Atuagagdliutit - 21.01.1965, Blaðsíða 14

M. Lyngemut akissut
M. Lynge ilumorpoK OKarame, i-
nugpagssuit imungmik aulaterinigssa-
mingnut eKiagingnigtarnerat uvgor-
nartussoK — mérKatigdlo sodavand-
imik tunlnartardlugit. inussutigssar-
talingnik nerissaKarnigssaK erxarsau-
tigalugo kigsautiginaraluaKaoK inuit
åma imugtortarnigssåt.
imuk åmåtaoK umassuancanut inu-
ssutigitisavdlugo agssartutigisavdlu-
gulo pitsauvdluartuvoK.
imuk erKortumik suliarineKångig-
pat tyfusip, paratyfusip, skarlagensle-
berip, torKUSsårdlungnerup sakiag-
dlutivdlo nåpautigilernerinut imuk
pissutauvdluarsinauvoK.
Danmarkime ardlaleriardlune imuk
tunitdlåussortumik néparsimanernut
pissutaussarpoK. 1939-me København
skarlagensfeberimik tunitdlåussortu-
mik nåpålavfiuvoK. uvdlut Kulingi-
luat ingerdlaneréne tamatuminga nå-
pauteKartut 408 påsineKardlutik, i-
nungmit atautsimit tunitdlangneKar-
simassut. tamatuminga nåpautilik
téuna ajoraluartumik imuliorfingme
sulivfeKarsimavoK.
Koldingime torKussårdlungneK så-
kortoK atutileraluarpoK, inungnit
18.000-ussunit 2500-t atugarissånik.
taimatutdlo nåpauteKartut ardlagdlit
torKussårdlungnertik avdlanik malig-
teKartipåt sordlo gigtfeberimik, uma-
tikut nåpauteKarnermik, tartutigut
napauteKarnermik siuserinermigdlo.
nåpautinit maligtigissanit tamåkunå-
nga arKanigdlit toKussut ilisimane-
KarpoK. népaut autdlarnerpoK uma-
ssuarKanit — imungmut akuliusima-
ssunit — inungmit atautsimit imulior-
fingme sulissumit pissussunit. tåuna
sékortumik torKUSsårdluteKarsima-
VOK.
taimåtaoK 1941-me Gladsaxeme så-
kortumik tunitdlåussortumik taimatut
torKussårdlungnenarpoK. tunitdlang-
nexartunit amerdlaKissunit 23-t to-
Kuput. tamatumanilo umassuarKat å-
ma imungmit angatdlånexarsimåput.
tamåko åssersutitut tainexarput på-
sitiniardlugo imup sananexartarnera
sapingisamik perKigsårtumik evKilu-
itsumigdlo ingerdlåniarneKartarmat
åmalo umassuarKanik akunexarune
KanoK ulorianartigilersinaussoK.
maskinat imuliutit salingniartarne-
re pissariussupilorujugssuput, taine-
Karérsututdle pingåruteKartorujug-
ssuvok pernigsårdluinartumik evKiar-
neKartarnigssåt.
imuliortarfingne maligtarerKune-
xartut perxingnigssamik isumaging-
nigtutitanit atortutineKartut tåssåu-
ngitdlat imuliorniartunut ingassagta-
jåralune akornusersuiniarnerit, tå-
ssåuputdle inuit imungmik pencing-
nigssamut navianauteKångitsumik
pigssaKartiniarnerine maligtarissag-
ssat.
imuliornerme pingårnerpåx tåssa i-
pérsårneK, piumassarineKarpordlo a-
tortut imungmigdlo porissarfit evKi-
luitsuvdluinarnigssåt, imuinarmut a-
torneKartarnigssåt åmalo ervngup
evxiluitdluinartup, xalataugune pit-
saunerpåusaoK, atorneKartarnigsså.
piumassarigåine imuk imuliorfing-
ne maskinanik imuliutilingne sanane-
KartåsaoK, tauva tamåko ingerdlåne-
xartåsåput taimågdlåt tamåkuninga
ingmikut iliniarsimassunit. tamånale
taimågdlåt pisinaugatdlarpoK igdlo-
sårugdlingnik ugtuissarneK
nunavtine sårugdlik pivdlugo E.
Munch Ellingsenip agdlagå atuarpara
A/G 8. okt. 1964 sarKumersume.
Munch Ellingsen Kavsitigut erKortu-
mik agdlagtoK oKautigissariaKarpoK,
kisiénile ilaisigut uparuartariaKardlu-
ne. kalåtdlit sårugdlingniat savaling-
miormiunut nalerKiutdlugit uparuar-
pai, kisiånile sordlo sujomatigut
KGH-p iluane pissarérsoK, puigordlu-
go, kalåtdlip sårugdligtå savalingmi-
ormiup sårugdligtånit akikinerung-
mat.
åmale avdlamik pingåruteKartumik
uparuartariaKartoKarpoK, tåssalo så-
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
amåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Nj alsgade 19, København S.
rugdliup takissusianik ugtuissarneK.
nunavtine ugtuissarput Kutuanit pa-
peruane angutip autdlartineranut, sa-
valingmiormiutdle ugtuissarput Kutu-
anit paperuane nerpiata isuanut. tå-
ssa uvanga nalungisara maligdlugo
taimåipoK. tåuna tomme kingugdleK
iléngutingisaK kalåtdlip aulisartup tu-
nissaKarnigssaraluanut inutorutauv-
dlune ånaissaKautaussarpoK aningau-
ssarsiagssanik Kutorutauvdlune.
nalungilara nunavtine aulisagkat
aké sapingisamik mikissutiniarneKar-
tut, kisiånile isumaKarpunga ajornå-
ngitsoK nunavtine fabrikinut tunissi-
ssartut amerdlisiniåsavdlugit, K’eKer-
tarssup timåne rejerniarneK tunumi-
neruvdlugo, taimailiortoKarsinaussor-
dlo sårugdlit tunissat akisa Kagfang-
neKarneratigut.
tamåko sangminerine rejelerivfit
pivdlugit aperKuteKalårdlanga. ta-
marmik nalungilåt aulisartut rejer-
nialeritunerussartut aussame, sårug-
dlit tunugdliutdlugit. K’exertarssup
timåne sulivfigssaKarnigssaK encar-
sautigigåine imåinginerdlune rejele-
rivfit agdlisineKarsinauvdlutik, reje-
nik uvdlumikut suliarissartagkat mar-
dloriautåinigdlunit inertitigaKarsinau-
ssungordlugit, Ellingsenip nautsor-
ssuinera maligdlugo aulisariutit re-
jerniarfiup nalåne 180.000 kr. anguv-
dlugit iluanårsinaussungortitdlugit.
aulisariutip iluanårutai taimåitut aju-
sångikaluaxaut rejerniamerup sania-
tigut avdlanik taperserneKarunik.
Peter Kleist Nielsen,
Skibby.
Samler De på frimærker?
Vi køber frimærker — Bundter — Frimærkeafklip.
Reel behandling — Kontant Afregning.
Alt i frimærkeartikler — Kilovarer føres.
NØRREBRO'S FRIMÆRKEHANDEL
Ægirsgade 36, København N
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit
1/10-mut angmassarpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdlo ator-
tugssat tamaisa niorKutigissardlu-
git. taratsut angmagssagssultdlo
neKitagssat. Uuarsagagssat tamar-
mik IluarsarneKarsinåuput. imap
itissusianut ugtortautit radaritdlo
ilångutdluglt.
Fiskeristationen er åben 1/5—1/10
og leverer alt 1 proviant og fiske-
riudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter
reparationer også for ekko- og
radaranlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
Karfingne angnerne, aningaussartor-
narpatdlårnere pissutigalugit.
imuliortarneK ajornånginerpåK na-
vianauteKånginerpårdlo pisinauvoK
aulaterumik aulaterivdlune agssåi-
narmik imalunit ingnåtdlagissamik i-
ngerdlatilingmik. tamatumanile åma
evKiluisårnermut sananeKarnigsså-
nutdlo tungassut malerKigsårtaria-
Karput. atortorineKartut tåuko evKi-
luitsutinigssåt ajornångitsuarångu-
VOK.
M. Lyngep imuk Kerititångordlugo
erKuneKartalencuvå. uvangalo pine-
itarsoråra Danmarkimit erKuneKarta-
lernigsså.
imuk KerititaK pineKartåsagpat Ke-
rititsiverujugssuit umiarssuarne ig-
dloKarfingnilo pigissariaKåsåput, i-
mugdlo KerititaK sivikitsuinarmik pi-
gineKarsinaungmat tamåna atorsi-
naussutut OKautigineKarsinåungilaK.
kisalo imuk sivisungåtsiartorssuar-
mik augserniarKårtariaKarpoK.
inerterKutåungilaK ilaKutarit ar-
dlaliuvdlutik nerssussuarmik pigissa-
Karsinaunerat, imuvdlo nangminer-
ssutigivigdlugo sananeKartarnigsså,
avdlanutdle tunineKåsångilaK.
M. Lyngep taivå pølsit, kavfe il. il.
tuniniarneKarsinaussut. tamåna er-
KorpoK, tamatumane imup umassuar-
Kanik navianartorsiortitsisinaunera-
tut navianartorsiutigssaKångilaK. pøl-
sit iluamérsumik torKorsiveKartikåine
nåpautinik tunitdlangnartunik piler-
sitsineK ajorput. pølsit avdlångutsai-
liusavdlugit pissariungitdlat, tåssa
pujomeKartaramik kissåssutsip 50°-ip
migssåne — tamåna umassuarKat to-
Kussutigissarpåt.
sikuliaK ilumut imungmit sanåju-
ssarpoK, umassuarKanutdlo inussutig-
ssauvdluardlune. maskinatdle sikuli-
utit evKiartarnigssånut maligtarerKu-
neKartut maligtarigåine sikuliomeK
imuliornermit navianauteKångineru-
vok, ilåtigut pissutigalugo siko nig-
dlertuartussarmat, taimaingmat uma-
ssuarKat sikumitut imungmitumit a-
merdliartorKalårnerussarput.
Bi? git Esmark,
kostkonsulent.
Kalåtdlit-nunåne naoralaortitsivit
angatdlatip nålagåta Efraim Semi-
onsenip Kalåtdlit-nunåta nunap åssi-
liorneKarneranut naoralaortitsiveKar-
neranutdlo tungatitdlugo agdlautigi-
sså (årKigssuissuvdlo agdlautigisså
A/G-ime tåussumane) atuarérdlugit
påsissutigssanik sarKumiussaKaruma-
vunga.
sujugdlermik Efraim Semionsenip
Kalåtdlit-nunåta sineriåta åssiliorne-
ra ajorå, uvangalo tamatumuna påsi-
narpara „Meldorf“ip nunap åssiutai
nutånerpånut ilausimångitsut.
ukiut kingugdlit 3—4-t ingerdla-
neråne Kitåta sineriåta åssinginik pit-
sauvigsunik l:80000-tut agtigissunik
sanassoKarsimavoK, tåssa angissutsi-
mikut ajungivigsut nunavdlo iluati-
gut angalanerme sumissusersiornerme
atorneKarsinaussutaoK.
kommandørkaptajn Worm-Leon-
hardip ardlaleriardlune Kalåtdlit-nu-
nåne atuagagssiatigut radiukutdlo er-
ssendgsartarsimavå, nunat éssinge
tåuko ilåtigut sule tamåkissumik ug-
tortarneKarsimångingmata amigaute-
Kalåraluartut ugtortainerdle ingerdlå-
neKartitdlugo pitsångoriartusassut. å-
malo umiartortut nunat åssinginik ka-
terssugausiviata påsissutigssat tamå-
kununga tungassut piumassorujug-
ssuvai. tamatuma saniatigut Kalåt-
dlit-nunåta såkutoKarfianit (GLK) o-
KautigineKartuarpoK sumissusersior-
nermut påsissutigssat piumaneKartu-
artut „umiartortunut nalunaerutit“-
nut åmalo nunap åssiliornerme atu-
gagssatut. nalunaerutit taimåitut Ka-
låtdlit-nunåta radiuatigut autdlakåti-
neKarnermik saniatigut umiartortut
nunat åssinginik katerssugausiviå-
nut Københavnimitumut nagsiune-
Kartarput „umiartortunut tusardliu-
ssat“nut ilångutagssångordlugit, åma-
lo — ikardluit åssigissaitdlo nalunae-
rutigineKartugssat tamåko telegrami-
kut GLK-mut Kangilinguanitunut
nagsiuneKartåsåput (nagsiussissup
akiligagssaringisånik) åmåtaordle sor-
ssutérKanut tuniutinarneKarsinåuput.
tåuko nunap åssiutimingnut ikutar-
pait Kangilinguanutdlo pinermingne
GLK-ip nunap åssiutainik misigssui-
nermik kingorna Københavnimut na-
lunaerutigissardlugit.
angatdlavigssanik nalunaerKutser-
suineK avdlauvoK.
angatdlavigssanik nalunaerKutser-
suineK 50-it ingerdlaneråne orlogskap-
tajn Janus Sørensenip exiasueKalune
KasusueKalunilo ingerdlatarisimasså
iluaKutaussupilugssuvoK. Janus ukiut
ardlaKångitsut ingerdlaneråne sineri-
ssap pissusia agdlautigisimavå nalu-
naerKutsersordlugulo Ikerasagssup
pulariånit kangigdlermit Upernavik
tikitdlugo, tamåna nåmagsissatut
angnertoKissutut taissariaKarpox. mi-
siligtagkat påsisipåtigut nalunaerxut-
sersutit tamarmik pissusigssaving-
migtut inigssineKartarsimånginerat
Sisimiune mérKanik inusugtunigdlo
piumåssuseKardluartumik sulissussi-
neKarnialerpoK, tamatumane timer-
ssorneK sungivfigdlo atordluarneKar-
sinaorKuvdlugit.
kommunalbestyrelsip decemberip
pingajuåne 1964 atautsiminerane o-
KatdlisigineKartut ilagåt imeKarfitor-
Kame uvfartarfiliornigssaK. 1959-ime
tatsip åipåne nalugtarfiliortOKarsi-
magaluarpoK, månale kangimut ig-
dluandgtariaKalersimavdlune igdlut
Kaningnerit kugfé pissutigalugit. kisa-
lo isumaKatigissutigineKarpoK avalag-
tarfit Kissussut 1959-ime sananeKartut
pugtassunik taorserneKåsassut ukiu-
nerane pértagångordlugit.
åmalo isumaKatigissutigineKarpoK
misiligdlugo sårdlersårtarfiliortoKåsa-
ssok „Imitsivingme". tåunalo akugtu-
ngitsunik aputaiarneKartåsassoK i-
mermigdlo serKåtarneKartardlune.
erKortugunartoK — umiartortut på-
singningnerat maligdlugo, — erKai-
massariaKartordle tåssa, Janusip ing-
minut angnerutiniameK ajortup mi-
siligtagarssuane tatiginerunagit ig-
dloKarfingne tikisamine ilisimassor-
tagssarsiane ikiortiginiarnerussarma-
git nalunaerKutsinialerångame, nalu-
naerKutsiussanilo tikikuminartumut
ivertitarmagit, nalunaerKutsiussåme
iluarsartuneKartarnigssånut pivfig-
ssax aningaussatdlo angnertorssu-
ngitsut atortariaKarmata. nalunaer-
KutsersugaK taima angnertutigissoK
sukasumik iluarsartussivfigisavdlugo
ajornardluinarpoK åmalo pisoKångo-
rérdlune, nalunaerKutsersutitdlo u-
miartortunit sungiuneKarpatdlårsima-
gunarput.
sordlo nunap åssingine nutaunerpå-
ne takuneKarsinaussoK Kalåtdlit-nu-
nåne umiarssualiveKarfit angnerit ta-
marmik naoralaortitsivilersorneKar-
siméput åmalo angnertujånik naora-
laortitsivilertarissat ardlaKangårung-
naerunarput — taimatut OKarnikut u-
vanga nangmineK isumaga sarKumer-
sipara naoralaortitsivilersuissarfiup
Kalåtdlit-nunåne naoralaortitsiviler-
suinigssamut pilerssårutai ilisimana-
git.
tamatumunga atatitdlugo tikuaru-
mavara nunap kujasingnerussortåne
naoralaortitsivit Kutdlitdlo unukut i-
kumassartut naoralaortitsivilerissar-
fingmit tamatigut ikussorneKarneK å-
malo aserfatdlagtailineKarneK ajor-
mata. takornartåungilaK nunap ilua-
ne naoralaortitsiveKarneK pissariaKar-
nera nåpertordlugo nangminerssuti-
galugo ingerdlåneKartarmat — a-
merdlanertigut kommunip aningau-
ssalersugånik. pissusex tamåna „nu-
navtinisaoK" takornartåungivigsutut
OKautigineK ajornarpoK. ukiup ataut-
sip matuma sujornagut Kangåtsiame
kombestip Kalåtdlit-nunåne såkuto-
oicauseK tåuna tusarnartaujungnaer-
poK „kigsautigissa“nik radiukut aut-
dlakåtitsineKartalermatdle. kisiånile
åma ajornaitsugunarane kigsautigi-
ssarpagssuit tamaisa nåmaginartumik
nåmagsiniåsavdlugit amerdlaneru-
ssutdle pingårtumik uvdluinarne nå-
magsineKartarsimåput, aningaussardlo
iluaKutigssanik sujunertalik Kujanar-
tumik isertineKartardlune.
unale mauna ericartulårniarpara
nalungikaluardlugo „tamarmik iluari-
ssåinik iliorneK ajornartOK". OKauseK
„kigsautigissaK“ nalungilarput KanoK
isumaKartoK. kisiåne inup kialunit
„kigsaut“igisså isume misigissutsilo
nåpertordlugo avdlamik taorserneKa-
rångat pigineKaraluardlune (ilait pi-
kisalo sujunersutigineKarpoK pi-
nguartarfik Otto Lennertip igdluata
sanianitoK asfaltimik KagdlerneKåsa-
ssok mérKat agssakåssulingnik sukut-
sertarfiginiåsangmåssuk. suj unersut
suliarerKitagssångortineKarpoK byg-
gelederilo KinuvigineKarpoK sujuner-
tamut tamatumunga aningaussartu-
taussugssanik migssiliuserKuvdlugo.
imåingilaK sujornatigut Sisimiuni-
simanera pissutigalugo tamåna sarKU-
miukiga. pissutigale tåssa mérKanik
inusugtunigdlo taimatut sulissussini-
artut tapersersorniartariaKarmata. u-
kiune måkunane sulissutigingningne-
rit taimåitut amigautigineKartorujug-
ssuput, sujunigssamilo pissariaKara-
lugtuinåsavdlutik. tamånalo kommu-
nip tungånit suliniarneK nersortaria-
KarpoK.
Karfik ikiuterKuvdlugo sågfigingni-
ssuteKarfigisimavå Agtup umiarssua-
livia naoralaortitsivilerniarneKarmat.
tauva naoralaortitsivilersuissarfik nao_
ralaortitsivingmik pitsaussumik, aki-
kitsumik atornermigutdlo akikitsumik
pigssarsiorniaraluarpoK. nunavdle i-
luagut angatdlatit avKutigissartagait
tamaisa naoralaortitsivilerssusagalua-
råine akisuvatdlårput atorneKarner-
mikutdlo aningaussartornarpatdlå-
savdlutik, taimåitumik månåkut ta-
måna pisinåungikatdlarpoK.
pugtassunigdlo nalunaerKutsersu-
teKarnermut tungatitdlugo taiginarsi-
nauvara, tamån^ atusavdlugo naler-
Kutingingmat imap itivatdlårnera si-
kussarneralo pissutigalugit, tamatu-
muna aningaussartuteKarnarpatdlfi-
saxingmat.
naggatågutdlo årKigssuissup ilångu-
ssånut akissutexalårniarpunga.
tupingnångilaK sinerissame umiar-
torneK unigtineKartångingmat tåic a-
norerssuitdlunit pissutigalugit oxau-
tigiumavarale ukiup taimailinerane
umiatsiånik mikinerussunik nutauner-
pånik sumissusersiomigssamut ator-
torigsåruteKaraluartunigdlunit (iking-
nerpåtdlo taimåitunik peKarput) ava-
lagterujugssuardlune angalaniarnig-
ssaK sianitdliornerujugssusangmat, u-
kiup taimailinerane anorerssualeria-
tårtarnera naluneKångingmat. taimåi-
tumik umiartorneK pissutsit najorKU-
taralugit ingerdlåtariaKarpoK, tåssa a-
vatåtigordlune umiartorneK — pissa-
riaKartitdlugo — aitsåt uvdlunerane
silagigtitdlugulo, nunap iluatigut tår-
titdlugo ilisimassortaKaråine nangmi-
nerdlunit angatdlavigissaK ilisimav-
dluinaråine. tamåna tåssa „nunamiu-
tat“nit „isumatusårnermik" taine-
KartartoK, umiartortut „imarsiordlu-
arner“mik taissartagåt..
ginérusimassarmata) „kigsautigissaK11-
mik taineK ajornarsissarpoK. taimåi-
tOK inuanut utertinaråine pitsauneru-
nginerdlune? kigsautigingisånik pina-
vérKutåinarmik taorsernago.
kigsautigissat åssigingitsunik atu-
gaxardlutigdlo misigissunut tungati-
tauvdlutik kigsautigingnigtumit aut-
dlartineKartarput s. i. katitunut, aper-
ssortitunut, inuvigsiortunut, aliasug-
tunut, utorKarssuarnut, inusugtunut,
mérKanut. il. il. tamatigut nalencuso-
rissaK atorniartardlugo. åssersutigisi-
go! inuk inusugkungnaertoK kigsauti-
gissaminik autdlartitaicarpoK nalerKU-
sorissamik s. i. tugs. nr. 131. utorKar-
nut sinerissame ilisarisimassaminut
nunaKarfinguamut. ukiorpagssuarne
iliniarsimassunik ajoKeKardlutik jor-
dlisiortartunut manale tamåkuninga
Kanga pingitsorsinåungisamingnik ma-
KaississaKardlutik jordlisiornialersu-
nut taigdlat isumatut kiserdliordlutik
Kagdlikut ilordlikutdlo amigauteKar-
dlutik misigissunut „atarKinautit pi-
ngilai nikanartutdle åssigai" — „inu-
nguaK tipaitsugit!" (sumikaluartunut)
„ilagsivåtit Gutivit il. il.“ mérKat eri-
narssutåinik kigsauteKartup erKar-
sautigingitdluinagånik taorserdlugo
aningaussarsiniutåinångordlugo na-
ligssaminik nalérupoK.
kigsautigissat ima amerdlatigissar-
mata nåmagsineK ajornarsivdlutik pi-
ngårtumik jordlip nalåne, ajomamer-
dlune pingånginerussutut itut inåt a-
tordlugo nåmagsiniarsinåugåine (isu-
maliutåinauvoK) s. i. „uvdlormut er-
Karsautigissagssat" kingornagut uv-
dlåt tamaisa ilerKorssuterpagssuit inåt
atorsinaugaluaråine! „erKarsautigi-
ssat“nut tugtitdlugit tugsiutit tugsia-
Kåtårutitdlo atorneKatuarångamik
nuånertåssusia! tåssame-una åma i-
nugpålugssuarnit pingårtumik utor-
Kalilersunit nuånarineKarneK ajortoK
„uvdlormut erKarsautigissagssat" nå-
ginartut ilerKorssutit malingnaussar-
nerat tugdluångitsutut itarame.
Lars Hansen
IlimanaK
Hans Ebbesen
GRØNLANDSK HUSFLID KØBES
K. Borgesen, Husumgade 21, København N.
Sisimiune timerssorneK sungivfigdlo*
P. O. E. Rasmussen
Orlogskaptajn.
»tåuna kigsautigingilara«
14