Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 7

KaL-nunåne atuarfeKarnerme inatsisigssatut migssiliume
atuarnerup KanoK åndgssuneKamigssånik sujunersut
sordlo A/G nr. 25-me 1964 agdlau-
tigissavne erKartorneicartoK ukiune
kingugdlerne åndgssussineKartarsi-
mavoK atortugatdlartugssanik Dan-
markime atuarfigtigut årKigssussiner-
mut Kanigdliatdlautaussunik. migssi-
liume atuarnerup KanoK årKigssune-
Karnigssånik sujunersut atuartartut i-
låinut ånugssussigatdlarnernik ma-
lingnauniarsimassunut Danmarkimilo
titsissutaulisåputaoK enaersårneK, sa-
naneK nerissagssiornerdlo. migssiliu-
me agdlagsimavoK kalåtdlit oKausisa
atuartitsissutiginigssåt kinguartine-
icarsinaussoK klasset pingajuanut 1.
ama 2. klasserne atuartut angajoncå-
visa amerdlanerit tamåna akuerssi-
ssutigigpåssuk, tåssa mana oicåtåri-
nertut atorneicartOK angajorKåt ta-
marmik akuerssineratigut pissartOK
Lovudkastets forslag til skolestruktur,
inatsisigssatut migssiliume atuarnerup arKigssuneKarnigssånik sujunersut.
17 '
16 '
15
14
13
12
11
10
6
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
1. linje
Udsted
asimio-
Karfingne
5. kl.
4. kl.
3. kl.
2. kl.
1. kl.
10. kl.
simpelthen
en bedre kaffe
ebIMescafé
9. kl.
8. kl.
7. kl.
6. kl.
5. kl.
4. kl.
3. kl.
2. kl.
1. kl.
■>
*
3. real
2. real
1. real
7. kl.
6. kl.
• 2. linje
Uden grønlandsk, hvis
forældreflertal herfor,
kalåtdlisortångikatdlar-
dlutik angajorKåt amer-
dlanerit piumassarigpå-
ssuk.
Børnehaveklasser.
atuarfit årKigssuneKarnerånik ilisi-
massaKartunut takornartaussariaKå-
ngilaK. mauna sapingisamik pingår-
titdlugo ersserKigsumigdlo OKautigi-
neKåsaoK nutåmik årKigssussinigssa-
mik inatsisigssatut migssiliume suju-
nersutaussut inatsisigssaK akuerssi-
ssutigineKarniariarpat atulersinåu-
ngingmata. inatsisigssatut sujunersu-
me ukiut ingerdlanerane anguniarne-
Kartut agdlagsimåput, tamånarpiardlo
pivdlugo ministere piginåussuseKarti-
tauvoK inatsisigssat atortulernigssåne
periusigssat pissariaitartut aulaja-
ngivfigisavdlugit. migssiliume agdlag-
simavoK ministerip aulajangisagå år-
Kigssussinernit måna atortussunit
migssiliume sujunersutaussunut ikå-
riarnigssaK KanoK ilivdlune piumår-
toic. tamåna imatutaoK påsissariaKar-
poK måna atortugatdlartut atuarti-
taunerup pitsångoriartuåmeranut na-
lerKusagaussut atortuinaratdlarsinau-
jumårtut.
agdlautigissap uma atuamigssåne
inåssutigineKarsinauvoK atuarnerup
KanoK åntigssuneKarnigssånik suju-
nersumut navsuiautaussoK titartagaK
KigsimigårKuvdlugo.
børnehaveklassit mérKanut atuali-
ngikatdlartunut alulersineKartugssa-
tut sujunersutigineKarput iliniartitsi-
ssut initdlo atuarfiussut nåmagtut pi-
gineKarpata. atortugssat nåmagpata
méncatdlo ikingnerpåmik Kulit bør-
nehaveklassemitugssatut angajorKå-
mingnit nalunaerutigineKarsimagpata
børnehaveklasse pilersineKåsaoK.
1.—5. klasse, atuartitsissutit mérKat
atuarfiåne nalungisavut atuartitsi-
ssutaussugssåuput. atuarfingne atuar-
titsivigssanik nåmagtunik initaKartu-
ne mérKat agdliartuårtitdlugit atuar-

inatsisitigut aulaj angl vfigineKartug-
ssatut sujunersutigineKarpoK.
ukiut atuarfiussut arfernat arfinek-
åipåtdlo. 6. klassemit mérKat ingmi-
kortineKartugssåuput 1. åma 2. linie-
mut. 1. linie tåssåusaoK 8., 9. imaKalo
ama 10. klasserne ingerdlancigtugssaK.
2. linierne atuartut realskolerne ukiu-
ne pingasune atuarfiussugssame i-
ngerdlandgtugssåusåput. migssiliumi-
le ajornartitåungilaK skoledirektionip
ministerip najorKutagssatut aulaja-
ngersagai maligdlugit akuerssisinau-
nigsså mérKat ingmikortineKarnatik
6. åma 7. klasserne atuarsinaunigsså-
nik taimågdlåt 7. klasserne atuartitsi-
ssutit ilåine ingmikortineKatsiardlu-
tik.
1. liniep 6. åma 7. klasseane atuar-
neK sujornatigut atuarnerup inger-
dlarKingnerinarpå. 6. klassemit nivi-
arsiai’Kat imaKalo nukagpiarKat iga-
nermik atuartineKåsåput taimatut-
dlo nukagpiarKat sananermik ima-
Kalo niviarsiarKat. atuartitsissutit nu-
tåt ilagisavåt pingortitalerineK — na-
turlære. umassulerinermut ilångut-
dlugo imigagssamut tungassut pine-
Kåsåput eKaersårnermutdlo ilångut-
dlugo umarsaineK ajornångigpatdlo
nalungneK. kisalo atuagkat iliniarner-
me atornigssånik sungiusarneK ator-
tugssaKarfiussune ilautineKarsinau-
ssutut taineKarpoK. 7. klassemit tu-
luit OKausé atuartitsissutigineKalersi-
nåusåput. taimatutaoK atuartitsissu-
taussugssatut taineKarput inuiaKati-
git ingerdlatitaunerånik påsissagssat
— tåssunga ilångutdlugo ilaKutaring-
nermut tungassut — åma penringnig-
ssamik iliniagagssat tåssungalo atatit-
dlugo kinguågssiornermut tungassut.
tak. skema Kavdlunåtume Kup. 13.
8., 9. imaKalo 10. klasserne atuar-
nigssaK 7. klasserne pissanik nangit-
sineruvoK atuartut suliagssanut åssi-
gingitsunut tungassunik sungiusaleru-
mårnigssånut piarérsarnerussoK. klas-
sene tåukunane pingitsornatik ilini-
arneKartugssat saniatigut skoledirek-
tionip najoi’Kutagssiai maligdlugit i-
långuneKarsinåuput atuartitsissutit
mérKat • nangmineK iliniarumassait
najorKutaralugit peKatauvfigineKarsi-
naussut —■ mérKat inutigssarsiorner-
me suliarilerumågåinut tungassut,
sordlo agssagssornerme, aulisarnerme,
piniarnerme, agdlagfingme suliagssat
igdlumilo suliagssat — nauk imåingi-
kaluartoK suliariumågagssanut ilini-
arneK autdlarterivisassoK. taima a-
tuartitsineK årKigssuneKarsinåusaoK
nunaKarfingne åssigingitsune kigsau-
tigissaussut pissariaKartitaussutdlo
najorKutaralugit mérKat piginåussusé
iliniarumassaitdlo tungavigalugit.
migssiliumisaoK agdlagsimavoK atu-
artut 8. klassemit tyskisut matema-
tikimigdlo atuarnerme peKatausinåu-
sassut angajorKåt kigsautigigpåssuk
åma atuartitsissut mérKat taima a-
tuarnerme pigssarsisinausorigpatigik.
9. klassemit atuartut inutigssarsiuti-
nik åssigingitsunik ama atuarKigfiu-
sinaussunik navsuiåuneKåsåput. atu-
artut ilait 9. klasserne atuarungnaer-
tugssåusangmata ukiume kingugdler-
me atuarneK naggatårutaunigsså er-
irarsautigalugo årKigssuneKåsaoK.
2. liniep 6. åma 7. klasseane atuar-
titsissutit sujuline taineKarérsut åssi-
gait, kisiåne 6. klassemit tulugtorneK
autdlarterisaoK. åma OKautigineKa-
rérsutut atuartitsineK realskolemut
piumårnigssaii erKarsautigalugo år-
KigssuneKåsaoK.
mérKat 6. åma 7. klasserne ingmi-
kortineKéngigpata atuarnerat. 1. li-
niep 6. åma 7. klasseane atuarnertut
årKigssuneKåsaoK, kisiåne mérKat 7.
klassemit realskolerne ingerdlarKig-
tugssatut nautsorssutigineKartut 6.
klassemitdle tulugtortalerisåput. 7.
klassemit realskolemut ingerdlarKig-
tugsséungitsut 1. liniep 8. åma 9. klas-
seane imaKalo 10. klasserne nanger-
Kigsinåusåput. migssiliumisaoK taine-
KarpoK atuartut pivfigssaKartitåusa-
ssut atuarnerup ingerdlanerane liniet
mardluk tåukua ardlånut nusinaunig-
ssamut.
Atuagagdliutit nr. 25-åne agdlauti-
gissame taineicarérpoK ministerip a-
kuerisinaugå ukiune arfineK mar-
dluinarne atuarnigssaK 8. åma 9. klas-
sep atulernigssånut iliniartitsissut i-
nitdlo atuarfiussugssat nåmagtut pig-
ssarsiarineKarsinåungikatdlarneråne.
taimåitumik migssiliume aulaj anger-
sagaK ilånguneKarsimavoK 7. klasse-
rne atuarneic kipissugssåusagpat ukiu-
me kingugdlerme atuartitsineK ima-
Kartugssautitdlugo mérKat inutigssar-
siutigiumågåinut tungassunik, — sor-
dlo inutigssarsiutinik åssigingitsunik
påsititsiniarneK avKutigalugo. åma 7.
klasserne atuarneK inårnigsså erKar-
sautigalugo årKigssussåusaoK.
realskole, realskolerne atuarneK 7.
klassemit nangitsineruvoK ukiune pi-
ngasune. realskolerne atuartugssanit
piumassarineKarpoK ima inerisimati-
gisassut ilikagaKartigisimåsavdlutig-
dlo atuarnerme malingnauvdluarsi-
nåusavdlutik åma atuarneK ukiune
pivfigssarititaussune inårsinåusavdlu-
go. iliniartut 2. liniep 6. åma 7. klas-
seane tulugtortarérsimåsåput. taima
inerisimaneK ilikagaKarsimanerdlo å-
ma piumassarineKarput realskolemut
piniartunit avdlanit 2. liniep 6. åma
7. klasseane atuarsimångitsunit. sor-
dlo iliniartut 1. liniemit realskolemut
piniartut nåmagtumik iliniagaKarnig-
ssamut pivfigssaKartitausimångitsut
misiligterKårtugssåuput.
realskolerne atuagagssat Danmarki-
me realskolerne atuagagssat åssigait
ukuvdlutigdlo: dansk norgemiutor-
nermik svenskisornermigdlo ilalik, tu-
lugtut, tyskisut, kisitsisit, historie i-
nuiaKatigingnik påsissagssanik ila-
Kartitdlugo — taimatutaoK ilaKuta-
ringnut tungassunik, nunalerutit, 0-
massut, naturlære (pingortitat), eri-
narssorneK, eKaersårneK umarsainer-
mik ilalik, merssorneK nerissagssior-
nerdlo niviarsiarKanut åma sananeK
nukagpiarKanut. klasset åipåne pinga-
juånilo inutigssarsiornermut tunga-
ssunik ilitsersussineKåsaoK. iliniartut
kigsautigissåt najoreutaralugo 2. åma
3. realklasserne latinerisut atuartine-
Karsinåuput. kisalo atuartitsissutit
tåukua saniatigut kalåtdlisorneK ka-
låtdlit OKausinik atuissunut. tekniki-
mut tungassutigut iliniagaKarKigssa-
mårtut pivfigssaKartitåusåput mate-
matik åma fysik pingårtineruvdlugit
atuarnigssamut. 3. klasserne matema-
tik pingitsorneKarsinauvoK, kisiåne
teknikimut tunganerussunik atuartut
pingitsorsinåungilåt.
Danmarkime realskolerne atuartit-
sissutaussut tamarmik pineKåsagpata
— Danmarkimime atuarKigkumår-
tugssanut tamåna pissariaKarmat —
kalåtdlisorneK atuartitsissutinut ing-
mikut amerdlissutaussariaKåsaoK. tai-
mailivdlutik iliniartut kalåtdlit o-
Kausinik atuissut iliniartunit Kavdlu-
nåjussunit pissagssaKarnerulisåput
uvfa åma icavdlunåt OKausisa inungut-
simingne OKauseringisamik atuartit-
sinerme OKauserineKarnerisigut ajor-
nartorsiuteKarérdlutik.
tamåna udvalgime angnertumik o-
KaluserineKarsimavoK, udvalgilo pi-
ngasunik åssigingitsunik sujunersO-
siorsimavoK sordlerdlo atorneKåsa-
nersoK inuit Kinigåinut — landsrådi-
mut folketingimutdlo — aulajangi-
gagssångortisimavdlugo. sujunersutit
ukuput:
1. kalåtdlisorneK franskisornerdlo
KinigagssissutigineKarsinåuput, tåssa
iliniartut nangmingneK aulajangersi-
nåusavåt kalåtdlisortésanerdlutik ka-
låtdlisortåsånginerdlutigdlunit. tamå-
na inuit Kinigåinit pingitsornane o-
KauseKarfigineKartugssåsaoK.
2. tyskisorneir franskisornerdlo Ki-
nigagssissutigineKartugssåusåput. su-
junersut tåuna atorneKåsagpat kalåt-
dlisorneK pingitsornane atuartitsissu-
tåusaoK.
3. Danmarkime realskolerne atuar-
titsissutåusåput tåukualo saniatigut
kalåtdlisorneK pingitsornane atuartit-
sissutåusavdlune. taimailivdlune ka-
låtdlit OKausinik atuissunut atuartit-
sissutit — fagit — atautsimik amer-
dlanerulisåput.
agdlautigissame måne erssersiniar-
neKåsångilaK sujunersutit ardlåt sor-
dleK pitsaunerunersoK, oKautigineKåi-
nåsaordlo sujunersutit mardluk su-
jugdlit iliniartut Kavdlunåtut OKa-
lungniarnermik ajornartorsiuteKarér-
sut atuagkamikut OKilisaivfigineKar-
nigssåt sujunertaringmåssuk. suju-
nersusiap åipånut tungatitdlugo er-
sserKigsumik OKautigissariaKarpoK
tyskit OKausé atuartitsissutåungigpa-
ta Kalåtdlit-nunåne realskolerne so-
raerumérneK Danmarkime realskole-
rne soraerumérnermit avdlåussuteKå-
sangmat tåssunarpiåinaK. iliniartut
Danmarkime gymnasierne ingerdlar-
Kigssamårtut imalunit tyskisornerta-
lingmik iliniarKigssamårtut realsko-
lerne tyskisut iliniarérsimassariaKar-
put, Kalåtdlit-nunånile suliaKaleru-
mårtunut amerdlanernut tyskisorsi-
nåungineK akornutaussorssugunångi-
laK.
agdlautigissaK måna nåjumavara
autdlartikama taissåka nangerKigdlu-
git. migssiliusiame avdlångutigssatut
sujunersutigissat tamarmik inatsisit
akuerssissutigineKarniariarpata atu-
lersineKartugssåungitdlat. atuarfing-
me angussat najorKutaralugit sujua-
riartuårnigssamut månåkutut pivfig-
ssaKartugssauvoK.
Chr. Berthelsen
Fra den
mindste
til den
største -
fra verdens største
fabrik for båndoptagere
BÅNDOPTAGER
mingnerpåmit angnerpåmut
silarssuarme båndoptageriliorfit
angnerfånit
TK 14
ORURDIG
BANDOPTAGER
En prisbillig båndoptager, der trods beskedne dimensioner giver en
fuldendt gengivelse. Toneområdet 50—14.000 Hz — 2 spor — 4 watt
udgangseffekt.
båndoptager akikitsoK mikissungugaluardlune pitsauvdlumamgsårfoK.
TK46
ORURDIG
BÅNDOPTAGER
Den fuldendte stereofoniske båndoptager, som bringer koncertsalen
hjem i Deres stue. 3 båndhastigheder — 3 tonehoveder — Mulighed
for ekkoindspildninger og multiplayback — 4 spor — 2X3 watt ud-
gangseffekt.
båndoptager (stereofonisk, akisuassartartoK) tusarnågagssiarssuarnut
éssigissainufdlo nålaorutigalugo pitsagssuax. pingasunik sukéssusilik
— avdlatigutdlo pisatarigsupilorujugssuaK.
V. H. PRINS
SYDYESTVEJ 129, GLOSTRUP
TELF. (01)96 88 44
TELEGRAM: NORDCOMMERCE
Følgende typer føres: TK 2 —
TK 4 — TK 6 — TK 14 —
TK 17 — TK 19 A — TK 23 A
— TK 27 — TM 27 — TK 40
— TK 41 — TK 46 — TK 47
— TM 45.
7