo sulivfigi- ssauneråne peKataussugssauvdlutik; nunavtinime mérKat tamarmik kuisi- massuput taimaitdlutigdlo inuiait ta- marmik ugperissånut kristumiussu- sermut ilaussuvdlutik. taimalo suline- Kångigpat tamåna ilagit tungånit pi- ssugssåussusermik sumiginainertut i- ssigissariaKåsaoK. ☆ isumaKarpunga erKortussoK OKåsa- guma, ukiune mékunanerpiaK ilagit mérKat kristumiutut perorsagaunerå- ne suleKataunigssåt aitsåt taima pi- ssariaKartigilersimassoK, ilame uvdlut måna atutut piumassarivdluinalerpåt. miserratigisinåungilarpume ukiune kingugdliunerussune nunavtine kri- stumiussutsip tungåtigut kinguarne- Karmat, tåssa ukiune erssitsorsiorne- rup sarKuminerulerfine. imaKa inu- sugtut kingugdlit 20 tikitdlugit ukio- Kartut tamåna miserratigiumåsagalu- arpåt, kisiånile utorKaunerussut — mingnerungitsumigdlo uvagut palasit utorKaunerussut mérKat perorsagau- neråne suleKatauvdluinarsimassugut tamåna malugingitsorsinåungilåt. ma- tumunale sarKumersiteriniångilanga sutigut tamåna malungnauteKarner- sok. agdlagkavdle matuma KuleKutå- nut atatitdlugo pissutsit ersserKingne- russut ilisimaneKavigsut Kavsigsu- nguit mérKanut inusugtunutdlo tu- ngåssuteKavigsut kisisa erKartutsié- savåka. naluneKångilaK uk. 1949—50 kom- missioneKarnerup kingornagut nutå- mik årKigssussineKarmat atuarfik i- lagit ingerdlatitaunerånit avigsårti- taussoK. avigsårtitauneK tåuna tikit- dlugo mérKat atuarfiåne iliniartitsi- neK ilagit sulivfigissaunerånut ilå- ngutivigdlugo ingerdlåneKarsimaga- luarpoK, palase suliame sujulerssui- ssuvdlune ajoKit suleKatigalugit, tai- maitdlunilo ugperissarsiornermik ili- niartitsineK iliniagkanit sagdlersau- ssutut OKautigissariaKardlune. nutå- migdle årKigssussineKarmat atuar- fingme iliniartitsineK „atuarfeKar- fik“-mit tiguneKarpoK, taimaitdlunilo erssitsunut tungassunik iliniartitsineK iliniartitsinerme tamarme sagdlersau- titaulerdlune. taimalo årKigssussineK inuiaKati- gigtut ineriartomerup tungånit issi- galugo erKortuvdluinarpoK — tåssa årKigssussineK nutåK autdlarnerfiga- lugo nunavtine ineriartorneK europa- miut kulturigdlit ineriartortitaussar- neråtut tungaveKartumik ingerdlåne- Kartugssångormat tamatumalo nagsa- tarissånik atuarfingme sulineK suliag- ssanik tamatumunga ingmikut ilinia- gaKartunit ingerdlåneKartugssångor- dlune. tamåna pingmat ugperissarsi- ornermik iliniartitsineK angnikineru- lersitariaKarpoK iliniagagssat erssit- sunut tungassut angnertusisineKå- sangmata .tamatumungalo peKatigitit- dlugo palase atuarfingme suleKatau- nermit tunuarpoic taimalo mérKat a- tuarfiåne ugperissarsiornermik ilini- artitsissujungnaerdlune. ugperissarsi- ornermigdlo iliniartitsineK iliniartitsi- ssunit kalåliussuinarnit ingerdlåneKa- lerpoK — tåssa iliniartitsissunut oKa- lussissartuinåungitsunut, OKalusssi- ssartungitsunutaordlo (tåssa inatsisit maligdlugit Kalåtdlit-nunane atuar- fingme ugperissarsiornermik iliniar- titsineK kalåtdlit OKausé atordlugit i- liniartitsissutigineKartugssaungmat Kavdlunåt kalåtdlisut ilikarsimångit- sut iliniartitsissutigineK sapermåssuk.) ☆ amerdlasut isumaKåsagaluarput tai- mailivdlune mérKat ugperissarsior- nermik iliniartitaunerat isumangnait- sumik ingerdlåinartoK. ilumortordle månauvoK: måna ugperissarsiorner- mik iliniartitsissut ardlaKaleriartor- put ilisimaneKavigsumik kristumiu- ssusermik soKutigissaKångitsut — o- Kalugfingmilunit takornartaussut. (ta- måna oKautigingilara agssuardlerni- arneK pissutigalugo, ilumortordle sar- Kumersikumåinardlugo). taimåitumik tupigusutigineKåsångilaic måna anga- jorKåt kristumiussuseK tungavigalugo inuniartut taimalo tungaveKartumik Kitornamingnik perorsainiartut ardla- Kaleriartormata mérKamik atuarfing- me ugperissarsiornermik iliniartitau- nerånik isumakuluteKartut. imaKa asimioKarfingne — atuartu- kinerussune — oKalussissartunigdlo iliniartitsissoKartune taima isumaku- luteKarnigssaK sule pissutigssaKångi- kaluarpoK, igdloKarfingnile angneru- ssune agdliartupilortunilo mérKanik klasserpagssuarnut avgordlugit atuar- toKartune iliniartitsissunigdlo OKalu- ssissartungitsunik iliniartitsissoKartu- ne — tåssa soKutigissaKarneK aperKU- tiginago iliniartitsinerup ingerdlåne- Karfine — ilumut taima isumakulu- teicarnigssaK pissutigssaKångitsoruné- ngilaK. ukiune kingugdliunerussune inusug- tut mérKatdlo akornåne ilerKordlutit erKartorneKartåinalerput. tamatumu- ngalo pissutautineKarpoK angajorKåt mérKamingnut perorsainigssamut pi- ssugssåussutsimingnik sumiginaissut amerdliartornerat. tamåna pivdlugo pissortat tungånit suliniameKalerpoK pissutsit tamåko pitsåungitsut pitsau- nerulernigssånut avKUtigssiuniardlu- git. igdloKarfingne angnerne agdliar- tupilortunilo aningaussat ikigtungeKi- ssut atordlugit inusugtut sungivfing- mingne katerssutarfigssåinik pilersit- siortorneKalerpoK, åssigingitsunik su- kisaersauteKardlutik isersimårtarfigi- sinaussåinik. igdloKarfingnime tai- måitune pissutsit pitsåungitsut sarKU- milårnerussarmata. taima suliniar- nerme nålagauvfik landskasselo ta- marmik aningaussanik akuerssissute- Kartarput. taima pissortat tungånit sulinialerneK kalåliussugut nuånåru- tigssaralugulo kuj åssutigssarårput. soruname suliame tamatumane su- jugdlerpåmik sujunertarineKarpoK i- nusugtut perorsarneKamigssåt inuia- Katigingnut ilaussuvdluartungornig- ssåt sujunertaralugo. taimale sulini- arnerme maKaissinartoKarpoK, tåssalo inusugtut perorsagauniarnerånut ata- titdlugo kristumiussuseK taineKéngit- dluinarmat, nauk sulivfiginiagkat tå- ssaussut kristumiut inusugtortait. ka- låtdlime mérartait tamarmik kuisima- ssuput — måname tikitdlugo — tåssa- lo imåipoK, sulivfiginiagkat tamarmik inuiait tamarmik ugperissånut kristu- miussusermut (folkekirkemut) ilau- ssuput, taimalo suliamut kristumiu- ssuseK ilånguneKångitsorsinaunane, pingårtumigdlo suliaK nålagkersui- ssutigortumik ingerdlåneKåsagpat. KangaunerussoK ugperissarsiorneK mérKat atuarfiåne angnertunerussu- mik iliniartitsissutaugatdlarmat ta- måna ingmikut erKarsautigissagssar- taKångikaluarpoK. taimanikut nuna- icarfit amerdlanerssåne åma peKati- gingniaKartarpoK inusugtunik ingmi- kortortaKartunik (P. I. A. K.). måsså- kutdle nalivtine peKatigigpagssuit ta- malånik sujunertagdlit pingorarfiåne peKatigit kristumiussutsimik tunga- veKartut maKaissinarsiput — blå korsit erKéisångikåine. ☆ pissutsit taimåitut nangmingneK o- Kalugtutut iput ilumut suliame tama- tumane ajungitsume nålagkersuissu- nit ingerdlåneKartume ilagit ikiunig- ssåt pissariaKardluinartoK. tamatu- munga atatitdlugo nuånårutigissaria- Karparput måna ilagit akornåne suli- niartugssanik „ilagit sivnersigssåinik" pilersitsissoKarsimangmat. tåssalo tåuko pilersineKarsimåput ilagit inu- sugtut anersåkut sulivfigineKarneråne peKataussariaKarnerulernerat naleror- dlugo. imaKa nalornissutigineKarsi- naugaluarpoK KanoK iliordlune sukut- dlo suliame avdlat ingerdlatarissåne pingårtumigdlo nålagkersuissut peKa- tauneratigut ingerdlataussume ikiuni- arsinaunigssaK. soruname inimiser- dlune akuliuniåinarnigssaK mianer- ssutigissariaKarpoK. såruname OKaloKatigingningneK perKautånit pissariaKarpoK, taimaili- ornikut aitsåt suleKatigigdluarnigssaK pissariaKartoK anguneKarsinauvoK, taimatordluinaK sordlo åma ilagit a- kornåne suleKatigssarsiornigssaK pi- ssariaKartoK. ilagime „ilagit sivner- sait“ kisimik sulissugssatut entar- sautigisångilait, nangmingnerdle mi- sigissuseKartariaKarput suleKataussa- riaKardlutik suliame „ilagit sivnersai- sa“ ingerdlåniagåne. ilagime sivner- ssait pivdlugit kungip perKussutåne agdlagsimavoK (§ 13) „ilagit sivner- saisa“ ilagit ilagigtut sulinerme suli- nivingme peKataunigssåt sujuarsar- niåsavåt". ☆ matuma kingulisigut erKarsautigi- ssartagkåka erssersilåsavåka, tåssa KanoK iliordlune sukutdlo suleKatau- neK pisinaussoK. 1. isumaKarpunga ilagit tungånit kigsautigissariaKartOK palasit kingu- mut mérKat atuarfiåne ugperissarsi- ornermik atuartitsissalertariaKartut, pingårtumik mérKanut angnerulersu- nut. palase mérKat atuarfiånik suju- lerssuissugatdlarame iliniartitsinerme peKatåusavdlune pivfigssaKarame åma måssåkut pivfigssaKåsaoK, akunerit Kavsialunguit — sapåtip akuneranut — atuartitsissåsavdlune. ugperissar- siornermik iliniartitsissunut avdlanut atåssuteKarnigsså ama pingåruteKå- saoK. 2. ajornåsasorinångilaK nunaKar- fingne palasit najugarissåine mérKat nålagiartarnere aulajangersimassumik ingerdlåneKartilisavdlugit. måna nu- naKarfit ilåine mérKat nålagiartine- Kartarput, kisiåne aulajangersimassu- ngitsumik. nangmineK misigissåka tu- ngavigalugit nalungilara mérKat er- Kigsisimatinigssåt ajornakusortarpoK, OKalugfingmipalårtumik erKigsisima- nigssaK ajornartorsiutaussardlune. ta- månale pingitsorneKarnerusinauvoK mérKat mikivatdlåt ilautitaussångig- pata åma nålagiarnerme inersimassu- nik ilaussoKartarpat, Kularnångilar- dlo angajorKåt ilåinik avdlanigdlo i- nersimassunik ilaujumassoKartarsi- naussoK, taima kigsauteKartoKartar- pat. sorme åma ajornésava søndags- skole Danmarkimisut atulersisavdlu- go? Kularnångilardlo ilagit akornånit tamatumunga suleKatigssarsineK ajor- narpatdlåsångitsoK. 3. ericarsautigineKarsinåunginerdlu- ne ilåne kristumiussutsimut tungassu- nik katerssortitsineKartarnigsså inu- sugtut katerisimårtarfine (klubine)? tåssanime inusugtut amerdlasuvdlu- tik katerisimårtarput, tamékualo i- larpagssue aperssorterKåjussarput.. taimailiornikutaoK palasip aperssorti- tane atåssuteKarfigiuarsinauvai. G. Egede, Narssait. Hegn . Gitre . Trådkurve . Gelændere Porte og låger Alt smedearbejde — Alle reparationer ungalugssat Kagssutaussat. avssiaKutigssat KagssutaussårKat korérKat saviminernit nuio- ragkat. tungmerKat napassugssait. matorssuit nautsivitdlo matugssait. EMIL DEDERDING Glasvej 10 — København NV, Ægir 103 Kernesundt dansk smør og ost Fornuftig morgenmad er betingelsen for humør og arbejdslyst hele dagen. Derfor spiser jeg smør og ost hver eneste morgen! Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per- Kingnaridsitsut uvdlåkorsiutit nalerKutut uvdloK nåvdlugo nuånår- dlunilo sulivdluarnigssamut aulajangissussarput. taimåitumik uvanga uvdlåt tamardluinaisa puner- sortardlungalo l'mugssuartortarpunga! Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe PETERSEN, MØLLER & HOPPE EDSVORNE SKIBSMÆGLERE Etableret 1797 Indehavere: P. Fabrlcius & J. Lemkow Bredgade 34, København K. Befragtning . Klarering angafdlåssinek pajugfuinerdlo Generalagenter for Hamburg-Amerlka Linie pujortaut BBB nunarssuarme pujortau- tiliorfit angnerssSne sananeKartarpoK. taimåitumik pujortautltårniaruvlt pitsau- ssumik pisasavdlutit KUlarlsångllat sa- naneKartarmata pujortausiagssat pitsau- nerpåglnavlt atordlugit ukiorpagssuarne iliniardluarsimassunitdlo nåkutigineKar- dlutik uningatlneKarKårtartut; atulltiga- lugit mamagssartik pigerértarpåt. tupa pitsaussOK BBB-mik pujortauserdlugo sule mamarnerulersarpOK. Tuluit-nunane sananeKartarpoK. Model 318 pinegarsinauvoK merKilik TWO STAR, manigsoK imalunit manilakulugfumik Kålik. 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.