Atuagagdliutit - 28.03.1968, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
tugtut niuisa aminik
kamerualiorneK
Sara Jånna OKalugtuartoK Kanon Norgeme såmit nuliaisa tug-
tut niuisa aminik kamigpaliortarnerånik
ilåka tugtunik toKoraigångata, tug-
tuvdlo amiamera inerångåssuk amia-
nit nåvisa singnerat atuardlugo niui-
sa isigagtagdlit amiat kipissarpara ig-
dlugiårdlugitdlo ingmikortitertardlu-
git. ingmikortitererérångama kælderi-
me inimut åmerissarfingmut erKusso-
rérångavkit kukigfait piartarpåka (so-
runame Kerigpata augserKårdlugit), i-
sigait niuisa aminut atassarmata.
amiardlugit autdlartisagångama ni-
uisa amisa singnerat atuardlugo sig-
tarpara kukigfaisa akornisigut, tai-
mailivdlunga isigaisa amiat kaujat-
dlagkiartordlugo amiat pértarpara. ni-
vingåtitertinagitdle panersisagångav-
ta Kapiamerdlukutut ilusilingnik tug-
tup niuata amia sanimut nipititeriv-
figissarpara, taimailivdlutik paneriar-
tornermingne eKitugssåungingmata.
kissarssut nåkutigivdluartariaKarpoK
piårtumik panertingikåine atorsinåu-
ngingmata.
panerångatale ingerdlatmardlugit
kamigpait ilusigssåtut iligsemeK a-
jorpavut. upernåkut aput augtulerå-
ngat uviga orpigpagssuame orpingnik
kivdluissarpoK, orpit amerait aput
augtulerångat ivseKardlualersaramik,
tauvale amerait kiliordlugit piartar-
pavut (kiliortutigissarparput ulutut i-
luseKangajagtoK kisiåne igdlugtut ti-
gumivilik savigså agssagtut takitigi-
ssok). orpit amerait panersertarpavut
punutdlo uvsigsunut imiutardlugit. a-
tusagångavkit imililårdlugit xalati-
tarpåka Kalangneratdlo nåmalerångat
nigdlorserKårtardlugit, tauvalo Kapi-
amerdlukutut ilusigdlit (panersertina-
git niuinut nipititagkavut) piartarpå-
ka amiatdlo kiliortortardlugo Kituli-
sardlugo. tåuko orpit amerait Kalatå-
ka amianut tagiussutarpåka Kituliv-
dluarnigssåt kajortuinångomigssåtdlo
tikitdlugo, soruname menuiisa kajor-
tinigssåt pinavérsårtarparput ingang-
mik KaKortugångata. iligsertinagit u-
ningaterKårtarpavut, taimailivdlutik
Kaj angnåinerussarmata.
iligserigångama tugtup atautsip niue
kamigpangnut atautsinut nautsorssu-
tarpåka. ujalugssiardle atomeK ajor-
para Kajangnaitsumik ujaloKartaria-
Karmata. ujaloK atusångikångavtigo
ujalugssiaK siligtoK Kitugtordlo ator-
tarparput. arfinilingordlugo taperta-
rigseriardlugo isuata igdluatungå sa-
vingmik ipigtumik sålisartarparput ki-
liortordlugo, tauvalo ujalugssiatut Ki-
Penneven søges
Vi har fået et brev fra fire islandske
piger, der ønsker at skrive sammen
med deres jævnaldrende fra Grøn-
land på dansk. Adresserne er:
Brynja Gudmundsdottir (15-17 år),
Seljalandsveg 8, Isafirdi — Island.
Gunnhildur Hoskuldsdottir (16-18 år),
Sundstræti 39, Isafirdi — Island.
Sigrun Joelsdottir (16-18 år),
Silfurgotu 5, Isafirdi — Island.
Soffia Bergmannsdottir (16-18 år),
Smidjugotu 11, Isafirdi — Island.
sarfalersut
NØDSTRØMSANLÆG
Type BV, 1000 watt, 220 volt,
1-faset vekselstrøm med luftkølet
SACHS 2-takts benzinmotor.
•* £€ect\ic
specialister I el-aggregater
VESTERBROGADE 181
1800 KØBENHAVN V
Telegr. adr. ELMOTOR
pissarparput isuata igdluatungåtigut
Kilertardlugo. åmalo uvserut panerti-
taK sisorautinutdlunit pujagsautigssaK
atortarparput ujalugssiavut tanitdlu-
git, merssulersinangale sule åma tug-
tup orssuanik Kaluniliamik ujalugssa-
ra tanitarpara, taimailivdlune mer-
ssutikuminarnerusangmat.
kamigpaliagssåkale merssulersina-
git iligsernerisa kigdlingisigut merKue
kivdlortarpåka merssorfigssåt såli-
sardlugo. merssomerilo inerångata Ki-
tulisartarpåka påpiaranigdlo imer-
tardlugit paneriartomermingne ilu-
sigssåt kussanartutikumavdlugo.
uvdlut pingasut sisamatdlunit uni-
ngateriardlugit påpiarat piartarpåka.
tauva singiliortarpunga nuerssagag-
ssamik isuisigut Kilertaussatut ilusi-
lingnik ikussivfigissardlugit. taimai-
livdluta oKortunik oKitsunigdlo ukiu-
me kameruaKartarpugut. ilusiliari-
ssartagkavut finmarkimiut kamigpa-
liagssamingnik ilivserissarnerånit av-
dlauneruput, portunerussunik uingiar-
ssortungitsunigdlo ilivserissaravta.
soruname maunga pemårama påsi-
simångivigpara KanoK ilivdlutik tug-
tut niuisa aminik kamigpaliortarner-
sut. sakima iliniartisavdlunga OKarfi-
gingmanga merserusumemermit u-
nuit ardlagdlit siningingajagpunga,
sunauvfale ilikånguarumårdlugo. mer-
ssordlungale autdlartikama oKarfigå-
nga: takorérpara merKutip atomigsså
ilisimagit, merssugkangnigdlo autdlar-
titsigångavit inertinago avdlamik ti-
gusineK ajortutit, soruname uvivit
tugtutaisa niuisa amé asiutitariaKå-
ngilatit!
Kutsavigssaråralo ikiortarmanga
tugtut neKaisa amisalo suliarinigsså-
nik ilitsersordlunga. ilamalo ajOKer-
sutarpånga KanoK ilivdlune tugtunik
nuj uitsunik umassuteKarnigssamik.
aussatdlo tamaisa KåKanitarpugut. so-
runame tugtutilingmik uveKaråine a-
ngerdlarsimåinarneK ajomaKaoK uvi-
ussup inutigssamisut aulajangerigå
tapersersorniaråine, nauk ilane ar-
nauvdlune OKitsuinauneK ajoraluartoK
ingerdlatitdlune Kumukajåkordlune
nangmagtagkap ulivkårtup Kåvane
En krig er en uhyggelig oplevelse. Men børnene i Vietnam har forlængst lært at søge dækning i en fart, så
godt som det kan gøres, når de hører skydning i nærheden. På dette billede er det sydvietnamesiske børn, der
ligger mellem to amerikanske soldater, og lytter til en ildkamp mellem Vietcong-styrker og amerikanske tropper.
sorssungneK tatåinartunik misigissaKarfiussarpoK. Vietnamimile mérKat Kangale ilfkarsimavåt ungaslngisa-
mingne autdlaeriaKåtårtoKalersordlo ernTnavik torKorternigssaK. åssilfssame uvane takuneKarsInåuput Viet-
namime kujatdlermiuarKat amerikamiut såkutQisa mardluk akornånftut issertortukut akiOtut amerikamiutdlo
såkutQisa ingmingnut erKåunerat tusarnårdlugo.
mérKamik nangmagaKardlune, inger-
dlaKatit tugtutdlo angumaniamerat
någdliungnartaraluarpoK pingårtumik
silardlugtitdlugo.
uvanga åmerisagångama unukut
aitsåt suliarissarpåka nukagpiararat e-
Kinåitarnermit nåkutigitigalugit mer-
ssorneK ajornaKingmat pårssissugsså-
nguardlume ajornaKingmat. ilåka a-
ngerdlarsimarpiarneK ajorput, ilåne
ukiume Kåumat migssiliordlugo mu-
lussarput. kalåtdlisutdlo OKalOKatig-
ssånguaK ajornavigpoK, imaKame
Norgeme avdlanik kalåleKånginame?
ilisarisimassavut atuartugssavutdlo
tamaisa inuvdluarKuvavut.
fru Sara Jånna,
Verrastranda
om S teinkjer,
Norge.
seKimarneK
seKiniarniardluta sikumut Kimugsit
pingmata autdlarpugut isigkanernut.
KåKamut pigavta sisorarfigssavtinik
ujardlilerpugut. taimaitdlune ilarput
tordlulaorpatdlagpoK: „åjuna aput
mångarik!" taikunga arpaliutinaK, i-
lait apumut ordlussut. taikunga pi-
gavta sisoralerpugut.
taimaitdlune ilavta aggerauvåtigut
seKineK nuilermat. taikunga pigavta
paornårKanik sukuarKanigdlo tunio-
rarneKarpugut. tuniorarteréravta eri-
narssorpugut. erinarssoréravta uni-
ngasinardluta angerdlarpugut.
Amalia Jørgensen, 12 år,
Rodebay pr. Jakobshavn.
ukalerniarneK
nungmut Itivdlimut atåtalo ukaler-
niaravta ukaleK uvanga takorKårpara.
atåtap pissarå. angerdlardluta atåtap
Kérdlutut takussane orneriardlugit pi-
ngasut pissarai. Kunute nujalingmik
(påmik) atauserårpoK.
aussame nalunguartarpugut, pingår-
tumik arfernup migssåne nalunguar-
tarfit kissagterugtorångata. åma anga-
laortarpugut.
aussaK Sofiåkutdlo K’agssimiuni-
kavta nuånerpiångilaK uvanga pårssi-
ssugama. måna avdlamik pårissaKar-
talerpunga.
åma sisorartarpugut, ordlusailerama
nuåneKaoK.
Astrid Egede, 9 år,
Igaliko.
Endelig får Lora vingen ud.
Det var godt Kragepeter hjalp
den. Lora er helt forskrækket.
Lorap sulua kisamiuna kiggusi-
majungnaertoK. KujanaKaoK tu-
lugamaK ikiungmat. Lora agsut
ånilångaleraluarpoK.
— Loral råher Maren. Du har
vel ikke slået dig? Kom ned og
hjælp mig! Men Lora er alt for
træt og forpustet, den bliver
bare siddende.
— Lora! Mårat suaorpoK. åner-
pit? Kaivdlutit ikiomiånga! Lo-
rale Kasunermit anertikarner-
mitdlo mitsimåinarpoK.
Måske kan vi ta’ den ned ved
hjælp af et stykke sukker, siger
Pyile. Vi binder en lang snor i
det,
sukumik tuneriaruvtigo imana
arKdsaoK, Pyile onarpoK. suko
agdlunaussamik takisumik pi-
tutserniartigo.
så lægger vi det på jorden, og
så går vi her ind i skuret og
ligger på lur.
nunamutdlo ileriardlugo igdlu-
arKamut iserdluta utarmniarta.
Lidt efter opdager Lora suk-
keret. Det kunne jeg lide at ta’,
tænker den, og kravler forsigtigt
ned ad rækværket.
tamatuma kinguningua suko
Lorap takuvå. nererusoxåra, er-
KarsarpoK, ungatdlunxtdlo per-
Kigsårdlune arrcarterdlune.
Nu trækker Pyile i snoren.
Lora vil have fat i sukkeret, så
den løber efter det.
Pyllip agdlunaussau amualerpå.
suko pilerigeKigamiuk Lorap
maligpå.
På den måde får de Lora hen
til sig. — Søde lille Lora, siger
gamle Maren, det var godt, du
endelig kom tilbage.
taimailivdlutik Lora aggersipåt.
— LorånguaK, KujanaK aggera-
vit, MåratoKaK oarpoK.
Men hvordan er det? Jeg sy-
nes den ene vinge ser så under-
lig ud. Den er da vel ikke bræk-
ket?
sussoK-una? sordluna suluata
igdlua ajortoK. napisimångika-
luarnerpoK?
FERD’NAND
<®
Mareridt i toget
(®
Kimugtuitsune
OKimangerneK
!\ \
—---
28