Atuagagdliutit - 28.10.1965, Blaðsíða 33

(nangitax)
„takuvåkame inugsiarnisårtorssu-
ngitsut, kisiåne tamåna aulajangissu-
ngilaK. twcarérsimåput Fashodamut i-
ngerdlåniardlutit. tåunalo encortita-
riaKarpåt.“
„taimåikaluartoK ugperingilåka! u-
vanga pigissåkalo Katigagtutimingnik
ingerdlåniardluta neriorssuerérput, u-
vangalo akivdlugit neriorssorpåka
Fashodamut piguvta akilisavdlugit.
avdlamik nåmik. “
„KanoK-å? ersserKigsumik aulaja-
ngersaeKatiglngilase pissariaKalisag-
pat igdlersusagatit? OKauseK una Da-
likah-la-Sheh (nålagaK, igdlersorti-
gårma) atunginavsiuk?“
„atunginavtigo. uvanga taimailior-
Kugaluarpåka, kisiåne tåuko OKarput
OKauseK tåuna nangmingneK atortaga-
rinago åmalo pissariaKångivigsoK."
„tauvame ardlåinåtigutdlunit tatigi-
sinåungivigpatit. uvagutdlunime av-
dlat årdleringitsorsinåungilagut. ug-
pernarsainerup pissugssautitugssau-
galuarpai ilumorfiginamak kisiåne å-
ma pissariaKåsagpat sassuneKarnig-
ssamut igdlersugagssarisavdlutit. må-
nale pissugssautitåungitdlat, påsing-
nigtarnertigdlo maligdlugo toKuinar-
sinauvåtit piaivfigalutitdlo mingner-
påmigdlunit pissutitaunigssamingnut
årdlerKutigssaKarnatik. tåssame ug-
pernarsaivigiumasimånginamitit ku-
larnauteKångitdluinarpoK pilerssåruti-
piloKarfigigåtit. isumavdluarsautigi-
sångilat manamut sule KanoK pinging-
mata. kajumigsåginai’umavavkit uv-
dloK tugdligssaK mianerssordluinar-
Kuvdlutit. unuk måna tåssa unuk ki-
ngugdleK. aKago Fashodamisautit, tå-
ssanilo sunaviångilåtit. imaKa ånilå-
nganera perKuteKångikaluarpoK, ki-
siåne OKåsaunga, taimåikaluarpatdlu-
nit mianerssorit. ivdlit uvagutdlo i-
nunerput navianartorsiortoruj ugssu-
sinauvoK. unuamut seKungisångitdlu-
inarpunga, autdlaisigalo måssåkor-
dluinaK imerérniarpara."
navguaitsunut kangmiussuane paug-
ssivinilo tigorérpai. åipåta nalunångi-
vigsumik slovakeK isumaKatigisimav-
dlugo oKausé nangipai: „ajoxaoK Ka-
lugiussara aserorame, kisiåne agsså-
ka atusavåka. inupalåt piaigajugtut u-
kua uvanga, siutitora pigissåkalunit
tigusångilait. atausiåkårdlugit ipitio-
råsavåka. uvanga araberit nalungilå-
ka. koranip OKausé Kardlumingniti-
pait, Kinunigssartik evKiamigssartig-
dlo asiutingisåinarpait, kisiåne tigdli-
tujuput, OKautsitigdlo erKorneK ajo-
rait naluneKångitdlat. piaissunik i-
ngerdlånik tusaråine Kularissagssåu-
ngitdluinarpoK araberinik peKateKar-
tut. KanortOK Allahp Kilaup isåvfé
tåukununga matuligit, Kajangnaitsu-
mik!“
„tauva KularnångilaK piaissut inger-
dlåt uvavtinik malingnigtut araberiu-
sassut homsimiut," Schwartz oKarpoK.
„KanoK-å? piaissunik ingerdlånik
måne entavtimtOKarpa?"
„ilisimavingikaluarpara, kisiåne tai-
måisoråra."
oxalugtupai avKumingne sut takusi-
magine. OKausé kamagsautigissupi-
lugssuvait, araberitdlo erKånguaming-
nitut uparuartussårdlugit nipigtunia-
leraluatdlaråt nikipitdbsipalårpai. pa-
sitsagtitsinavérsårtariaKarpoK. niu-
vertut angalassut OKaloKatigéncilera-
mik Kataitdliput erKigsisimalerdlu-
tigdlo.
„nålagaK, taimåitoKarsimagpat isu-
maKatigivdluinarpavkit. inuit tåuko
tingmissat Kulangiassait avdlaunaviå-
ngitdlat piaissut ingerdlåt," slovakeK
OKarpoK. „nåpinigssånut upalungaer-
simassariaKarpugut. aiunginerpåuså-
nginerdlune araberit uko måssåkor-
dluinax autdlaeréruvtigik?11
„nåmik. ugpernarsautigssarsivfigi-
simångilavut. ugperinarsautigssaKara-
luaruvtalunit taimailiornigssaK akue-
rinaviångilara. avdlatut ajornarsiv-
dluinartOK aitsåt påsiguvko inungmik
toKutseKatausinauvunga."
„tauvame autdlarasuåinarniarta må-
na taima navianartigissoK Kimatdlu-
go.“
„taimailiornigssardlunit iluaringila-
ra. nalungilarput måne KanoK-ltugut
sunalo ilimagisinaugigput. ivnårssuk
torKorfiuvdluarpoK, oi-pigkat åma tai-
måiput. autdlåinaraluaruvta Kulariså-
ngilarput piaissut malisagåtigut nar-
ssåinarmilo sassutdluta. naluvavut
KanoK amerdlatiginersut. uvagut a-
ngutit Kulailuauvugut. uvagut amer-
dlanerusagaluaruvta ajugåusagalua-
ruvtalo taimåitoK ajugaunerput toxu-
tanik ikiligkanigdlo akeKartariaKå-
saoK. Kanordlunit pissoKåsagaluarpat
ilimagerértariaKarparput angutit ukua
homsimiut piaissut peKasiutisagait,
sulilo ajornartorsiomerulisaugut. tåu-
ko måna sånguavtiniput nåkutigiv-
dluarsinauvdlugitdlo. suj unersorpavse
måniginåsassugut."
„kisiånime naluvarput inupiluit iv-
kua Kaxugo såssutigssamåråtigut. tai-
måitumik autdlaisivut imerérsimav-
dlugit måne igsiåinarsinåungilagut
Kaunigssåta tungånut."
„åmame taima isumaKångilanga.
piarérsardluåinartariaKarpugut. su-
jugdlermik ikumatitarput Kamitisa-
varput. tårtornåinarpoK. suna tamar-
me tårsigpat KanoK-iliortugut arabe-
rit iluamik takusinaunaviångilåt. isu-
maKåinarilik sinilersimassugut. ingneK
xamigpat måna ximåsavarput ivnår-
ssuvdlo kigdlerpiånut pivdluta. tauva
Katigagtut nagsatåvutdlo orpigkatdlu-
me avssiaKutarilisavavut. tauva uva-
nga ingerdlåt avdlat tåuko suminer-
sut påsiniarumårpåka.
- „KanoK-ilivdlutit?"
„ujåinåsavåka. uvavtitut aggisåput
kitånit, tåssalo matuma nalånisåput."
„kisiåne navianartorsiortoruj ugssu-
sautit! takugunigtit autdlåisavatit.“
„takusångilånga. mianerssusaKau-
inga. taimailiornigssara pisugtuarne-
rinåusångilaK.“
„isumavdluarpatdlåmiaKinak. Kåti-
guvit takutingitsomaviångilåtit."
„pisavara. uvanga nangmineK ati-
ssåka tårneruput. tauva nunamut i-
lagssutitisavånga."
„kisiånime — uvdlorialerujugssu-
vok, moKångilardlo pulateriårssugtut
nunåkut paorngusinaussumik."
„taimatungajagdlunime. ilåne Ame-
likame sumik ardlånik ilikagaKarpu-
nga. Kularisångivigpat ingerdlåt tåuko
nanisagika isumånigdlo påsiniaivigi-
savdlugit tarravnigdlunit malugiti-
ngivigdlugit.“
„Katigagtutsiisa malugisavåtit påsi-
titdlutitdlo. usiuna såkugssautexar-
dluartunga Katigagtunik isumajung-
naersausinaussumik. niorKutima akor-
nånipoK salmiak. tangmårsimav-
fiat Kanigdlilerugko tåussuminga ati-
ssatit serKagsåsavatit. tipe tåuna Ka-
tigag tut nuånarissupilugssuvat.“
slovakip siutitune ornigpå nagsatå-
ne tåssaningmata. puiaussånguaK sal-
miakimik akussamik imalik tiguvå
doktorimutdlo tuniutdlugo. doktorip
puiaussaK kaussarfingminut mangupå.
niuvertut angalassut løveK ugperi-
ssapalåKarfigigamiko ersigisimagalu-
ardlugo piaissunut ersinerat sivikit-
suinauvoK. påsigamiko uningéinaru-
nik ajunginerpaussoK autdlaisitik ti-
guvdluartiterpait inungnut akiunig-
ssamingningme inuit nerssutitut Kå-
sugtutut ajortigisoringinamikik. tug-
dluartitinarput Kipigtordlutigdlo si-
nigtussåginardlutik. ingneK Kaminga-
jalerpoK, tangmårfiuvdlo ilå tamåna
tårmilerérpoic araberit ikumatitartik
KamitsailiorKigsåråt KanoK-iliornere
issiginex ajornångivigdlutik.
Schwartzip Kagdlersåune pérpå
tangmårsimavfigtigdlo- nipaersårdlune
Kimatdlugo europamiutut unangmi-
ssutinik atissaxardlune araberinut
malugitinane. autdlaisine ajoKutiginå-
sagamigit Kimåpai igdluinarssusissåi-
nardlune.
araberit nunagingningup kujatåtu-
ngåniput. doktorip ivnårssuk avang-
narKupå, tamånilo narssan OKautigi-
neKarérsutut naussoKångitdluinarpoK.
tåssane unigpoic nålarnilerdlunilo. i-
— derfor er der
bedre træk i Cecil . . !
- taimaingmat Cecil mit-
dluaruminarneruvok . . !
— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecil . . !
- Cecilip tupartå pitsak
malugineKarsi-
nauvok . . !
Cecil er altid
ensartet rullet . . !
Cecil åssigiamik tamatigut
imusimassarpoK . . I
En lille pause ... en hyggelig sludder ... Ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker . . .
..så er der tid til en Cecil
suliungnaitsiarneK . . . OKalOKatigérujSrneK . . . Cecil kukutdlugo:
tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pitsavingnlt, akordluag-
kanit> ... Ceciiitornigssamut pivfigsséngorpoK
ssigisinaussaminik tusåsinaussaminig-
dlo sumik pasinapilugtoKångivigpoK.
arritsumik kimukåneK ingerdlarusså-
lerpoK.
nuna siorårKigsunik siorauvoK. Ka-
jagssuardlune ingerdlanera sumigdlu-
nit tusarssåungilaK. sule malugsså-
ngitdluinarpoK. sulilo malugissaKå-
ngivigdlune minutit Kulit ingerdlaré-
runarpai nauk nangmingneK tumitik
uterdiutik atuandgsåraluardlugit.
tauvale tåssångåinaK saviminårpat-
dlangmik tusarsoraoK. sujunerfingme
nalerpiånit tusagaKarpoK. sule mia-
nerssornerulerpoK sulilo arritdline-
ruvdlune. — kinguningua tarranik
påsigssaorpiångitsunik sujunermine
takussaxalerpoK. ersserKingikaluamik
inuit igsiassut tågdliusimanere taku-
vai avdlatdlo uteKåtårdlutik aulassut.
taimaitdiune Katigagtut tivkat naima-
lerpå. Kularingilå araberit piaissut
tangmårsimavfiat tåssane sujunermi-
nitOK. doktore siåvigdlune nunamut
siårpoK arritsunguamigdlo paorngu-
lerdlune.
Kularinginamiuk ingerdlåt uko lø-
vip puilassuanut nangmineK aggér-
fingme tungånut KivatdlåsaKissut ta-
lerpingmut sangoriatårpox avangnå-
tungånit Kanigdliniaraluåsavdlugit.
uvdlorissat Kaumagaluaxissut nuna-
mit ingmikortineK ajornarpoK. amer-
me xaumanera tåukununga maluger-
Kunginermik uvdlorissat nalunaitdli-
seratarsinaungmåssuk kåkigsarfine
iternertoK kinaminut Kilerupå issåina-
ne nuisitdlugit. niarKumigut kangia-
miutut Kernertumik nasaxarpoK Kau-
minut sikiterulugdlugo.
Kanigdliartorussårtitdlugit Katigag-
tut takuvdluarsinaulerpai pissarner-
migtut eKivagsimanatik ingmikualug-
dlutik axupissut. taimaeriarmata inuit
takuvdluarsinauneruvai kisisinauv-
dlugitdlo. arKaneK-mardluput. ilorKa-
ssungordlutik igsåsimåput Katigagtut
avatangissiliutdlugit. taimaeriarmat
tangmårsimassut Kanigtoralånguå-
ngorsinauvai sunalo OKatdlisigigåt tu-
såsinaulerdlugit.
arritsumik mianerssoKalunilo suju-
mut ingminut kårniatdlagtarpox. a-
norssålånguaK tungåinarminortoK ki-
sime aulassuvoK. taimåitumik Kati-
gagtut sule malugigaluångilåt. ajungi-
neruvordle slovakip salmiakianik
ingminut tanerérune. puiaussånguaK
angmarpå imånigdlo ingminut serxag-
sardlune. naluneKångilaK Katigagtut
aniassue amoniakimut åssingussut a-
nåinitdlo salmiakiliortoKartardlune.
taimåitumik ilimanardluinarpoK sal-
miakip tiperssua Katigagtut eriaimi-
ginago iluarinartåsagåt. sunauvfalu-
me, tåssame Schwartzip puiaussaK si-
mingniariarå Katigagtut mardluk Ka-
ningnerit Kiviaratånguarpåt taimåi-
tordle mikinerpåmigdlunit årdlerit-
sauteKarnatik, iluarusugunaKalutigdle
tipe najussorunardlugo.
erxigsiatdlagdlune Schwartz Kanig-
dlilerpoK. tangmårsimavfiat tikingå-
ramiuk inugtai Katigagtunut Kaning-
nernut tarrisimavai. Katigagtut Ka-
ningnerssåt tikipå agtuvigdlugo ag-
ssangmilo igdluanik kumerussålerdlu-
go. tåssångånit inuit avdlornerit pi-
ngasungitdlatdlunit. oxalugpaluat ni-
pitungilaK, kisiåne oxausisa amerdla-
nerssait påsisinauvai.
inuit uko ilaKarput anguterujugssu-
armik ilaminit anginerujugssuarmik.
timåinåta isigkat sisamat migssiliusa-
gunarpai, nikuisagaluarunilo meterit
mardluk Kångersimåsagunardlugit. i-
nuit taima angitigissut araberit akor-
nåne KaKUtigortupilugssuput. tåuna
ingmikulårdlune igsiavoK ilaminit av-
dlaugame malungnartiniarunardlugo.
icatigtuarpalugtorssuarmik nipeKar-
poK, nipålo KasingualassoK doktorip
tusåvå:
„nåmik, tamåko KularissariaKångit-
dlat. tumait takorérpavut. siutitui-
nåuput, kikutdlo siutitunik Kimugser-
tarpat? avdlausinåungitdlat niuvertut
angalassut. inuit Kunutut tåuko uva-
gut ersigissariaKångilavut. avdlanik i-
laxarpata ajungineruinarpoK, imåg-
dlåt tamakasisa tigusavavut."
„toKoråsavavut?" avdla apererpat-
dlagpoK. „ajuvigdlune ajusaoK inuit
tåuko ugpertungmata iluaKutaussut.
kisiåne takornartaK ugpingitsuvoK, a-
jortup tiguliugtoK."
„Karatsat imaKa seKinermik tig-
ssorame? nåkingnigtauseKaravit? isu-
maxardluinarpit ilisimangnigtussut
arfineK-pingasut sumut tamaunga
autdlarartiniardlugit? takornartaK
tåuna konsulip igdlersugarå, toKutau-
simaneranigdlo tusarune akiniune-
xarnigssånik nivdliajuåsaoK tigussau-
nigssarput nivingagaunigssarputdlo ti-
kitdlugo."
„niuvertut angalassut OKalugtuta-
riaiiåsavavut kikussugut?"
„silavitdlunit ama tamåna inorpå.
ardlåta ilisarisagpatigut tauva Ka-
noK?“
„tåuna inipangersisinauvarput."
(nangisaon)
mana
ROULETTIT 3
pfnguaKataugit
iluanåritdlo
Rinso
udbetaler mest
RINSO ILUANÅRNARNERPAUVOK’
ii
Roulet I korer videre
med gevinster helt op til
5000 kr. og de nye
rouletter II og III giver
ekstra chancer som vist her
der skal kun 4 spillemærker j
til gevinst. Kob Rinso
med 3 rouletter
- og vind!
Roulet I nangitdlune ingerdlavos ilua-
nårtitsislnauvdlunilo 5000 kronit tikit-
dlugit, roulettitdlo nutåt II lll-lo sania-
tigut iluanårutekarsinaunermik pilersi-
tslput måne takutlnekartumik - iluanå-
sagåine Imerautit sisamat namagput.
Rinso-mik pisigit iluanåritdlo!
Rinso-roulet er blevet alle
tiders succes, fordi syste-
met er let og vinderchan-
cerne store. Og nu er der
hele 3 rouletter på pak-
kerne... endnu flere chan-
cer til Dem.
Rinso-p roulette nuanari-
neKartorujugssuput, pissu-
tauvordlo artornangekiga-
mik iluanårnardluardlutig-
dlo. manalo portugkat pi-
ngasuvigssuarnik roulette-
xarput... sule iluanårnar-
nerulerdlune!
Sunlight Fabrikkerne A/S
R.19 P-2252
33