Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 27
Napassume perdlerarnerssuaK
(nup. 5-mit nangitak)
ilame ardlalingnit issagssaerutivig-
sunit orningneKartaraluarpoK Kinuvi-
giartorneKardlune. peKartorme nalu-
nginamiko aitsåt sågfigissaraluarpåt
— tamaisale itigartitarai. aggersunig-
dlunit takoriarångame matune par-
naerarå.
ilåne taissalukane BåséraK anisita-
rå oKarfigalugulo sigssame pigssarsi-
orKuvdlugo, sårfårssungnigdlunit.
kisimigdlo KingmiligtaKartutuauler-
put. taimaitdlutik toKutseriarmata Si-
katdlutåkormiut Kinuvigiartoraluar-
pait, toKutavdlunit erdlavinguinik. i-
tigartipaitdle. unuarormat kivfaminut
imamut igitikiartorpai OKardlune:
„torKutigmaidnavait!“
Kinu j artortunitdlo ilaKutaringnit
6-inik inugtaKartunit tatdlimat per-
dlerdlutik tOKuput, ningiuat kisime a-
miåkuvdlune.
amiåkussut NapassoK Kimånialer-
måssuk avangnåtunginguamingnut
K’ipingassumut nungniardlutik Må-
kagssuaK taima erKaissagssaKartigi-
ssumlneK saperpox, iluagtlnardlugulo
nunatorKaminut Kangerdlugssuatsiå-
mut ingerdlavoK, Timerdlerne nuna-
Kalerdlune.
toKussartut akulikitdliartuinarput.
nagdlingnarssuseK OKalugtuarisavdlu-
go avångunartordlunit pilerpoK. ig-
dlut Kammgåput taimåitumigdlo Kia-
naKalutik. sigssaK ujardlerniarfiuga-
luarpoK, sulile maklsinaussortait ti-
nerulugkångat navssågssarsiorujugtut
takugssaussarput —• inuit aulaneri-
narmikut umåssusigdlit, issaitdle ilor-
paseKaut Kivdlernérusimassut. ilaisa
atissapajutik porinavigpait, Kanga
nåmagivdluaraluagkat. ilame amiku-
juit atungagssatdlo putukue inussuti-
gait, ilåtigut timimik sångitdlisitsine-
ruinartut. agdlunåminerujuit tamua-
neiiartaraluarput, Kaniuvdlume ta-
muassup aliånaerutigissarpai — inu-
ssutigssartaKångitdlatdle.
umiamik inussutigssanik usissumik
tikitugssamik neriungnerat asingar-
dluinarportaoK. martse KiterKukalu-
artordlo toKussartut uvdlut tamåkia-
lerpait, uvdlormutdlo ardlaliussaler-
dlutik. igdlut ilåinit anissoKåsaivig-
POK, tamarmik pisinaujungnaerdlutik
nalarratilermata. igdlut ilue KaKortui-
nångorput kanermit, kaniuvdlo nåkå-
ssup igdlup ilua agdlåt apilersipå.
toKussartut sujugdlit Kuvdlilissuti-
gineKarput. inunerdle Kamikiartui-
narmat KUvdlilinigssaK artornarsivor-
dlunit, piginaussuseKarfigineKarung-
naerdlune. anånat atåtatdlo KaKuti-
guinaK anersårtalersut sianigingilåt-
diunit Kitornatik asassatik ineKUgissa-
tigdlo toKorartut. anissoKåsaermåme
isertOKésaerportaoK. toKO kisime ula-
pilerpoK, nunaKarfingme kisime umå-
rigsortaulerpoK igdlumut iserdlune a-
nivdlunilo avdlamukartoK pulårigka-
nilo iserfigiartorKigtardlugit. toKO —
ilumut saunikuliait!
☆
Kåinat mardluk Kanigdliartorput
KinerdluaKalutik, kisa tikitdluinaler-
put sumik inugsinatik. sanassorssuå-
kut igdluånit kisame anissoKarpoic.
Kimåumernermit nivdlernera tamanit
sule umåssuseKartunit tusarneKarpoK.
igdlunitdlo sukut tamauna anialerput,
sigssamutdlo aterniapajugdlutik nu-
kigdlårsimanermit ordlungajagtardlu-
tigdlo. Bentikunitdle anissoK anigalu-
ardlunilo aKUgdlåginarpoK, sunauvfa
ernerat Justuse. iniminilo nikerKmgi-
laK, toKugame. MåkagssuaK Kimav-
dlune aterame KimångeKalune majua-
lerpoK, Kiarpalungneralo kisime ni-
pauvoK. avdlatdle taima misigissaKar-
nigssamut siutait milingåput. siuti-
mingnik tusarrajugkaluarput, itineru-
ssortåle påsingilåt. Kåinanut upagput
kångnermit ersinarsissutut ilivdlutik.
Kåinåme timiussanik orssunigdlo nag-
sarput.
☆
mardluinauvdlutik taima ånilårnar-
toKartigissume ikiuneK saperput. tai-
måitumik erngerdlutik autdlarKigput.
sumik nipaKaratik, takussamingnit a-
milårnangårtunit nanertorneKardlutik
avangnamut paorssuarput.
autdlarmata aKaguane napassormi-
ut 9 tOKuput.
☆
i vna u j aragtorKussissarsimaKissoK
uisakajårtuatsiångorpoK. Kåinat pisi-
naussut usilersortipai, Olinguardlo
perKuvdlugo umiatsiarssuaK usiler-
sorKuvdlugo nerissagssanik orssunig-
dlo, anguartigssarsiorKuvdlugulo.
martsip 29-åne Napassumut piput.
tamatumane aggernerat arajutsineicå-
ngilaK. Kåinat tikiussåinik ilorråt-
dlagtitaorérsimassut aterput, amer-
dlångeKissutdle.
takussat amilårnaKaut. igdlune to-
Kussorpagssuit agtorneKarsimångit-
dlat, suliarinigssaKånginamingme. ig-
dlut ilåt iserfigeriarpåt, inue tamåker-
simassut. niviarsiarånguardle pinga-
sunik ukiulik kisime amiåkuvoK. ila-
me tOKorKåmersimassut akornånipoK
nianerdlunit naluvdlune. inussutigisi-
(Kilp. 21-mit nangitaK)
neKarput aningaussalisimassut sivni-
ssorissait åmalo landsrådip sivnissua.
„ajutorutit" taimåitut tamanut nuå-
nitsussarput sutdlivingmutdlo ajoKu-
tauvdlutik, taimåitoKarsinaussarpor-
dle, sutdliviuvdlo atautsip ingerdlane-
rane taimåitoKarajugtarpoK.
Nungme suliagssatigut Kutdlersauti-
taussoK tåuna nangminérdlune tama-
nut angmassumik sukangaKissumik
OKauseKardlune sågfigingnigsimångi-
kaluarpat kikutdlo tamaisa — sujuler-
ssuissut Kutdlersaussutdlo, kalatdlit
OKartugssautitait åmalo kalatdlit au-
lisartut — erKungitsumik såssutarisi-
massungigpagit tauva tamåna eritar-
tusavdlugo pissariaKarsimåsångika-
luarpoK pingårtumigdlo inungnut tai-
ma amerdlatigissunut erKartusavdlu-
go pissariaKarsimåsångikaluardlune
naggatåtigutdle pissutsit ima ajorsisi-
matigaut — mingnerungitsumik suju-
lerssuissuvdlutik inugtaussut akomå-
ne ima agtigissumik erKigsisimångi-
neRalerdlune — akerdlerit tamarmik
påsivdluarsimavdlugo avigsartaria-
Kardlutik — sordliup ardlåta soraer-
Kussinigsså soKutiginago.
pissutsit taimåitut atuneråne tamå-
na akerdleringnut tamanut ilioriusig-
ssausimavoK pissariaKartoK pissusig-
ssamisortordlo — kingornalo sujuler-
ssuissoK nutåK ivertineKarsimavoK,
teknikeriungikaluartoK, kisiåne suju-
lerssuisinåussutsikut • suliagssanigdlo
ingerdlatsinigssap tungåtigut ima ine-
risimatigalunilo misiligtagartutigi-
ssok, pigingneKatigit sujulerssuissuisa
Kularingitdluinardlugo torKigsisimår-
neKallnarane åmåtaoK piviussumik
iluaKutaussumigdlo suleuatauneKale-
rumårdlunilo suleKatigingneKaleru-
mårtoK inugtaussutaoK tungaisigut,
taimaisivdlunilo nukingit tamarmik —
mingnerungitsumigdlo nukingit Kalåt-
dlit-nunane sulissut — eKiteruvfigisi-
nåusavdlugo uvdlumikut pingårner-
ssaussoK: aulisagkat suliarissagssat
pigssarsiarinigssåt.
pitsaunerulernigsså neriunartoK
aulisagkanik misigssuissartut 1965-
ime pissutsit pitsaunerulernigssåt ne-
riugsårutigåt sårugdlit 1960-ime inu-
ssut aulisarneKalisangmatåtaoK. tama-
tumungalo ilauvoK ajornartorsiutit
autdlarnerniarnermut tungassut Kav-
sit mana KångerneKarsimassugssaung-
mata, neriutiginarmatdlo pujortulé-
rarssuit miugnerussut kalåtdlinit pi-
gineKartut pitsaunerussumik avguåu-
neKamigssat iluaKutigineKarnigssåt-
dlo angujumårivut taimaisivdlutik pi-
ssutsit pitsaunerulernigssånut ikiu-
taungåtsiarsinaungmatåtaoK.
tåuko saniatigut påsisinauvarput
mavailo angajornårne toKorKåmersut
kumait. aniguivordlume.
☆
martsip 31-åne tOKUSsut 40-ussut a-
tautsikut ilineKarput.
sångitdlinerdle såkortungårsimang-
mat apriliunerane tamatumånga toKU-
ssut ardlaKarputaoK, katitdlutik 18-
ussut.
☆
ånagtutaoK ilagivåt umiarssuapiluit
nålagåta niuvertup Kallip uverssagå,
ajoKikukut Donatusikut paniånit Ane-
mit, nukagpiaraK Hanse, kingomale
Manitsume Kajauvdlune ajunårtoK
taimatut ukiordlungnerssuaKarKi-
ngilaK. piniagagssatdlo kingumut
sarKumerKigput. napassormiut angu-
massartorssuångorput. kisa ussateKa-
lerput: „kujasigsulånguarångat angu-
mavatdlåtdlåraut!“
kujasigsumik pissarsimavåt nigeK
tunusigsoK.
napassormiunik taerKinarpåka, nu-
naKarfiliussartik K’ipingassoK Napa-
ssumik taissalermåssuk.
nunigussissarnerme pissutsit 1965-
imut pitsauneruvdlualerumårtut kili-
sautinut talitarfigssaK inerpat. neKi-
tagssausivik nåparsimavarput aulisar-
tunut GFI-mik aulajangersimassumik
suleKatigingnigkusugtunut atugagsså-
ngortineKarumårtoK. igdlumisaoK tå-
ssane nautsorssutigårput tanuagssar-
sissarfigssamik angnertungikaluartu-
mik pilersitsisinåusassugut aulisartut
ajornångitsumik pilertortumigdlo kiv-
fartusinaujumavdlugit. teknikimut tu-
ngassutigut isumagingningneK pitså-
ngorsarneKarsimavoK sulilo angnertu-
sarneKarumårdlune — pissutsit inig-
ssaKartitsiniarnermut nerissarfeKar-
nermutdlo tungassut iluarsisimåsåput.
akinigtaoK ingerdlatsinikut soKuti-
gingningneK agdlisarniarssarisimavar-
put, sulilo taimaisiortuarnigssarput
nautsorssutigårput. kisalo tamatumu-
nga ilåuput aulisagkat suliarissagssat
tikiussugkat arinerdlingåtsiarnigssåt
nautsorssutigigavtigo ningitagarssutit
sisamat 80 ama 150 tonsigdlit KGH-p
piniarsimassai 1965-ime atulerpata. ili-
manauteKarpoK angatdlatit tåuko ilait
mardluk Nungme sulivfigssuarmut
atatineKarumårtut, tamatumalo kingu-
nerisavdlugo ukiumut ingerdlatsiner-
me sårugdlit tunissat 3.000 tons mig-
ssåne amerdleriarnigssåt — 1965-ime
1.000 tons migssait, imaKalo 1.500 tons.
tamanut angmassumik OKauserine-
Karsimassut pissutigalugit tåuko sa-
niatigut ilångutdlugo OKautigiumava-
ra isumaKartuartunga Nungme suliv-
figssuaK atautsimut issigalugo erKor-
tumik pilerssårusiorneKarsimavdlunilo
suliarineKarsimassoK, tamatumalo tu-
ngåtigut aulisarnerup ineriartornerane
tungavigssauvdluartussoK. kisalo isu-
mauarpunga Nungme GFI-p sulivfig-
ssuautåne aulisartu'nut sulissunutdlo
atugagssarititaussut ima pitsautigi-
ssut avdlarpagssuarne pitsaunerussu-
nik navssågssaKarane, Kalåtdlit-nunå-
nime taimåitunik navssågssaKångivig-
dlune.
soruname pitsångorsaineKarsinau-
vok, pigingneKatigit sujulerssuissuisa
Nungme suliagssatigut Kutdlersauti-
tausimassoK matumuna isumaKatigiv-
dluinarpåt, aulisartunik sulissartunig-
dlo suleKatigingningneK pitsångorsar-
tariaKartoK pitsångorsarneKarsinau-
ssordlo, nunamilo isumagingningniar-
nermut atortut angnertusartariaKar-
tut, åmalo aulisarnerme nangminerme
ingerdlatsissautsit pitsaunerussut pe-
Katigigdlune navssårissariaKartut. å-
male isumaKarpugut nunaKarfingme
sujulerssuissussoK nangminerpiaK
angnertumik akissugssåussuseKartoK
nåmagsiniagagssat tamåko nåmagsine-
Karnigssånut.
sujulerssuissut Kutdlersaussutdlo ta-
matumunga kajumigsårisimåput ani-
ngaussatigutdlo pissariaKartunik ikiu-
simavdlutik nangminérdlutigdlo ta-
persersuisimavdlutik, pissutigalugo
nåmagsiniagagssat taimatut itut unga-
sigsumit aKungneKarnikut nåmagsine-
Karsinåungingmata. taimåitumigdluna
nunaKarfingme suliagssatigut Kutdler-
sautitaussoK angnertoKissunik pisi-
nautisimagigput. kisiåne soruname su-
julerssuissut pigingneKataussutdlo siv-
nissue pissugssauvdlutigdlo pisinauti-
tåuput sulinerme maligtariniagagssat
aulajangersåsavdlugit, åmalo aulaja-
nginerit pissariaKartut sutdlivingmik
ingerdlatsinerme atugagssat åmalo pi-
gingneKataussut soKutigissaisa igdler-
sorneKarnigssånut tungassut aulaja-
ngivigisavdlugit.
Ved Dorthe Olsens
død
Dorthe er død, hun som i mange år
varetog arbejdet på sygehuset i Hol-
steinsborg og tilså alle syge i kolonien.
Hun havde kun lægen i Sukkertoppen
at rådføre sig med, og kontakten var
kajakposten.
Da jeg i 1930 som første fuldtuddan-
nede sygeplejerske kom til Holsteins-
borg, blev hun en god ven, der med
dygtighed og flid rygtede sit hverv
videre. Dorthe viste respekt for nye
tanker og nye måder, var altid åben
og ærlig og dermed en uvurderlig
medarbejder.
Vi er kun få, der husker Dorthe
som den, der utrættelig arbejdede
først for de syge og så for hjemmet, og
vi vil i taknemmelighed bøje vore
hoveder og sige hende tak.
Æret være hendes minde.
Inger N. Preisler.
Dorthe Olsenip
toKunerane
Dorthe toKuvoK, tåuna ukiorpag-
ssuarne Sisimiune néparsimavingme
sulisimassoK niuvertoKarfingmilo nå-
parsimassunik takusaissarsimassoK.
Manitsume nakorsaK kisiat ilitsersui-
ssigisimavå, Kåinat paortut atåssuti-
galugit.
nåparsimassunik pårssissutut nå-
magtumik iliniarsimassunit sujug-
dlersauvdlunga 1930-me Sisimiunut
pigama Dorthe ikingutigivdlualersi-
mavara, pikorigdlune eKiasuitdlunilo
suliaminik ingerdlåssissoK. Dorthe pe-
riautsinik entarsautinigdlo nutånik
pingårtitsissuvoK, sarKumissumik per-
Kusersuitsumigdlo pissuseKardlune
taimalo suleKatigkuminardluinardlu-
ne.
Kavsikagtåinånguångorpugut Dor-
themik encaimangnigtut, igdlumine
suliagssat sagdliutinagit nåparsima-
ssut akornåne suliniarsimassumik,
Kujaniardlutalo sikipugut Kutsaviga-
lugo.
erKaineKarnera atarKinartule
Inger N. Preisler
nigdlatårtitdlugo imeruk
— nyd den afkølet
susungnia avdldussuseuangivigpoK
De vil ikke kunne smage forskel
tupåtdlautigisaKåt imiaK taima pitsautigissoK
taima akikinårtigalugo pineKarsinaungmat
De vil blive forbavset over, at man kan få
en så god øl så billigt.
mi sm
FAXE BRYGGERI
Hans C. Christiansen.
København 5. januar 1965.
Vask hvad De vil...
... Ferm skal der til!
FERM type E er med helt nyt og effektivt skyl-
lesystem, hvor skyllevandet ledes bort fra over-
fladen i stedet for gennem tøjet.
Alle FERM vaskemaskiner er med vaskestolsy-
stemet, der giver en skånsom og effektiv vask.
Man kan også vaske uldtøj, strygefri stoffer og
terylene i en FERM vaskemaskine.
Vejl. pris.... kr. 995,—
+ ekstra for opv. m. el. eller flaskegas kr. 255,—
SUNIGDLONlT ERRORSIUMAGUVIT .... atujavat F E R Ml
FERM type E nutåvingmik pitsavingmigdlo errortuissuteKarpoK, imeK
errortutaussoK errortat avKusårnagit Kumut aniassardlune.
FERMip errorsissutai tamarmik napassumik errorsIssuteKarput errorta-
nut ajortungornéngivigsumik errorsivdluarnaKissumigdle. åma errorsi-
nauvatit merKuluagdlit, atissat manigsartariaKångitsut terylenitdlo.
akeKarput migss. kr. 995,—
elektricitetimik gasimigdlunit kissåussutitå ingmikut kr. 255,—
Cype E. A. V. Automa-
tisk vaskemaskine med
kar og overplade af
rustfrit stål, vaskestol
af kunststof. Kapacitet
3 kg.
Pris m. el-opvarmning
og el-vridemaskine ....
.............. kr. 1385,-
Type E. A. V. errorslssut
vaskemaskine slsang-
mlk mångertornineK
ajortumik ilOKardlunilo
K&llk, kunststofimlk va-
skestolllik. errorsinau-
vai 3 kg.
akia elektricitetimik
klagsautå slgguissutålo
nautsorssQtlgalugit ....
.............. kr. 1385,-
Centrl-Ferm type D
nedsætter vandindhol-
det med 70 »/o og gør
tøjet næsten strygetørt.
Pris ....... kr. 525,—
Centrl-Ferm type D-p
errortat slggortarpal
manigsartariåinéngu-
ngajagdlugit.
akla ....... kr. 525,—
Stryge-Ferm komplet-
terer arbejdsgangen fra
snavset til tørt, nystrø-
get tøj.
Pris ....... kr. 1.200,—
Stryge-Ferm atordlugo
atissat ipertOt panerdlu-
tik manigsarémigssanut
avKUtfi pissarltdllsaKa-
lugulo OKilisarneKartar-
POK.
akia ....... kr. 1.200,—
BROCHURER SENDES GERNE
BROCHURER klmildlQnll KinullglneKarsinåuput
Akfieselskabei FERM, Ulsirup
Telegramadresse: FERM-ULSTRUP
Otto Sandgreen.
Nungme sulivfigssup...
27