Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 27

Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 27
Napassume perdlerarnerssuaK (nup. 5-mit nangitak) ilame ardlalingnit issagssaerutivig- sunit orningneKartaraluarpoK Kinuvi- giartorneKardlune. peKartorme nalu- nginamiko aitsåt sågfigissaraluarpåt — tamaisale itigartitarai. aggersunig- dlunit takoriarångame matune par- naerarå. ilåne taissalukane BåséraK anisita- rå oKarfigalugulo sigssame pigssarsi- orKuvdlugo, sårfårssungnigdlunit. kisimigdlo KingmiligtaKartutuauler- put. taimaitdlutik toKutseriarmata Si- katdlutåkormiut Kinuvigiartoraluar- pait, toKutavdlunit erdlavinguinik. i- tigartipaitdle. unuarormat kivfaminut imamut igitikiartorpai OKardlune: „torKutigmaidnavait!“ Kinu j artortunitdlo ilaKutaringnit 6-inik inugtaKartunit tatdlimat per- dlerdlutik tOKuput, ningiuat kisime a- miåkuvdlune. amiåkussut NapassoK Kimånialer- måssuk avangnåtunginguamingnut K’ipingassumut nungniardlutik Må- kagssuaK taima erKaissagssaKartigi- ssumlneK saperpox, iluagtlnardlugulo nunatorKaminut Kangerdlugssuatsiå- mut ingerdlavoK, Timerdlerne nuna- Kalerdlune. toKussartut akulikitdliartuinarput. nagdlingnarssuseK OKalugtuarisavdlu- go avångunartordlunit pilerpoK. ig- dlut Kammgåput taimåitumigdlo Kia- naKalutik. sigssaK ujardlerniarfiuga- luarpoK, sulile maklsinaussortait ti- nerulugkångat navssågssarsiorujugtut takugssaussarput —• inuit aulaneri- narmikut umåssusigdlit, issaitdle ilor- paseKaut Kivdlernérusimassut. ilaisa atissapajutik porinavigpait, Kanga nåmagivdluaraluagkat. ilame amiku- juit atungagssatdlo putukue inussuti- gait, ilåtigut timimik sångitdlisitsine- ruinartut. agdlunåminerujuit tamua- neiiartaraluarput, Kaniuvdlume ta- muassup aliånaerutigissarpai — inu- ssutigssartaKångitdlatdle. umiamik inussutigssanik usissumik tikitugssamik neriungnerat asingar- dluinarportaoK. martse KiterKukalu- artordlo toKussartut uvdlut tamåkia- lerpait, uvdlormutdlo ardlaliussaler- dlutik. igdlut ilåinit anissoKåsaivig- POK, tamarmik pisinaujungnaerdlutik nalarratilermata. igdlut ilue KaKortui- nångorput kanermit, kaniuvdlo nåkå- ssup igdlup ilua agdlåt apilersipå. toKussartut sujugdlit Kuvdlilissuti- gineKarput. inunerdle Kamikiartui- narmat KUvdlilinigssaK artornarsivor- dlunit, piginaussuseKarfigineKarung- naerdlune. anånat atåtatdlo KaKuti- guinaK anersårtalersut sianigingilåt- diunit Kitornatik asassatik ineKUgissa- tigdlo toKorartut. anissoKåsaermåme isertOKésaerportaoK. toKO kisime ula- pilerpoK, nunaKarfingme kisime umå- rigsortaulerpoK igdlumut iserdlune a- nivdlunilo avdlamukartoK pulårigka- nilo iserfigiartorKigtardlugit. toKO — ilumut saunikuliait! ☆ Kåinat mardluk Kanigdliartorput KinerdluaKalutik, kisa tikitdluinaler- put sumik inugsinatik. sanassorssuå- kut igdluånit kisame anissoKarpoic. Kimåumernermit nivdlernera tamanit sule umåssuseKartunit tusarneKarpoK. igdlunitdlo sukut tamauna anialerput, sigssamutdlo aterniapajugdlutik nu- kigdlårsimanermit ordlungajagtardlu- tigdlo. Bentikunitdle anissoK anigalu- ardlunilo aKUgdlåginarpoK, sunauvfa ernerat Justuse. iniminilo nikerKmgi- laK, toKugame. MåkagssuaK Kimav- dlune aterame KimångeKalune majua- lerpoK, Kiarpalungneralo kisime ni- pauvoK. avdlatdle taima misigissaKar- nigssamut siutait milingåput. siuti- mingnik tusarrajugkaluarput, itineru- ssortåle påsingilåt. Kåinanut upagput kångnermit ersinarsissutut ilivdlutik. Kåinåme timiussanik orssunigdlo nag- sarput. ☆ mardluinauvdlutik taima ånilårnar- toKartigissume ikiuneK saperput. tai- måitumik erngerdlutik autdlarKigput. sumik nipaKaratik, takussamingnit a- milårnangårtunit nanertorneKardlutik avangnamut paorssuarput. autdlarmata aKaguane napassormi- ut 9 tOKuput. ☆ i vna u j aragtorKussissarsimaKissoK uisakajårtuatsiångorpoK. Kåinat pisi- naussut usilersortipai, Olinguardlo perKuvdlugo umiatsiarssuaK usiler- sorKuvdlugo nerissagssanik orssunig- dlo, anguartigssarsiorKuvdlugulo. martsip 29-åne Napassumut piput. tamatumane aggernerat arajutsineicå- ngilaK. Kåinat tikiussåinik ilorråt- dlagtitaorérsimassut aterput, amer- dlångeKissutdle. takussat amilårnaKaut. igdlune to- Kussorpagssuit agtorneKarsimångit- dlat, suliarinigssaKånginamingme. ig- dlut ilåt iserfigeriarpåt, inue tamåker- simassut. niviarsiarånguardle pinga- sunik ukiulik kisime amiåkuvoK. ila- me tOKorKåmersimassut akornånipoK nianerdlunit naluvdlune. inussutigisi- (Kilp. 21-mit nangitaK) neKarput aningaussalisimassut sivni- ssorissait åmalo landsrådip sivnissua. „ajutorutit" taimåitut tamanut nuå- nitsussarput sutdlivingmutdlo ajoKu- tauvdlutik, taimåitoKarsinaussarpor- dle, sutdliviuvdlo atautsip ingerdlane- rane taimåitoKarajugtarpoK. Nungme suliagssatigut Kutdlersauti- taussoK tåuna nangminérdlune tama- nut angmassumik sukangaKissumik OKauseKardlune sågfigingnigsimångi- kaluarpat kikutdlo tamaisa — sujuler- ssuissut Kutdlersaussutdlo, kalatdlit OKartugssautitait åmalo kalatdlit au- lisartut — erKungitsumik såssutarisi- massungigpagit tauva tamåna eritar- tusavdlugo pissariaKarsimåsångika- luarpoK pingårtumigdlo inungnut tai- ma amerdlatigissunut erKartusavdlu- go pissariaKarsimåsångikaluardlune naggatåtigutdle pissutsit ima ajorsisi- matigaut — mingnerungitsumik suju- lerssuissuvdlutik inugtaussut akomå- ne ima agtigissumik erKigsisimångi- neRalerdlune — akerdlerit tamarmik påsivdluarsimavdlugo avigsartaria- Kardlutik — sordliup ardlåta soraer- Kussinigsså soKutiginago. pissutsit taimåitut atuneråne tamå- na akerdleringnut tamanut ilioriusig- ssausimavoK pissariaKartoK pissusig- ssamisortordlo — kingornalo sujuler- ssuissoK nutåK ivertineKarsimavoK, teknikeriungikaluartoK, kisiåne suju- lerssuisinåussutsikut • suliagssanigdlo ingerdlatsinigssap tungåtigut ima ine- risimatigalunilo misiligtagartutigi- ssok, pigingneKatigit sujulerssuissuisa Kularingitdluinardlugo torKigsisimår- neKallnarane åmåtaoK piviussumik iluaKutaussumigdlo suleuatauneKale- rumårdlunilo suleKatigingneKaleru- mårtoK inugtaussutaoK tungaisigut, taimaisivdlunilo nukingit tamarmik — mingnerungitsumigdlo nukingit Kalåt- dlit-nunane sulissut — eKiteruvfigisi- nåusavdlugo uvdlumikut pingårner- ssaussoK: aulisagkat suliarissagssat pigssarsiarinigssåt. pitsaunerulernigsså neriunartoK aulisagkanik misigssuissartut 1965- ime pissutsit pitsaunerulernigssåt ne- riugsårutigåt sårugdlit 1960-ime inu- ssut aulisarneKalisangmatåtaoK. tama- tumungalo ilauvoK ajornartorsiutit autdlarnerniarnermut tungassut Kav- sit mana KångerneKarsimassugssaung- mata, neriutiginarmatdlo pujortulé- rarssuit miugnerussut kalåtdlinit pi- gineKartut pitsaunerussumik avguåu- neKamigssat iluaKutigineKarnigssåt- dlo angujumårivut taimaisivdlutik pi- ssutsit pitsaunerulernigssånut ikiu- taungåtsiarsinaungmatåtaoK. tåuko saniatigut påsisinauvarput mavailo angajornårne toKorKåmersut kumait. aniguivordlume. ☆ martsip 31-åne tOKUSsut 40-ussut a- tautsikut ilineKarput. sångitdlinerdle såkortungårsimang- mat apriliunerane tamatumånga toKU- ssut ardlaKarputaoK, katitdlutik 18- ussut. ☆ ånagtutaoK ilagivåt umiarssuapiluit nålagåta niuvertup Kallip uverssagå, ajoKikukut Donatusikut paniånit Ane- mit, nukagpiaraK Hanse, kingomale Manitsume Kajauvdlune ajunårtoK taimatut ukiordlungnerssuaKarKi- ngilaK. piniagagssatdlo kingumut sarKumerKigput. napassormiut angu- massartorssuångorput. kisa ussateKa- lerput: „kujasigsulånguarångat angu- mavatdlåtdlåraut!“ kujasigsumik pissarsimavåt nigeK tunusigsoK. napassormiunik taerKinarpåka, nu- naKarfiliussartik K’ipingassoK Napa- ssumik taissalermåssuk. nunigussissarnerme pissutsit 1965- imut pitsauneruvdlualerumårtut kili- sautinut talitarfigssaK inerpat. neKi- tagssausivik nåparsimavarput aulisar- tunut GFI-mik aulajangersimassumik suleKatigingnigkusugtunut atugagsså- ngortineKarumårtoK. igdlumisaoK tå- ssane nautsorssutigårput tanuagssar- sissarfigssamik angnertungikaluartu- mik pilersitsisinåusassugut aulisartut ajornångitsumik pilertortumigdlo kiv- fartusinaujumavdlugit. teknikimut tu- ngassutigut isumagingningneK pitså- ngorsarneKarsimavoK sulilo angnertu- sarneKarumårdlune — pissutsit inig- ssaKartitsiniarnermut nerissarfeKar- nermutdlo tungassut iluarsisimåsåput. akinigtaoK ingerdlatsinikut soKuti- gingningneK agdlisarniarssarisimavar- put, sulilo taimaisiortuarnigssarput nautsorssutigårput. kisalo tamatumu- nga ilåuput aulisagkat suliarissagssat tikiussugkat arinerdlingåtsiarnigssåt nautsorssutigigavtigo ningitagarssutit sisamat 80 ama 150 tonsigdlit KGH-p piniarsimassai 1965-ime atulerpata. ili- manauteKarpoK angatdlatit tåuko ilait mardluk Nungme sulivfigssuarmut atatineKarumårtut, tamatumalo kingu- nerisavdlugo ukiumut ingerdlatsiner- me sårugdlit tunissat 3.000 tons mig- ssåne amerdleriarnigssåt — 1965-ime 1.000 tons migssait, imaKalo 1.500 tons. tamanut angmassumik OKauserine- Karsimassut pissutigalugit tåuko sa- niatigut ilångutdlugo OKautigiumava- ra isumaKartuartunga Nungme suliv- figssuaK atautsimut issigalugo erKor- tumik pilerssårusiorneKarsimavdlunilo suliarineKarsimassoK, tamatumalo tu- ngåtigut aulisarnerup ineriartornerane tungavigssauvdluartussoK. kisalo isu- mauarpunga Nungme GFI-p sulivfig- ssuautåne aulisartu'nut sulissunutdlo atugagssarititaussut ima pitsautigi- ssut avdlarpagssuarne pitsaunerussu- nik navssågssaKarane, Kalåtdlit-nunå- nime taimåitunik navssågssaKångivig- dlune. soruname pitsångorsaineKarsinau- vok, pigingneKatigit sujulerssuissuisa Nungme suliagssatigut Kutdlersauti- tausimassoK matumuna isumaKatigiv- dluinarpåt, aulisartunik sulissartunig- dlo suleKatigingningneK pitsångorsar- tariaKartoK pitsångorsarneKarsinau- ssordlo, nunamilo isumagingningniar- nermut atortut angnertusartariaKar- tut, åmalo aulisarnerme nangminerme ingerdlatsissautsit pitsaunerussut pe- Katigigdlune navssårissariaKartut. å- male isumaKarpugut nunaKarfingme sujulerssuissussoK nangminerpiaK angnertumik akissugssåussuseKartoK nåmagsiniagagssat tamåko nåmagsine- Karnigssånut. sujulerssuissut Kutdlersaussutdlo ta- matumunga kajumigsårisimåput ani- ngaussatigutdlo pissariaKartunik ikiu- simavdlutik nangminérdlutigdlo ta- persersuisimavdlutik, pissutigalugo nåmagsiniagagssat taimatut itut unga- sigsumit aKungneKarnikut nåmagsine- Karsinåungingmata. taimåitumigdluna nunaKarfingme suliagssatigut Kutdler- sautitaussoK angnertoKissunik pisi- nautisimagigput. kisiåne soruname su- julerssuissut pigingneKataussutdlo siv- nissue pissugssauvdlutigdlo pisinauti- tåuput sulinerme maligtariniagagssat aulajangersåsavdlugit, åmalo aulaja- nginerit pissariaKartut sutdlivingmik ingerdlatsinerme atugagssat åmalo pi- gingneKataussut soKutigissaisa igdler- sorneKarnigssånut tungassut aulaja- ngivigisavdlugit. Ved Dorthe Olsens død Dorthe er død, hun som i mange år varetog arbejdet på sygehuset i Hol- steinsborg og tilså alle syge i kolonien. Hun havde kun lægen i Sukkertoppen at rådføre sig med, og kontakten var kajakposten. Da jeg i 1930 som første fuldtuddan- nede sygeplejerske kom til Holsteins- borg, blev hun en god ven, der med dygtighed og flid rygtede sit hverv videre. Dorthe viste respekt for nye tanker og nye måder, var altid åben og ærlig og dermed en uvurderlig medarbejder. Vi er kun få, der husker Dorthe som den, der utrættelig arbejdede først for de syge og så for hjemmet, og vi vil i taknemmelighed bøje vore hoveder og sige hende tak. Æret være hendes minde. Inger N. Preisler. Dorthe Olsenip toKunerane Dorthe toKuvoK, tåuna ukiorpag- ssuarne Sisimiune néparsimavingme sulisimassoK niuvertoKarfingmilo nå- parsimassunik takusaissarsimassoK. Manitsume nakorsaK kisiat ilitsersui- ssigisimavå, Kåinat paortut atåssuti- galugit. nåparsimassunik pårssissutut nå- magtumik iliniarsimassunit sujug- dlersauvdlunga 1930-me Sisimiunut pigama Dorthe ikingutigivdlualersi- mavara, pikorigdlune eKiasuitdlunilo suliaminik ingerdlåssissoK. Dorthe pe- riautsinik entarsautinigdlo nutånik pingårtitsissuvoK, sarKumissumik per- Kusersuitsumigdlo pissuseKardlune taimalo suleKatigkuminardluinardlu- ne. Kavsikagtåinånguångorpugut Dor- themik encaimangnigtut, igdlumine suliagssat sagdliutinagit nåparsima- ssut akornåne suliniarsimassumik, Kujaniardlutalo sikipugut Kutsaviga- lugo. erKaineKarnera atarKinartule Inger N. Preisler nigdlatårtitdlugo imeruk — nyd den afkølet susungnia avdldussuseuangivigpoK De vil ikke kunne smage forskel tupåtdlautigisaKåt imiaK taima pitsautigissoK taima akikinårtigalugo pineKarsinaungmat De vil blive forbavset over, at man kan få en så god øl så billigt. mi sm FAXE BRYGGERI Hans C. Christiansen. København 5. januar 1965. Vask hvad De vil... ... Ferm skal der til! FERM type E er med helt nyt og effektivt skyl- lesystem, hvor skyllevandet ledes bort fra over- fladen i stedet for gennem tøjet. Alle FERM vaskemaskiner er med vaskestolsy- stemet, der giver en skånsom og effektiv vask. Man kan også vaske uldtøj, strygefri stoffer og terylene i en FERM vaskemaskine. Vejl. pris.... kr. 995,— + ekstra for opv. m. el. eller flaskegas kr. 255,— SUNIGDLONlT ERRORSIUMAGUVIT .... atujavat F E R Ml FERM type E nutåvingmik pitsavingmigdlo errortuissuteKarpoK, imeK errortutaussoK errortat avKusårnagit Kumut aniassardlune. FERMip errorsissutai tamarmik napassumik errorsIssuteKarput errorta- nut ajortungornéngivigsumik errorsivdluarnaKissumigdle. åma errorsi- nauvatit merKuluagdlit, atissat manigsartariaKångitsut terylenitdlo. akeKarput migss. kr. 995,— elektricitetimik gasimigdlunit kissåussutitå ingmikut kr. 255,— Cype E. A. V. Automa- tisk vaskemaskine med kar og overplade af rustfrit stål, vaskestol af kunststof. Kapacitet 3 kg. Pris m. el-opvarmning og el-vridemaskine .... .............. kr. 1385,- Type E. A. V. errorslssut vaskemaskine slsang- mlk mångertornineK ajortumik ilOKardlunilo K&llk, kunststofimlk va- skestolllik. errorsinau- vai 3 kg. akia elektricitetimik klagsautå slgguissutålo nautsorssQtlgalugit .... .............. kr. 1385,- Centrl-Ferm type D nedsætter vandindhol- det med 70 »/o og gør tøjet næsten strygetørt. Pris ....... kr. 525,— Centrl-Ferm type D-p errortat slggortarpal manigsartariåinéngu- ngajagdlugit. akla ....... kr. 525,— Stryge-Ferm komplet- terer arbejdsgangen fra snavset til tørt, nystrø- get tøj. Pris ....... kr. 1.200,— Stryge-Ferm atordlugo atissat ipertOt panerdlu- tik manigsarémigssanut avKUtfi pissarltdllsaKa- lugulo OKilisarneKartar- POK. akia ....... kr. 1.200,— BROCHURER SENDES GERNE BROCHURER klmildlQnll KinullglneKarsinåuput Akfieselskabei FERM, Ulsirup Telegramadresse: FERM-ULSTRUP Otto Sandgreen. Nungme sulivfigssup... 27

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.