Atuagagdliutit - 28.03.1968, Blaðsíða 5

KRONIK
nålagkersuissunut akerdliussoKarpa?
inatsissartunut ilaussortagssanik Ki-
nersinigssaK 1966-ime ukiåkut tåsså-
ngåinartumik nalunaerutigineKarmat-
dle nålagkersuinermut tungassuleri-
nes Kalåtdlit-nunåne angnertorujug-
ssuarmik ingerdlåneKarpoK, nålag-
kersueriautsime pisimassut angneru-
ssumik mingnerussumigdlunit isuma-
nik aulagsagtitsissartut amerdlaKissut
pissardlutik. Kinersinerup inernera
tupåtdlautigineKångilaK, 1967-imile
upernåkut landsrådimut ilaussortag-
ssanik Kinersinermut, ingerdlatsini-
kut nutångortitsiviussumut, piarér-
sarfiuvoK pitsaviussoK. Kinersinerup
tåussuma kingorna pissutsit norKit-
dlagtutdlo ukiup matuma autdlartisi-
malernerane inatsissartunut ilaussor-
tagssanik „akorninåkut“ Kinersine-
Karmat ulapårneKarujugssuaKaoK.
Kinersinerit tåuko pingasut Kåuma-
tit 14-it ingerdlaneråne pisimassut tu-
ngavigalugit OKåsagåine Kulartut o-
Kartartut Kalåtdlit-nunåt Danmarkip
nålagauvfiane nålagkersuinermik so-
ku tigissaKarfiunginerpaussoK imaKa
ilumornerångitsortariaKaraluarput. ta-
matuma akerdlianik amerdlaKissut
isumaKåsagunarput uvdlune Kångiu-
tune nålagkersuinermut tungassut nå-
niagtorssuarmik sangmisimagivut; i-
nuit Kinigkavta Kinigauvfingmingne
sulinigssånut måna pivfigssångortoK.
ilimanardluinarportaoK pissusitor-
Kat uterfigerKisagivut nålagkersui-
nermik ingerdlatagdlit ikigtungussut
kisisa nålagkersuinermik ingerdlatsi-
ssugssatut issigilisavdlugit. KinerKU-
sarnerne mingnerpåmik Kinigagsså-
ngortitut ilungersuavdlutigdlo OKat-
dlitarnerat måna angnermik inuit Ki-
nigaisa akomåne OKatdlinerinanga-
jangmik taorserneKarpoK.
pissutsimitdle tåssånga avdlaussu-
nik, tugdlussutigssanik, nåmagtugag-
ssaKarpoK; pissutsinitdle avdlaussut
tamatikarpatdlåKaut, angnikitsungu-
åinarnilo suniuteKartaramik OKatdli-
nermut suniuteKangårneK ajorput. ig-
dloKarfiup nålagkersuinermut tunga-
ssunik OKatdlitarfingmik peKatigigfi-
liornera neriugdlualersitsivoK. åma
neriugdluautigssauvoK Inuit-partiata
OKatdlisigissorujugssuångormago parti
nutåmik angnertumigdlo måna åndg-
ssuneKåsassoK suniuteKarnerulemiå-
sagame. åma neriutigissariaKarpoK o-
KatdlineK tamatigornerulerumårtoK
partiliagssane Knud Hertlingip aut-
dlarnersimalerpago. tamékule tamar-
mik neriorssutauneruput sujumutdlo
pissugssanik erKartuineruvdlutik,
„måne månalo“-mik OKartarnertut su-
niuteKartigissumik pissusiunatik. inuit
ardlalikutåtdlo pissugssanik erKartui-
ssut, uvdlut atugkat piumassåinik nå-
magsingningniångitsut, avdlatut ajor-
nartumik KularfigissariaKarput.
☆
landsrådimut ilaussortagssanik 17-
inik KinersissoKåsangmat Kinigagsså-
ngortitut 65-it migssiliorpait. inuit 50-
it migssiliortut angnerussumik ming-
nerussumigdlunit nålagkersuinermut
tungassunik soKutigissaKartut måna
uvdluiname inunermut uterput. tåu-
ko amerdlanerssaisa 1971-ernigsså u-
tandsavåt, taimanikut aitsåt Kinigag-
ssångortiniarKigsinåusagamik. taima-
nikugssaK nålagkersuinikut suliagssåt
unaunerusaoK 1967-ime unangmig-
dlertigissamik iluagtitsissut suliåinik
suliaringitsugåinigdlo issornartorsiui-
neK — perérsimassut tungavigalugit
påsisimassatik, pissugssåussuseKångit-
sut iluaKutiginiartagait, silatorssuar-
tut issikoKardlutik pilerssårusiat nu-
tåt isumavdluamaKissutdlo sarKumiu-
tisavait. politikerit tåuko ukiut sisa-
mat ingerdlanerine aulajangivfigissa-
riaKavigsut pivdlugit tamanut tusa-
J°nathan Motzfeldt, én af de politikere,
<jer er særlig forpligtet til at fortsætte
uet konstruktive, politiske arbejde —
°Qså mellem valgene,
gagssanik aulajanginiarneK ajorput,
nangmingneK sujunersutimingnik sar-
KilmineK ajordlutik pisimassunutdlo
pissussuteKångivigtardlutik. nålagker-
suissunut ig'dlua’tungiungitdlat, ang-
nermik nålagkersuissunut akerdliu-
ssungitdlat akissugssåussusermik mi-
sigisimassut.
kommunalbestyrelsimut ilaussortat
sulineråne pissutsit angnertunerussu-
tigut issigalugit åma taimåiput. inat-
sissartunut ilaussortagssanik Kinersi-
ssarnerme Kinigagssångortitartut tai-
mak ikigtigissarnerat erKarsautigalu-
go Kinigagssångortitugaluartut ajor-
ssartut tamåkerdlutik taimatut OKau-
tigineKarsinåungitdlat; pissutsit Ki-
nersinermit Kinersinermut avdlångo-
rartusåput.
☆
taimatut oKatdlitoKånginera ajusså-
rutigisavdlugo pissutigssaKardluarpoK.
OKatdlinerme inuit amerdlanerussut
peKataugångata OKatdlisigissaK piv-
dlugo isumat tamåkinerussumik sar-
KumiuneKartarput. tamatigut tamau-
na inuit „måkulorujungnerat“ inuit-
dlunit angerdlarsimavfingne ingming-
nut oKaloKatigigtamere nålagkersui-
nermut tungassunut suniuteKarneK a-
jorput.
nålagkersuissunut akerdliussut er-
ssitsuliungitsut a j ornånginårivatdlår-
taKaut. klarne uvdlume saperssautigi-
savå sume inungorsimaneK najorKU-
taralugo akigssauteKartitaunerup i-
ssornartorsiornigsså, ukiutdlo tatdli-
mat Kångiugpata kia tupigisavå akig-
ssarsianit akilerårtalemigssap atortu-
lersineKarnigsså 1968-ime sule nangå-
ssutigineKarsimangmat. nipaitsut er-
Kortumik isumaKarnerat ukiut inger-
dlaneråne erssersineKarumårpoK. ni-
paitsoK Kinigagssångortitut nåper-
Kingnerisigut isumanik sussunigdlunit
sarKiimisinaussarpoK. nålagkersuiner-
mik ingerdlatsisavdlutik Kinigausima-
ssut kisimitdlutik OKatdlinerme peKa-
taussariaKångitdlat.
periauseK månåkutut itoK Kinigag-
ssångorterérsimassut Kinigagssångor-
tikumårtutdlo nåmaginarsinåungilåt.
inungnit Kinigaussut tamanit issigi-
niarneKartarput, KanoK iliomere ta-
marmik taineKartarput OKausilo issu-
arneKartardlutik; nålagkersuinermik
ingerdlatagdlip KanoK iliutsiarnere ta-
marmik pisimassutut angnertutut issi-
gineKartarput. pissutsit tamaisa ataut-
simut issigalugit angnertuvatdlåmik
pingårtineKartarput, nålagkersuiner-
migdlo ingerdlataKartoK iluarineKar-
dluartoK — pitsaunerussumigdlunit
oirautigalugo sulivdluarnerussoK — i-
nugtut erKarsartarneK maligdlugo su-
j ugdlermérdlune KinerKusårtinanile
— tugdliane KinersissoKangajalerpat
— unangmigdlertiminit sujusingneru-
jugssorlsaoK.
Kalåtdlit-nunåne najugaKartunut a-
jornerpauvoK nålagkersuinikut inger-
dlatsineK uvagut sussagssaringinavti-
go, erKornerussumigdlunit OKautiga-
lugo aulajangigaussartunut suniute-
Kånginavta. Kalåtdlit-nunånile nålag-
kersuinikut ingerdlatsinerme atortu-
ssut KanoK itunere inuitdlo taimak i-
kigtigissusiat erKarsautigigåine inuit
amerdlanerussut isumåt atordlugo nå-
lagkersuivfiussunit avdlanit suniute-
Karnigssame peKataunigssaK, suliv-
dluartutdlo OKatdlisigineKartunut tor-
Kåinartumik suniute»arsinaunerat
Kalåtdlit-nunåne ajornånginerpaugu-
narpoK.
ajOKutauvigpoK nålagkersuissunut
akerdliussut erssitsuliungitsut ukiut
sisamat avdlortardlugit OKauseKar-
tarnerat pissutigalugo oKauserissarta-
gait najorKutaralugit akioruminåipat-
Jonathan Motzfeldt, politikerit ilåt nå-
lagkersuinikut årkigssQtdluagkamik su-
liap nangineKarnigssånut ingmlkut pi-
ssugscautitariaKartoK — KinersinerftaoK
akornåne,
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
Vestre Kirkegårdsalle 28 -
Kbhvn. SV. — Danmark.
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
dlårtaKingmata. Inuit-partiata tama-
nut tamaunga såKåtardlune januarime
KinersineK sujorKutdlugo ingerdlatsi-
nerata malingnauvfiginigsså pisanga-
nartuvoK. partimit Kinigagssångorti-
taK Jonathan Motzfeldt nunaminit
autdlarpoK Kularungnaivigsimavdlune
inuiåussutsimik oKalungneK asule o-
KalungnerinaviussoK. Ulrik Rosingip
isumå maligdlugo partip pingitsaili-
niarnigsså ineriartornermigdlunit su-
kanerulersitsiniarnigsså ersserKivig-
sumik akerdlilerpai, taimalo isuma-
Karnermigut amerdlaKissunit isuma-
KatigineKarpoK. månale kisimitdlune
inoKaj uitsukutdlusoK ingerdlassugsså-
ngorpoK. ukiut pingasut ingerdlane-
råne isumat uvagut nangminérdluta
pilersitagagssavut kisimik tutsiutåså-
put, ukiutdlo pingasut ingerdlaneråne
Jonathan Motzfeldtip nålagkersuiner-
mut tungassutigut pilerssårutaisa ilait
piviussungortineKartåsåput — inugtå
peKatåungikaluartoK. issigingitsussår-
tariaKångilaK Motzfeldt Kinersinerup
kingorna unangmigdlertigisimassami-
nit avdlauvdluinartumik ingerdlatsi-
nigssaminut periarfigssaKarmat. pi-
ssuseK taimåitoK Kinersinigssame tug-
dlerme Kinigagssångortitut atautsi-
momiarneråne avdlame KanoK suniu-
teKåsava? ima pissoKariatårsinåungila
Jonathan Motzfeldt Kinigåusagaluaru-
ne ingerdlatsiniarnerminik nalunae-
ruminik arsåmeKåsassoK 1971-imilo
KinersineKåsagpat nålagkersuissungu-
sagaluarune ukiuminik nalerKuterug-
tortunik ånaissaKarsimåsassoK? tauva
ilimagineKarsinauvoK inuiåussutsimik
pingårtitsinigssamik isumat måna a-
kerdlilersorneKaKissut ånangniarfigi-
sagai, partime aserortungigpat isumat
tåuko Inuit-partimut ilaussortat akor-
nåne erssersineKartuamigssåt ilima-
narmat.
Motzfeldt — nålagkersuinermigdlo
ingerdlatsiniartut avdlat — neriugfi-
gissariaKarpavut sapingisamik akuli-
kinerpåmik isumamingnik sancumi-
ssåsassut, ukiunilo Kinersivigssåungit-
sune akulikitsumik tåkordliutåsassut.
taimailiorunik KinersivigssaK nagdli-
ugpat nålagkersuinikut ingerdlatsi-
nigssartik pivdlugo isumanut naler-
Kusorisåinarmingnik nalunaeruteKåså-
ngikaluarput. OKatdlitameK angnertu-
nerussoK uneKåtånginerussordlo par-
tit uvdlut ilåne pilersisagunaraluar-
påt, tamånale pitinago pingitsoratik
peKataussugssatut misigisimångitsut
isumagisimassatik pivdlugit månarnit
aulaj åinerulertariaKarput pissugssau-
nerussututdlo issigissariaKardlutik.
☆
sornguname OKautigineKångitsorna-
viångilaK tusagagssaKartitsiniarnerme
iluaKutigineKarsinaussut taimak ajor-
tigingmata pissutsit kinguneKardluar-
tumik OKatdlisigineKarnigssåt ajor-
nartoK. pissutsitdle taimak agtigissu-
mik issorineKarnerisigut atortorérsut
periarfigssarititåinik ugperingningneK
mingnerulersimavoK sapingisamigdlo
pitsaunerpåmik atomeKamigssariga-
luånik akomusisimavdlune. igdloKar-
fingne avisérKat isumanik aulaterisi-
naussunik agdlagaKarfiuneK ajormata
pissuterpiauvoK isumagissaK malig-
dlugo iluaKutigineKånginerat — ta-
måna avisérKanut tamanut tungati-
tauvoK. imaKauna agdlagtOKartångi-
nera pissutigalugo A/G Kalåtdlit-
nunåt tamåkiussardlugo ukiuvdlo ilå-
ne angnerpåme nålagkersuinermut tu-
ngassunik sarKumivfiuneK ajortoK.
KimåtdlangnåsagaluaKaoK mingneru-
ngitsumik Kalåtdlit-nunåne nålagker-
suinermik soKutigissaKartut aulaja-
ngeraluarpata soKutigingningnertik
erssersiniardlugo agdlagaKartarumav-
dlutik måna landsrådimut Kinersiner-
mit ukiup atautsip Kångiunerata na-
låne.
sornguname nålagkersuinikut inger-
dlatsissunut akerdliussunik Kalåtdlit-
nunåne peKarpoK, nålagkersuissunut-
dle akerdliussut eKinganerussugssatut
isumanigdlo pilersitsissartugssatut
misigisimassariaKarput, tuluit OKar-
tarneråtut nålagkersuissunut aker-
dliussusavdlutik ajutortitsininångit-
sut. ajutortitsininångineK issigingnå-
ginartunermut tusångunarsinartumut
taortigisavdlugo pitsavik.
Ebbe Schiøler,
K’aKortoK.
lern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald til
højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL.
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
S Den gyldne,
f smidige OMA margarine \
j er lige velegnet til bordbrug ^
og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine!
I
OMA margarine kultiussartalik akungnaitSordlo
* nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigingmik piukunarpoK! oKautigluk ateK: /
\ OMA margarine! j
1
s