Atuagagdliutit - 28.10.1965, Blaðsíða 13

inuit pivdlugit ajomartorsiutit angnerssåt:
tamanut suliagssaxcartitsiniameK
inuit amerdleriautigssanut millioninut namagtunik nerissag-
ssaKaraluarpoK, kisiåne ukiiunut atorfigssat nutåt 23 millioni-
nut pissarianarput '
Johan Miricimåt
jjj; Beograd, (RB-special).
silarssup inue kångnerssuarmit ajomartorsiomigssamut navianartorsiungitdlat.
inuit amerdliartornerat nanginaraluartoK ukiutdlo nikinigssåt sujoruutdlugo
6 miUiardinik amerdldssuseKalisagaluartut inugpagssuit tamåko nåmagtumik
nerissagssaKartineKarsinåuput ilisimatussutsikut teknikimutdlo tungassutigut
sujuariautit nåmagtumik atomeudsagpata.
inuit pivdlugit atautsimérssuarner-
me septemberip autdlartisimanerane
Beograditne pissume OKauserissat pi-
ngåmerssait nailisardlugit taimåiput.
atautsimérssuarnerme peicatåuput
800 sivnigdlit nunanit 81-init pissut
Europame, Amerikame, Asiame, Afri-
kame Oceaniamilo. ilåuputaoK inuit
pivdlugit ajornartorsiutinik påsisima-
ssaKardluartut (taineKartartut demo-
grafer), aningaussanut tungassunik
påsisimassaKardluartut, inoKatiging-
nermik ilisimatut, kisitsisit atordlu-
git nautsorssuissartut, nunalerutinik
ilisimatut, inuiaKatigit ineriartornerå-
nik ilisimatut ingmikutdlo påsisima-
ssagdlit avdlat.
atautsimérssuarnerme sujunertari-
neKarpoK silarssup inue pivdlugit a-
jornartorsiutit oKaloKatigissutiginiar-
dlugit aningaussarsiomikut inoKati-
gingnikutdlo ineriartorneK tiingaviga-
lugo — „nunarssup inuisa nåmagsi-
niagagssaisa pingårnerssåt silarssuar-
me sorssungneKatsailinermut tugdli-
utdlugo", sordlo amerikamiut præsi-
dentiat Lyndon B. Johnson atautsi-
mérssuartunut inuvdluarKUSsumine o-
Karsimasso«.
OKatdlisigineKartut ilagait inuit a-
merdliartornerata inussutigssanik pi-
lersuinermut suniutai, mérKat arner-
dlåssuseKarnérånut iliniartitaunerup
pingårutenarnera, toicussartut åma
nunåinarmit igdloKarfingnut nugter-
nek.
Afrika namagtunik
nerissagssaitarpoK
manåkorpiaK nunarssuaic 2,2 milli-
ardit migssåne inoKarpoK. kisitsisitdlo
tåuko ukiumut amerdleriartarput 1,9
procentimik imalunit inuit 60 millio-
nit migssåne.
Amerikap Kerucane nunat katitdlu-
tik 237 millioninik inosarput inungor-
tartutdlo procentiat 2,8-uvdlune.
sårugdligit tarajugkat
tyskit perKalåxsimagait
tyskit kilisautait sårugdlingnik ta-
ra jorterivfiussut aussak måna iluag-
titsinerdliorsimåput. kilisautit 28 ka-
titdlutik sårugdligit tarajortigkat 6446
tonsit nioricutigssiarait, sujorna 7880
tonsit 1963-imilo 9502 tonsit niontu-
tigssiarigamikik. sårugdligit tarajug-
kat sule piumånekartorujugssuput,
taimaingmat akiussut sujornarnit 20
procentimik angneruput.
tyskit sårugdlingnik tarajugkanik
niorkutigssiortartut peKatigigfisa kå-
tuvfiata OKautigå sårugdlingniarfing-
ne tamane pissaKarnerit isumakulug-
titsilersut. inuiaKatigit tamalåt emi-
naK isumaKatigissutigmgigpåssuk så-
rugdligit igdlersomeKåsassut, angne-
russumigdlo sårugdlérKat pissarine-
Kartartut ikililerneKåsassut, tauva i-
limagissariaKåsaoK sårugdligit tara-
j ugagssångordlugit tunissagssiarine-
Karsinaussut pissarineKartartut sule
ikilerianKisassut „AFZ“-ime agdlauti-
gineKarpoK.
Bristol Bayime
kapisilimaidssut
amerikamiut aulisartue sorssung-
nerssup kingugdliup kingorna Bristo-
lip kangerdliumamane, Alaskamitu-
me, aitsåt taimak amerdlatigissunik
kapisilimasimåput. kapisigdlit aKer-
dlortigkat igdlerfiussat 1.450.000 nior-
KutigssiarineKarput, 1938-p kingorna
aitsåt taima amerdlatigissunik mior-
KutigssiortoKardlune. kapisigdlitdle
angisorssungitdlat, 16-ugångata aitsåt
igdlerfiussaK ulivkårtarame. aulisagaK
atauseK ingmikut akilertardlugo pi-
siarineKarmata, igdlerfiussat atau-
siåkåt aké ama angnertuput.
nautsorssutigineKarsimavoK kapi-
sigdlit 61 millionit Bristol Bayimut
pissugssaussut. tåuko ilait 2 millionit
sule suvfislnåungitsut japanimiut auli-
sartuisa pissarait 1964-ip nålernera-
ne. majime junimilo ukioK måna ja-
panimiut 6 millioninik kapisiligput,
kapisigdlit suvferiåinångordlutik
Bristol Bayimut sule autdlarångitsut.
taimailivdlime kapisigdlit 53 millio-
nit migssiliortut amerikamiut aulisar-
tuisa pissarisinaulerpait imalunit suv-
fiartortugssångorput. agfåinaisale
migssinge amerikamiut pissarait —
agfait inordlugit. åmame tåukunånga
amerdlanerussut niorKutigssiarineKar-
sinausimångitsut „Pacific Fisheman11
ilåtigut agdlagtOK „Fiskets Gang“imit
issuarneKarpoK.
Afrikame inuit manåkorpiaK katit-
dlutik 304 millioniuput inungortartut
procentiat 2,5-uvdlune.
Europame inungortartut procentiat
mingnerssauvoK — taimågdlåt 0,9.
aningaussarsiornermut tekniki-
mutdlo tungassutigut Afrika pi-
lertortumik ineriartorune 1900-ikut
atunerdne inussutigssanik nioruu-
tigssiorsinausagaluarpoK måna i-
nugissame pingasoriautdinut nå-
magtunik, taima navsuiaivoic Gha-
nap autdlartitå, Samuel Gaisic, a-
tautsimérssuarnerme, Amerikavdlo
kujatdliup autdlartitå nunamik tu-
nissagssiorsinåussuseKarnerat piv-
dlugo taimaingajagtunik sujulig-
tuivoK. uparuarneicarpoK nuna sor-
dlo Cuba 7 millioninik inulik a-
jornartorsiuteKarane inungme pi-
ngasoriautai inussutigssaKartisi-
naugdluarai.
ilaKutarmgnik pilerssarusiorni-
kut méritanik kigdlilinigssaK
inussutigssat pivdlugit sujuligtutit
isumavdluamaraluartut suliagssaKar-
titsiniarnermut tungassutigut ajor-
nartorsiutigssarujugssuaKarsorinar-
poK.
atautsimérssuarnerme nautsorssug-
kat sarKumiunenartut nåpertordlugit
pissariaKåsaoK ukiumut sutdlivigssat
nutåt 23 millionit pigssarsiarisavdlu-
git inugtaussut nutåt sulivfigssaKar-
uniaråine.
1960-ime milliardinut nautsorssui-
gåine 1975-iulinartordle atorfigssat
1,5 milliardiussugssåuput.
pissutsit tamåko månåkiunitdle
angnertumik pilerssårusiomigssaK pi-
ssariaKartilerpåt, mingnerungitsumik
nunane ineriartortitagssane, tamåku-
nane nålagkersuissut sujunigssaK u-
ngasigsoK issigalugo sulissariaKarma-
ta inutik amerdliartuinartut suliag-
ssaKartiniardlugit.
nunat ineriartortitagssat Kavsit a-
jornartorsiutit suliagssaKartitsiniar-
nermut tungassut inuit amerdliartor-
nerata pilersitai nåmagsinialerérsi-
mav.ait.
Indien Bakistanilo isumaxarpoK i-
laicutaringnik pilerssårusiornikut mér-
Kat kigdlilerneKarnigssåt avKutig-
ssaussoK, Mexikovdle angimiagaralu-
go aningaussarsiorneK ukiumut su-
livfigssanik nutånik 300.000-inik pi-
lersitsissugssaK kingugdligssanut.
ugperissåkut ilerKutorKat
KåumarsagaorKarnerdlo
ajomartorsiutit inoKamermut tu-
ngassut silarssup ingmikortuine, ag-
dlåme nunane atausiåkåne avdlångo-
rartuput.
nunane sujuarsimanerussune toau-
ssartut inungortartutdlo ikingnerune-
rat malungnautaimerpauvoK, tamatu-
male akerdlianik pissoKardlune nuna-
ne ineriartortitagssane.
taimåitoK ukiune kingugdliuneru-
ssune nunarpagssuarne inungortartut
amerdleriarujugssuarsimåput, tcucu-
ssartutdlo ikileriarsimaKalutik.
atautsimérssuarnerme japanimiup
ilisimatup OKautigå Asiap nunataine
amerdlasune angutit arnanit utoraau-
nerulersartut, måssa tamatuma aker-
dlianik oKartoKartaraluartoK.
arnat sulissorineKarnerat pitsångor-
sartariaKarpoK, taima OKarpoK, neri-
ssakitdliorneK, sulerulungneK, mérKi-
orpatdlårneK perKingnigssamutdlo tu-
ngassutigut isumagineKarnerup ami-
gauteKarnera arnat asiamiut toKuler-
tortamerånut pissutaussut ilagait,
taima oxarpOK.
amerikamioK ilisimatoK OKarpoK
nunane ineriartortitagssane ukiut i-
nuvfigineKartartut avguaKatigigsit-
dlugit 50—55-ingornigssåt eminaK a-
nguneKarsinaujumårtoK, ukiutdlo ku-
lit tugdlit ingerdlaneråne ukiut inuv-
fiussut avguaKatigigsitdlugit 60 angu-
jumårait.
atautsimérssuarnerme ersserKigsar-
neKarpoK mérkat kigdlilerneKarnig-
ssåta atortineKarnigsså ajornartorsiu-
iterujugssussoK nunane ineriartorti-
tagssane amerdlasune Kåumarsagau-
nenmik amigauteKarneK ugperissarsi-
ornermilo ilerKutorKat atugaoiring-
mata. mmanilo nutåne nålagkersui-
ssut nåmagsiniagagssaK sapertarpåt
iluamigdlo påsisitsiniarnigssamut a-
tortugssanik amigauteKardlutik.
nårtutitsinavérsautit afungitdluartut
uvdlumikut navssågssduput. amerika-
miup ilisimatup pingårtumik inersu-
pai issartagkat nårtunavérsautit uki-
une kingugdlerne sisamane amerika-
miunit arnanit 3,5 millioninit atorne-
Karsimassut suniutdinik ajOKUtaussu-
nik malungniutoKarane. Indiame nå-
lagkersuissut aulajangersimdput ator-
neKarKuvdlugo simérsissaussau plas-
tikiussoK arnap igdliånut ilinetcartar-
toK nårtulernigssau. akornusemiardlu-
go, tduna akikitsuvdlunilo suniutdlu-
artarmat inuit amerdliartornerata
kigdlilernigssånut.
Afrikame Latinamerikamilo
inuit ikigpatdlårtut
nunat Asiamitut amerdlanerssait i-
noKarpatdlålernigssamit årdlerinar-
torsiorniartut akerdlerdluinånik pi-
ssoaarpoK Afrikame, tåssane nåla-
gauvfit nutåt amerdlasut sujulerssui-
ssuisa ajorusutigisimangmåssuk inu-
tik ikigpatdlårtut nunamingne nuna-
ngåtsiarujugssuit naggorigsarneKar-
nigssånut.
Latinamerikamilo nunane Kavsine
pissutsit taimåiputaoK.
silarssuarme pissutsit åssigingisitår-
torujugssuit pissutigalugit Beogradime
inuit pivdlugit atautsimérssuarnerme
påsisimassaKardluartut ajornartorsiu-
tit issigissariaKartarpait tungavigssat
åssigingitsoruj ugssuit atordlugit.
Asiame inoKarpatdlålemeK åmalo
teknikimut tungassutigut iliniartitau-
nermutdlo tungassutigut angussaKar-
KarsimavatdlåmeK aningaussarsiorni-
kut inoKatigingnikutdlo sukanerussu-
mik ineriartornigssaugaluamut akor-
nutåuput, taimåitumigdlo inuit amer-
dliartornerata kigaitdlagtineKamigsså
aulaj angissuvdluinartugssauvoK.
Afrikame Latinamerikamilo ajor-
nartorsiut tåssauneruvoK nunat tek-
nikip ukiuinut pisiniardlugit iiiung-
nik amigauteKarneK.
taimalo atautsimérssuarnermit
påsinarsorinarpoK inuit amerdleri-
atårnigssarujugssuanit årdlerine k
sualugunenarsimassoK, åmalo ilisi-
matussutsikut teknikimutdlo tu-
ngassutigut sujuariautit eruortu-
mik atorneicarunik kångncK inga-
lagsimatisinaugåt sujunigssame u-
ngasiartorssuarmut, inuit ineriar-
tornikut ima angussaKartigilernig-
ssånut inuit eKimavatdlårnerat i-
luarsartuneKarsinångordlune nag-
dlerKatigigsitsineKalersitdlugo.
CODAN
Baby-røjser:
Codan Guldsegl dessin 86
Den lille lette støvle til de
allermindste, i fiks, moderne
facon. Fås i farverne: lysegrå,
rød og blå.
mérårKat kumé:
Codan Guldsegl dessin 86
mingnerpånut kumit OKitsut,
ineKunartut moderneussut. pi-
neKarsinåuput: Kassertut, aug-
palugtut tungujortutdlo.
Børne-røjser:
Codan Guldscgl dessin 88
Meget solide, slidstærke så-
ler, ekstra forstærkninger, mat-
lakeret i sort og brun. Tør og
lun.
mérårKat kumé:
Codan Guldsegl dessin 88
åtartunik alugdlit, ingmikut
Kajangnaerssugkat, Kernertu-
nik kajortunigdlo låkigkat.
OKOrtut.
En gros forhandling gennem Den Kongelige Grønlandske Handel.
Den Kongelige Grønlandske Handel avKutigalugo pisiagssåuput.
KVALITETS PRODUKTER
13