Atuagagdliutit - 23.11.1967, Side 32

MÉKSETAVTiHBJ^^^^
ukiune 35-ne misigissat ilait
Kajar-
tortuaraK
KajaK katerssugausivingmut
torKortagssåinångorsimångi-
laK nunavtlne motorilingnik
angatdlateKarfiuleKissume.
tåssa landsrådimut ilaussor-
tap Jørgen C. F. Olsenip
erngutå Kåinamik sungiusar-
tOK.
umiamik TaseratdliarneK kingugdleK
ilitsorilerpunga Nungme (Godthåb)
K’åKap atåne igdloKardluta. igdlut
Kulit atuarfinguarputdlo eKimagtau-
ssauvdlutik tåssaniput. uvdlut piv-
dluardluta mérauvfivut kiame puigu-
savai?
uvanga inusimavunga 9. juli 1906
nåparsimavikorssuarme, igdlugssarput
sanassoK sule iningitsoK. nåparsima-
vikorssuaK tåuna måna kalåliminér-
niarfiup nalånisaoK, ujaråinaK såva i-
vigarigsoK. såmigut kunguaitarpoK, er-
Kånilo ingnerularpagssuit naussarput.
kingorna nåparsimavigtut atorung-
naermat ilua sanavdlugo atuagarpag-
ssuarnik katerssugautinik imerneKar-
poK. kingornale inguvterneKarpoK,
månalo Karmakunguamigdlunit taku-
neK ajornaKaoK.
ukiume 1932-me billetit atungikat-
diarmata septembere KåumataulersoK
„Gertrud Rask“ tikilersoK angårKama
OKarfigånga ilåusassunga umiarssuaK
savanik Sisimiunut niussisangmat.
sornguname nålagtariaKarama pikiga-
ma igdlerfit mardluk atissanik kati-
ssutigssavnigdlo imeravkit ikivunga,
nuna inungorfiga Kimatdlugo. Kanor-
dlime? taimane ilaonatigåvka niviar-
siarKat Ausiangne efterskolimukartut
Kagssusersornerit
1965-ime januarip autdlarxautåta
migssåne puissinut Kagssusiorpunga,
atuardlunga soraerångama ingerdlå-
tardlugit. agdlunaussåraK atauseK 50
ørilik atorpara, imaKa åipå inortoK a-
toravkit Kagssusiåka inerpåka. isang-
nerit tatdlimat itissuseKartipåka.
ineravkit atåtalo ningitsiartorpugut,
siko ivssoKingmat ikardlukasiup nu-
nap avatinguanitup erKånut ikunia-
lerpavut. tunordligsså toravtigo pu-
tungmat åma Kiterdligsså tulerparput.
putoréravtigo avatdligsså åma torpar-
put. ineravtigo agdlunaussaK tunuanit
Kiterdlermut putunialerparput agdlu-
naussaK tup nuanut Kilerutdlugo. a-
jornakusoraluartoK iluagtiparput, a-
vatdlermutdlo pututeréravtigo Kag-
ssutit tunordlermit ningipavut. ine-
ravta putue matordluarpavut anger-
dlardlutalo.
uvdlut pingasut Kångiukångata ta-
kuniartardlugit sapåtit akunere mar-
dluk sule Kångiutingitsut natserpugut.
uvanga atuartitdlunga igdlorKap ta-
kuniarsimagamigit natsermik nagsata-
Kardlune tikingmat nuånåKaunga. ta-
matuma kingorna takuniartaraluarav-
tigik pissaKarneK ajoramik. kisiåne
Låmåkut uvdlut ilåne alåkarsimavait
pissaKarsimassut. putuagut Kiterdli-
kut amoriardlugo putua nerukinår-
diugo katagtorsimavåt. kingorna nig-
siniaraluarparput, imardle isoKing-
matdlo takungilarput.
Kagssutit KaKeriardluta iglnarpåka,
ajorigavkit.
ukiume Kororssuarme aKigsserniarå-
ngavta ilåne tatdlimat sivnerdlugit pi-
ssaKartarpunga, aKigssisagtarnermit.
ilåne takussåka tamaisa pissarissar-
påka, KorortuarKamik.
Adolf Jørgensen, 13 år,
Avigait pr. Påmiut.
Hansinelo måna Holmimik kingulia-
Kutilik.
Manitsumut pigavta KanoK-uko o-
Kalersut AtånukåsaugungoK, sunauv-
fa nukigdlårnermik Manitsume nå-
pauteKartoK. tåssanéréravta Sisimiu-
liarpugut. tikikaluarpugut åma su-
ngåKimik erfalassugdlit. kisima niu-
ssugssaugama nålagåta aKugtuatalo
pilerpånga nunamut piguma utendså-
ngitsunga nuagdlungmik mérKatdlo
nåpautånik nåparsimangmata.
oktoberip 23-åne katipugut Anda
palasimut. taimane najorKutai sule pi-
gåvut. ukiut mardluk Sisimiunériar-
dluta tauva AvssaKutap ajoKia tiker-
Kåmit nalåne SarKardlit iluåne åtå-
mut nusugtitdlune Kajausimangmat u-
vima kingoråsagå tusarparput. nug-
pugut, sunauvfa upernarnerane A-
tangmingnut åma nusavdluta. sunauv-
fa asimioKarfingme inuneK autdlar-
nisavdlugo.
AvssaKutame jutdle puigorneK sa-
perpara. ilumut nuåneK, erKigsinaK!
silatangiaissut, inuit igdlumingne tug-
siartut. atugaitdlo ilåne uvagut nalu-
ssardlugit, sunauvfa ilikånguarumår-
dlugit. Atangmik ukiut arfinilingajait
najorparput, paninguarputdlo tåssane
iliveKarpoK. Atangmik aulisagkanik
pivdluarnaKaoK. natårnat, sulugpåg-
kat, sårugdligpagssuit. upemåkut
Angmagssivingnut autdlårtarmata a-
tuartut soraertutdlo maligtaravtigik
nuånertaKaoK. tåssane igdlorssuångu-
aKarpoK, Kaliamigut pisiniarfigtaling-
mik. måkulo neKit!
entaimavara ilåne silame nålagiar-
titdluta silagigssuaK KajaK avativtine
naulerKassoK issigingnårdlugo. suto-
rumaguvta nangmineK aulajangiginå-
saugut, piniartuinarningme inoKara-
me. Kasigiarniarångata amersilisaugut
akisuneK 20 kr-lik. åma erKaimavara
uviga natsip amianik alersigssaerung-
mat — taimane natsit Kasigissanit a-
jornarnerugamik — Kasigissap amia-
nik alersertårtitdlugo. sunauvfa akit-
sorumårtut.
Atangmingmit Timerdlernut, Ka-
ngåmiut timånitunut pivugut. tåssane
ukivdluta. tupingnaKaoK tåussuma er-
Kåne iliveKåssusia. una Kuiagilerdlugo
ilångutisavara. upernåkut maje nå-
lersoK Kangåmiunit kangimukardluta
„K’ajutaK" (umiatsiaK taimak ateKa-
rame) angatdlatigalugo uparualerput
sikutångup KåvanitoKartoK. ornigdlu-
go pileriaKårput puissinguaKl kisa ti-
kilivigparput sule nåkångitsoK, nauk
mérartavut taimak nivdliatigissut. pi-
umagunik mérKanut tigutisagåt pani-
nguarput angajugdleK sujuanitOK ki-
niartalermago angatdlaterput sangu-
teriardlugo tiguvåt, kisiniartuinaK.
natseK éK pinerame! imågdlåt tigussa-
mik neKitorpugut.
Timerdlernit Ikerasangmut pivugut,
åma tåssane ukivdluta. ila neKituar-
nat! pujortuléraligtaKaramik tikiu-
ssuiuartut. pissårnaK, akilinguåsana-
talo. upernarmat Itivdlimut, måna i-
nuerutumut, pivugut OKalugfia tåssa-
ningmat. taimane misigissaKaKaugut.
inigssaKånginavta tupermipugut. ila
ajOK! tåssalo iluamik ilisarisimassa-
Karata. taimaitdlune utoncånguit ilå-
ta nagdligilersimavdluta inigssarsiu-
påtigut. utorKånguit inersimassumik
ernigdlit paninguavtalo nukardliup u-
kioKatånik panigsiagdlit ilordliåne i-
nitåravta pitsauvatdlaKaoK.
taimane sorssungnerssup nalåne Ki-
ugkat atoratdlarmata. sukut tåuko
nungujanerussaramik Kåumat nåler-
sordlo sipårtarpugut. åiparit inigssisi-
mavfivut ingangmik nungutsiårtara-
mik. ningiunguarputdle igassarpoK i-
garssuaK ulivkårdlugo pivdluarnarta-
KaoK. taimane igfiagssarsissarpugut
poK ilivitsoK. ItivninguaK niuvertar-
filik ikinguåkut ikårfigalugo pisiniar-
taravta. erKanårdluta pisiniartaravta,
pingårtumik ukiume sikunialeriartoK
avKutå ajorsissarame — åle igdlue i-
ssigalugit, Kaningårmat.
Itivdliminerput perorsautigåra. iv-
ssut Kalerigkat 35—40 angugåine u-
kiumut KissugssaileKinigssaK ilimana-
rungnaertarpoK. sikugångat aiortui-
nartarpavut. Itivdlimmiardluta åma
AvssaKutamut nugpugut, ukiutdlo ku-
lingajait tåssanitdluta.
Ikerasak sarKartauvoK, aputailer-
tortardlune. sunauvfa auna igdluisa
Kulåne KåKap sarKånitoK ilivitoKaK
KarmagaK. OKalugtuarineKarpoK Ike-
rasaup alånguane Nagdlugfingme u-
pernåkut uvigdlarninguaK ernituami-
nik åipaKardlune ugarniardlune nag-
dlugsimassoK. erninguale issisimavoK
ipivdlune, arnåtalo amaordlugo iliar-
torsimavå itivigdlune. kuisimångitsu-
gamik kangimut såtitdlugo ilisimavå
ilerfa Karmardlugo. Kulå natsingnau-
vok, seKinermitdlo nuineKåsanane.
tugtut aminik takisunik kameKarpoK,
kilukitsuararssuarnik. nujailo silali-
simanermit kajortitut ukuluko aula-
tårtarivdlutik, suvialånguartume.
AvssaKutamit NarssaK neriorssutao-
rérsoK nugfigårput. provstitdlo ilåta
OKauserisimasså ilångutisavara imåi-
toK: — sumutdlunit perKuneKarångav-
se nålagdluse angertaruvse utorKali-
leruvse Nungmut uterumårpuse. inu-
ngorfigalo måna uterfigilersimalerpa-
OKalualågssara ukiut 40 matuma su-
jornagut pisimavoK, taimanilo sisa-
måinarnik ukioKarpunga. sianitsu-
ssivdlunga puigortarpunga ilåtigutdlo
erKaimassaKardlunga, OKalualågssara-
le tikitinago upernalåmit autdlar-
tarnerput sujugdliutilåriardlara.
Kitdlerne ukissarpugut tåssanilume
nunaKardluta, majile Kåumataugina-
lersoK autdlaralersarpugut kangianut
K’asigiånguit erKåinut, åtårniautå
angmagssiartaramik nunarKatigit i-
ngiaKatigigdluta, SarKardliliagssatdle
kingusingnerussarput. angmagssat pa-
nersimalerångata åtåtdlo tikernårnit
nivkorssue junip nånerane angerdla-
mut apussorneKartarput. Kåinat angu-
niartuartarput arnatdlo ivssortaler-
sarput, taimanime asimioKarfingne
aumarutigssat Kissugssatut erKaine-
KarneK ajormata.
ivssut Kissugssat paninartut tåssa
åma kujåmut autdlartarpugut. ukioK
1927, ilauvfigåka sunauvfa tåssa umiat
avangnåmiut Taseralingmut natår-
narniat kingugdlit, soruna ipuinaK or-
nitaK sivisoKingmat sila ajortinago
uvdlanguaK autdlartarput, uvagutdlo
umiap KerKanituartarpugut mérag-
ssivdlutalo ilåne iputunut ikiuniara-
luardluta akornusersuinartarunarpu-
gut. erKaimavdluarparalo Agtume
kiångamik sialugtalingmik sapernu-
nerput.
Katsormat ingerdlandgpugut soru-
nalo ukiorpagssuarne ornigtagartik
inungilåt tåssa Taseralik. sule taima-
ne inoKarpiångilaK uvdlunile tugdler-
ne tikerartuarput. ila tovKit amerdlå-
kulOKaut, Kåinamigdlo natårnarssuit
tulåussorneKartuarput. tåssalo tissav-
diugit panertiterneKarput umiap usig-
ssai nåmalersitdlugit. natårnarniarneK
atugaungmat ingmikutdlo agdlautigi-
neKartarmat erKaimavdluarpara erKU-
missusia. ipunerdle tåssunga kigdle-
KångilaK. Sisimiuliarnialermata pisi-
niautå tikerårdlutik åma ilauvugut.
soruname tårtartorssuångortoK a-
ngerdlamut uterpugut apunatale piv-
dluta ukiagssertarfingmut Igdluta-
lingmut Kitdlit timånitumut. tåssanilo
anguniartuartarput ukiarnerssuanut.
igdlune ivssuinånguane ukiarsertar-
pugut, ilalo mérauvdlune najoruminå-
ssusé puigungisåinarpåka. aitsåt ok-
toberip nålernerane Kitdlernut apu-
tarpugut. tåssalo TaseraliliarneK nag-
gatåK pissutigalugo ukioK 1928 Ma-
nermiune sårugdlit tarajorterdlugit
misilingneKartugssaungmata.
Johan Schmidt,
K’asigiånguit.
i----------------------------------
Penneven søges
_______ _______j
Følgende børn ønsker en grønlandsk
skrivekammerat:
Henning Pedersen, 11 år. Bajlum pr.
Roslev.
Interesser: Frimærker.
Ønske: drenge på samme alder.
Preben Saugstrup, 10 år, Hjerk pr.
Roslev.
Interesser: dyr (mest husdyr), og bø-
ger.
Ønske: drenge på samme alder.
Karl Petersen, 11 år, Bajlum pr. Ro-
slev.
Interesser: frimærker.
Ønske, drenge på samme alder.
Batseba Rosing
Pyile og Polle bliver så bange
for gåsen, at de gemmer sig bag
et hegn.
Lidt efter kikker de forsigtigt
frem. Men gåsen er forlængst
væk.
„Se, Pylle, det begynder at reg-
ne", siger Polle.
Hvor skal vi dog gå hen for ikke
at blive våde"? tænker de begge
to.
nerdleK ersigingåramiko Pylle kinguningua nuimilåriatdlartut „Pylle, siagdUlerpoK," Polle o- „sumungnarniåsaugut-una ma-
Pollilo ungatdlut tunudnut tor- nerdleK peKaraluångilaK. KarpoK. sånginiåsagavta?" mardluvdlu-
Korput. tik er Kar sar put.
„Her er et skur", siger Polle,
„der kan vi gå ind".
„Men hvad er dog det? Er der
ikke nogen, der råber"?
„Det er omme på den anden De kikker forsigtigt frem ved
side af skuret", mener Pylle. hjørnet. „Hvad er det for noget
sort"? hvisker Pylle, „mon det
er et dyr"?
„auna igdluarak, iserfiginiarti- „sunauna? suaortartonartOK-u- „igdluaricap igdlua’tungånito- tenerKukut alåkalårput. „su-
go" Pylle onarpoK.
na?“
KarpalugpoK," Pylle onarpoK.
nauna KernertoK, umassoK?“
Pylle isuvssugpoK.
FERD’NAND
c«>
Museets interes-
santeste afdeling
fe
katerssugausi-
viup soKutiginar-
nersså
32