Atuagagdliutit - 21.01.1965, Síða 17

nunavtmut aningaussalissutit
ukiumut 200 million krunit
Kalåtdlit-nunåta ministeria Carl P. Jensen ukiune tugdlerne Kalåtdlit-nu-
navtine aningaussalissutigssat pivdlugif navsuiauteKarfoK ersserxigsalv-
dlune sanaortornerme teknikeril iliniardluarsimassut ukiorpagssuarne
atorfigssaKartineKarumårtut
Kalåtdlit-nunåta ministeria Carl P. sujugdlermik påsissutigssaKalertarpoK
Jensen teknikumingeniørit atuagag- teknikikut aningaussatigutdlo angu-
ssiåne „Ingeniør- og Bygningsvæsen"- ssarinenarsinaussut Kanon agtiginer-
ime nunavtine sanaortorneK pivdlugo sut, åipagssånigdlo kigsautigissat åssi-
agdlagaKarpoK ilåtigut ima: gingitsut tugdleriårtumik suliarine-
Grønlandskommissionip isumaliu- k arnigssait pitsaunerussumik år Kig-
tigssissutåne 1950-imit pissume nalu- ssussivigineKarsinåuput. åmåtaoK su-
naerssomeKarsimaput ukiut tugdliu- liarineKartugssat sunersut pivfigssau-
tut 10—15 ingerdlaneråne sanaortu- gatdlartitdlugo ilisimaneKalertarput,
gagssatut kommissionip nautsorssuti- taimailiornikut suliarineKartugssat
gissai. sanaortugagssat tamåkerdlutik pitsaunerussumik piarérsarneKarsi-
nalunaerssorneKarsimångikaluarput, naulerdlutik.
kommissionivdle ilimagå sanaortugag- Grønlandsudvalge isumaKarsimavoK
ssat katitdlutik 100 miil. kr. migssi- ineriartornerme sut piumårnersut pi-
liordlugit akeKarumårtut — tamatu- lerssårusiorneKarnigssåt pissariaKar-
ma sujornagut sanaortornermut ani- tOK. pilerssårusiaK suliarineKalersina-
ngaussaliuneKartartut ericarsautigalu- go Grønlandsudvalgimit påsiniarne-
git angnertOKissutut onautigissaria- KarKårsimassut åssigingitsut ilagait
Kartut. Kalåtdlit-nunåne inuit amerdliartor-
måna kommissionip sujunersute- nerat, inuit ukiune aggersune sume
Karneranit ukiut 15 sivneuartut k;i- najugaKarumårnersut, sulissugssaKar-
ngiunerisigut nautsorssoråine 1950-i- neK, iliniartitaunerup agdlilerneKar-
mit 1964-imut sut Kalåtdlit-nunåne sa- nigsså avdlatdlo.
naortorneuarsimanersut påsissaria-
KarpoK nålagauvfiup aningaussaliu- pissariaKartitat
ssai katitdlutik 822 mili. kr-ussut, Kalåtdlit-nunåne KutdlersaKarfing-
1950-it autdlartilårneråne ukiumut 25 nit åssigingitsunit pilerssårutit tama-
mill. kr-ngajangnit 1964-ime 135 miil. tuma kingorna GTO-mit eicitemeKar-
kr. migssiliortunut amerdlisimassut. put, nalunaerutigineKartutdlo suliari-
sanaortugagssanut aningaussartutig- neKarput piumassarineKartut åssigi-
ssat tamåkernagit Grønlandskommis- ngitsut naligigsårumavdlugit. suliaK
sionip migssingersersusiaminut ilå- tamåna ingerdlåneKarsimavoK suliv-
ngussorsimagaluarai åmalo 1950-ip ki- feKarfingne Kutdlersaussut ingmikut-
ngornagut akigssarsiat akitdlo agdle- dlo påsisimassagdlit avdlat suleKati-
riangåtsiarsimagaluartut Kularutigi- givdluinardlugit. taimailiornikut pi-
ssariaKångilaK Kalåtdlit-nunånut a- ssariaKartineKartut pilerssårusiome-
ningaussalersutiginercartut 1950-ime i- Karsimåput teknikip tungånit issiga-
limagissanit angnertunerujugssusima- lugit nåmagsineKarsinausorissauvdlu-
massut. tik.
pilerssårusiaK tåuna ersserKingne-
aningaussat ima atorsimépui russumik pilerssårusiornigssamut aut-
822 mili. kr. KanoK atorneKarsimå- dlarKautaussugssatut issigissariaKar-
pat? 100 mili. kr. migssiliortut atuar- P°k> uvdlut ingerdlaneråne pilersså-
filiornerme, nåparsimaviliornerme av- rusiaK misigssorneKartåsavdlune pi-
dlanigdlo sanaortornerme atomeKarsi- ssariaKartitsinerdlo nåpertordlugo av-
måput. 1950-ip kinguninguagut na- dlångortineKartåsavdlune.
korsat suliait angnertorujugssuarmik ineriartornigssaK pivdlugo pilersså-
agdlilerneKarput nåpautit, pingårtu- rusiame uko taineKarsimåput:
mik sakiagdlutip, atugauvatdlårnere
ajugauvfiginiardlugit. ukiune taine- a. nunanut avdlanut tunissag-
Kartune kingugdlerne iliniartitaune- ssanik niorKutigssiorneK .... 260
rup agdlilerneKarnigsså anguniardlugo b. KutdlersaKarfit tamanut ator-
aningaussalersutigineKartut agdliar- tut il. il.
tuinarput. 1. iliniartitauneK ............. 160
tamatuma saniatigut aningaussaliu- 2. nakorsaKarneK............... 50
ssat avingnerisa sisamåt atauseK mig- 3. ilagit ....................... 15
ssiliortoK — imalunit 235 miil. kr mig- 4. „nålagaKarfik" ............... 20
ssiliortut — sanaortugkanut tekniki- 5. „ikiorsissarfit" ........... 65
mut tungassunut, umiarssualivingnut, 6. KavterissarneK ånåussiniar-
imeKarfingnut, ingnåtdlagialiorfing- tarnerdlo 20
nut, iluarsaissarfingnut, nalunaera- C. igdluliortiterneK ................. 585
suartauteKarfingnut, avKUsinernut å- D. ingnåtdlagialiorfit teknikfkut-
ssigissåinutdlo atorneKarput. dlo sulivfit.................... 220
aningaussat taimatungajak amer- igdluliorfigssat suliarineKar-
dlatigissut — imalunit 220 mill. kr. nerat ............................. • • ■ 100
migssiliortut — sanaortugkanut KGH- F- atåssuteKarneK angatdlåssi-
mit OKartugssauvfigineKartunut ator- nerdlo:
neKarput, tåssa niuvertarfingnut, oli- nalunaerasuartautit telefo-
ausivingnut, umiarssuamut pingårtu- nitdlo ... ................. 55
migdlo ukiune kingugdlerne aulisag- 2. nunap iluane tingmissar-
kanik nioncutigssiorfingnut. torneK........................ 27
kisalo 220 mill. kr. migssiliortut ig- 3. sinerssorneK ................. 25
dluliortiternerme atorneKarput, Ka- 4. umiarssualivit ............... 60
låtdlit-nunåne najugaKavigsut ig- G. nioncutigssanik agssartuineK
dlugssåinik, autdlartitat igdlugssåinik >!■ 210
sulissartutdlo Danmarkimérsut inig- -----
ssåinik sanaortornerme. A. — G. katitdl................... 1872
ukiune aggersune ingerdlatsinigssa- sitdlimatit ........................ 228
me sut najoi'KutarineKartugssåupat? -----
nautsorssutigissariaKarpoK sanaortor- katitdl............................. 2100
neK ukiune aggersune ukiut kingug- -----
dlit 10—15 ingerdlaneråne agdliartor-
nermisutdle agdliartortigiumårtoK. aulisariutit ilaorfusaput
Grønlandskommissionip 1948-mérsup nunanut avdlanut tunissagssanik
erKarsautigisimassåtut ukiune agger- niorKutigssiornermut aningaussali-
sune sut sanaortorneitåsanersut er- ssutigssat amerdlanerit aulisariuti-
KarsautigineKarsimåpat? åp. nik pisinerme atorneKartugssåuput
(135 mill kr.), pingartumik angat-
uk. Kulinut pilerssårusiorneK dlatinik avatåne aulisautausinau-
Grønlandsudvalgip 1960-imérsup i- ssunik pisiortornerme tamatuma
sumaliutigssissutå novemberime 1964- saniatigut aulisagkanik niorKutig-
ime sarKumerpoic. tamanit ilisimane- ssiorfit (70 mill. kr-nik akigdlit) sa-
KalersimånguatsiarpoK udvalgip sulia- naortorneKåsåput, kisalo tekniki-
risimagå 1966-imit 1975-imut „ineri- mut tungassut niorKutigssiornerme
artorneK pivdlugo pilerssårusiaK“mik iluaKutaussugssat sordlo sigssiug-
taineKartartoK, amerdlanernitdlo ili- kat aulisariutit talitarfé, ingnåt-
simaneKarunarpoK Grønlandsudvalge dlagialiorfit imeKarfitdlo agdlissu-
isumaKartoK ukiune taineKartune lait il. il. sanaortomeirartugssåu-
danskit nålagauvfiata 4 milliarder Put (55 mill. kr-nik akigdlit).
kronit atusagai Kalåtdlit-nunåta ine- KutdlersaKarfingnut tamanut ator-
l'iartortineKarneranut, aningaussatdlo tunut il. il. aningaussalissutigssat ilait
tainenartut agfait sanaortugagssanut aningaussalissutigssat tamarmiussut
atorneKåsassut. 10 procentingajait iliniartitaunermut
ukiune aggersune ineriartornigssaK atorneKåsåput. aningaussalissutigssat
Pivdlugo sujuligtuteKarneK imaua ta- tåuko udvalgimit pingårtorujugssuar-
tigineKarpatdldngisinaugaluarpoK, so- tut issigineKarput. mérKat atuarfine
runalume ukiut aggersut nulit ernor- atuartut ukiut tugdlit Kulit ingerdla-
tumik pilerssårusiorfiginenarsindu- neråne mardloriåumingnik amerdlå-
ngikaluarput; taimale sujumut piler- ssuseKalersimåsåput. tamånåinaK pi-
ssårusiortarnerup iluatingnautai issi- ssutigalugo atuarfit angnertumik ag-
gingitsussåginarneKarsinåungitdlat. dlilertariaKarput.
igdloKarfingne ardlalingne nåparsi-
mavérKat nåparsimavingnik taorser-
neKarnigssåt kigsautiginenarpoK, av-
dlanilo néparsimavit agdlilemeKar-
nigssåt kigsautigineKarpoK. åma kigu-
tilerissarfit nåparsimassunigdlo pår-
ssissungorniartut atuarfigssåt sanane-
Kartugssåuput.
KutdlersaKarfit agdlagfé inuit amer-
dliartornerat KutdlersaKarfitdlo su-
liaisa agdliartornere peKatigalugit ag-
dlilerneKåsåput.
ikiorsissarnikut ingerdlatsivit Ka-
nugterniarnerat, igdlupalånit atorung-
naertugssanit nutånut nugterniameu
åmalo ilaKutarit nunaKarfingnit ming-
nerussunit igdlouarfingnut nugterniar-
nerat. udvalgip nautsorssutigå ukiut
tainenartut ingerdlaneråne ilanuta-
ringnut 3000-nut inigssat etagehusine
sananexarumårtut igdlutdlo ilanuta-
ringnut atautsinut, mardlungnut sisa-
manutdlo naj ugagssat 1500 migssilior-
tut.
tamatuma saniatigut autdlartitat i-
nigssait, sulissartut GTO-me, sulisitsi-
ssune Danmarkimérsune Kalåtdlit-
nunånilo najugalingne sulissussut i-
nigssait 215 mill. kr-nik akigdlit sa-
naneKarumårput. kalåtdlit amerdliar-
tuinartut iliniartineKartaleraluartut
udvalgip nautsorssutigå danskit aut-
dlartitat amerdliartorumårtut. ésser-
sutitut tainenarsinauvoK iliniartitsi-
ssut autdlartitat 1964-ime 200 migssi-
liortut 1975-ime 600 migssånut amer-
dieriarsima j umårtut.
Karnigssåine aningaussalissutigssatut
130 mill. kr. migssiliortut nautsorssu-
tigineKarput. niontutigssanigdle piler-
suinermut tungassunik igdluliortiter-
nigssaK ersserKivigsumik sujumut au-
la jangersaivigisavdlugo ajornakusor-
torujugssuvoK aningaussalissutigssat
KanoK angnertutiginigssånut aulaja-
ngissujumårmat pisiortornerup ani-
ngaussarsiorneruvdlo agdliartornere.
udvalgip nautsorssutigå niuvertarfi-
liagssat ilait nangminerssortunit pigi-
neKarumårtut.
nautsorssutigineKarportaoK Kalåt-
dlit-nunåne oliausivit agdlilertariaKa-
rumårtut.
Kulåne taigorneKartutigut taku-
neKarsinauvoK Grønlandsudvalgip
sujunersutå malisagåine Kalåtdlit-
nunåne ukiumut aningaussalissu-
taussartut 135 mill. kr. migssilior-
tunit avguaKatigigsitsinerme 1966-
imit 1975-imut ukiumut 200 mill.

3000 lejligheder skal bygges efter planerne i perioden 1966—75 i
etagehuse. Her er det nyeste boligstotte-etagehus byggeri i Godt-
håb, hvor tre blokke med tre etager hver er under opførelse.
pilerssårutit maligdlugit 19G6-imit 1975-imut ilanutaringnut 3000-
nut inigssat etagehusine sananekartugssåuput. boligstøttep etage-
liusiliarititaisa nutaunerpåt ilait auko Nflngme sananenartut. ig-
dlut pingasut tamarmik Kuleringnik pingasunik initagdlit måna
sananeuarput. (Foto, åssilissoK: Hans Janussen)
låtdlit-nunåne måna amigautigineKar-
put, tamatumane pilersitausimassut i-
larpagssue peKatigigfingnit nangmi-
nerssortunit ikiorsiniartunit lands-
rådimitdlo isumagineKarsimåput, i-
ngerdlatsinerme aningaussartutit ilait
taimågdlåt nålagauvfingmit akilerne-
Kartardlutik. udvalgip sujunersutigå
ukiune aggersune tamatumane ang-
nertunik aningaussalersuissoKarKuv-
dlugo, ineriartornigssardlo pivdlugo
pilerssårusiane nautsorssutigineKar-
poK mårårKanik paorKingnigtarfit
børnehavitdlo sanaortorneKåsassut (32
mill. kr-nik akigdlit), inusugtunut a-
ngerdlarsimavfit ungdomsklubitdlo (8
mill. kr-nik akigdlit), katerssortarfit
(12 mill. kr-nik akigdlit) kisalo utor-
Kait igdlue ikiorsissarfitdlo avdlat (13
mill. kr-nik akigdlit).
igdluliat amerdliséput
Grønlandsudvalgip agsut pingårtipå
Kalåtdlit-nunåne igdluliortiternerup
agdlilerneKarnigsså. ineriartorneK piv-
dlugo pilerssårusiame atugagssångor-
tineKarsimdput 370 mill. kr. migssi-
liortut imalunit aningaussalissutigssat
tamarmiussut 20 procenté sivnenartut
kalåtdlit igdlugssåinik sanaortornig-
ssamut. igdlut pissariaKartineKariar-
tuinarnerånut pissutåuput inuit a-
merdliartornerat, inuit igdlune amer-
dlavatdlårdlutik najuganartut ilaisa
ineriartornigssaK pivdlugo pilersså-
rusiame 220 mill. kr. ingnåtdlagialior-
fingnik teknikimutdlo tungassutigut
sulivfingnik sanaortornigssame atu-
gagssatut erKarsautigineKarput. ing-
nåtdlagissap atorneKariartuinarnera
pissutigalugo ingnåtdlagialiorfit ag-
dlilertariaKarput (90 mill. kr-nik aki-
lingnik). imeKarniarneK pitsångorsar-
niardlugo igdloKarfingne imermik pig-
ssarsiviussartut, ervngup katerssorne-
Kartarfé tasiliat, ervngup avKutai i-
mermigdlo salissarfit agdlilertariaKar-
put (30 mill. kr-nik akilingnik) enta-
gagssanigdlo isumagingningneK agdli-
lertariaKarpoK (10 mill. kr.). sanaor-
tornerme atortugssausivit, sånavit —
sagfiorfit, umiatsialiorfit, maskinat a-
tortugssatdlo 90 mill. kr. migssiliortu-
nik aningaussalivfigineKåsassut naut-
sorssutigineKarpoic.
mitarfit ilaortusaput
helikopterit mitarfé ardlaKarneru-
ssut tingmissartornermilo atortunik
pisiortorneK nangineKåsassoK erKar-
sautigineKarput. tamatuma saniatigut
pissariaKåsangatineKarpoK angatdlatit
sinerissame atortut ardlagdlit nutånik
taorserneKarnigssåt, åmalo kigsautigi-
neKarpoK umiarssualivit agdlilerne-
icarnigssåt.
niuvertarfit, agdlagfit, agdlagkeri-
ssarfit Kuerssuit il. il. sanaortorne-
kr. migssiliortunut amerdlisitaria-
nartut. aningaussalissutaussartut
kisimik amerdleriåsångitdlat åma-
le teknikip tungågut sulissorine-
Kartut amerdleriåsåput. taineKa-
rérsutut Kalåtdlit-nunåne ineriar-
tomeK ukiorpagssuarne nåmagsi-
neKarsinåungilaK autdlartitat, pi-
ngårtumik teknikerit åssigingitsut
iliniardluarsimassutdlo, peKatau-
ngigpata.
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
DEN NY -A
* nye elegante linier
* sensationel sædekonstruktion
* skivebremser på alle modeller
* gennemfort rustbeskyttet
LASTVOGNE
Vi er gerne til tjeneste med tilbud
på levering af VOLVOS omfattende
lastvognsprogram (nyttelast fra 3—
1 2 tons).
NB! Rekvirer prisliste nted
specialpris for Grønland
0SotMwu
Hovedkontor: Uplandsgade 72, Kobenhavn S.
Hold Dem til VOLVO
den holder til Dem
KBHVN. S.
Uplandsgade 70 (fi min. fra broerne)
AS * 4820 * 4830
CITY i
Borgergade 2 (v. Kgs. Nytorv)
Ml * 4830
NÆRUM
Nærum Hovedgade (ved motorvejen)
★ 80 37 00
17