Atuagagdliutit - 28.03.1968, Blaðsíða 8

sordlo naluneKarunångitsoK KGH-p
sumissusersiortue sujunigssame Tug-
dJifc-mik Auorc-migdlo ingerdlataKar-
tåsåput. uvangalo sujugdlermik Tug-
dlik-me nålagångortineKarpunga, u-
miarssuåraK februarip åipåne Nung-
me ikivfigåra.
måna uvdlune 14-ine umiarssuåraK
ingerdlatarerérsimavara angatdlatdlo
ilisimavdlualersimavdlugo silap pissu-
sai tamaisa avKusårtarérsimaleravkit.
uvdlunile 14-ine téukunane angatdlat
KGH-lo issornartorsiordlugo OKausiu-
ssartut tusartarsimavåka, issomartor-
siuissut tikuarniartarsimavåt umiar-
ssuårKap ukiunerane angalanerme i-
laussartautitut piukunångissusia.
issornartorsiut tungaveKardluartoK
nuénårutigssaussarpoK, manale issor-
nartorsiutit sumingånlt pingortussut
påserérdlugit issomartorsiuissut OKau-
seKarfigerusungikaluarpåka.
umiarssuårKavdle Kajangnåissusia
pivdlugo OKarumavunga Kalåtdlit-
nunåne angatdlåmik sanavdluagau-
nerussumik navssågssaKångingmat. a-
ngatdlat Kissungnik mångertunik Ka-
jangnaitsunik sanauvoK Kåvalo ta-
marme uvsigsagauvdlune ervngup pi-
tarsinåungisainik saviminiussunik
matoreardlune. angatdlatikuminartu-
vok, sorunalume aulassaraluarpoK —
tamåna pingitsorneKarsinéungilaK
nunap matuma imartaine. aulanerale
iluarinåinartarpoK sagdlaitsungussa-
rame. soruname umiarssuåraK Kalåt-
dlit-nunåne ilaussunik angatdlåssissu-
tigssatut sanåjugame pingårtumigdlo
ukiuneranisaoK angalassåsavdlune isu-
mangnaitdlisameKamermigut isuma-
gineKardluarsimavoK. sordlo ardlale-
riardlune nautsorssuinerit ingerdlåne-
Kartarsimåput KanoK Kanordlo ikune
isumangnåinerusanersoK påsiniardlu-
go, sorunalume angatdlåmik sanatit-
sinerme akissugssaussut pencussutigi-
ssai maleruardlugit sananeKarsima-
vok. taimåitumigdlo Tugdlik åmåtaoK
imarsiutigssarKigsuvoK. tamånale nu-
namiutåinarne påsineK ajomarunar-
poK.
imat angatdlavigissavut umiarssuar-
nit avdlanit ukiup taimailinerane au-
lanerdlionfiussorujugssussugssaugalu-
artut uvagut ajomartorsiutigingilavut.
sujorput kåputårneK ajorpoK sani-
mutdlo orråsanata, tamånalo ilaussu-
nut meriångujassunut iluåinarpoK.
uvagut imarsiortussugut inunerput
nunamiutatutdle erdligitigårput. a-
ngatdlatdlo ardlåtigut isumangnaitdli-
sarneKarsimåsångikaluarpat nipitumik
OKautigiumårparput, kisalo umiarssu-
arme nålagaussup akissugssauvfigå a-
ngatdlat ingerdlatarissane pissusig-
ssamisut pitsaussutisavdlugo — suna-
lunit ajunginigsså neriutigalugo issi-
giniameKångitsussåginarneK ajorpoK.
ukiune amerdlaKissune Kalåtdlit-nu-
nåta imartaine umiartorérsimagavta
akissugssauvtfigput nalungitdluinar-
parput. umiarssup mikivatdlårnera-
gaunera pitsåungitsumigdlo åntigssu-
neKarsimaneragaunera pivdlugit OKa-
rumavunga:
mikinerarneKamera pivdlugo OKau-
tiginarumavara umiarssup angissusia
aperKutauneK aj ormat angatdlatip i-
sumangnaitsunigssånut. tamatumane
ardlalingnik åssersutigssaKarpugut
pingårtumigdlo ukiunerane sikut sila-
lo ajOKutautitdlugit. angatdlatit ming-
nerit ukiunerane angatdlatigisavdlugit
taimåitumik piukunameruput ilau-
ssartautigisavdlugit umiarssuamit a-
ngisunit, nauk imaKa mikinerunertik
pissutigalugo inikitdliomarnerusaga-
luardlutik. umiarssuitdle mikinerit ta-
matumane angatdlatikuminamerune-
rat imaKa umiartortungitsut åma på-
sineK sapisavåt. soruname umiårssuit
mikissut Tugdlik-mit pitsaunerussu-
KAGER
Småkager - blandede kager - brune kager - nøddekager - lagkagebunde
sandkager og andre skærekager.
kågérKat - kågérKat åssigingitsut akulerit - kågérkat kajortut - nøddekage
(KåKortarialik) - lagkagiliagssat - sandkagit - kågitdlo avdlat avgugagssat
Repræsentation: B. INGERSLEV PETERSEN, Rømersgade 111 København K.
mik årKigssomeKarsinåuput, taimai-
nortOKarmarporaio. ukiormatdle a-
ngataiamiK angaiaortugssarmk piuku-
namerussoKarsimangiiaK, ukiuneram-
io umiarssuarmiK aiaussunik angatcilå-
ssissarneK mane nuiajuvoK. sorunaiu-
me ukiok mana angauuassissamerme
imsingcagKat ukiunut lugongssanuT,
uuaKuugssausåput. umiarssuitcuo nu-
tat uvaiui tamaisa pmeK ajornarput.
mana ukituiugo uaussoKarersima-
leipunga umrmguiu paiuligalugit a-
tauseruiumtaio uamagigiaiLuiioisima-
ngnaK, akeroiiamgule ameraiaKissut
angatuiamiK riamagisnnanssarsima-
put. umiarssuaraK nuiajuvoK taimai-
Lunuguio nutarpaiaiagaiune araialig-
ugut ajornartorsiuieKartarpoK, tama-
Kuie angataiat pisoKaiineruiaierpat
amingiieivar lugssåusaput.
luyuaK liaussunut „Kaginarmitug-
ssaniK • naussoKartugssiauvoK. tama-
11a eiKarsauugigaine Kagmarmitcuune
naussartunit avaiarnt pnsauneroKissu-
miK sunssussiviiguieKarput. liaussut-
aio nat smigimgmiK naiaussarliungit-
sumiK simgiigssaKarsinaumgssammiK
KigsautigissaKarpat uvcuurrukut tama-
na namagsmeK ajornarpoK. Kalataiit-
nunatuio migssisimaviigissamine a-
vangnarpasigsumikame taimatut piu-
massaKai sinauneK pissusigssamisu-
ngmerciiune, pingartumik liaussartau-
tit erKarsautigaiugit.'' ingangmigdio i-
liumvtine pissutsivut nautsorssutiga-
lugit.
soruname tamavtinut inigssaKarta-
naKarpoK, taimaikaluartordle angat-
uiame pissusiussut amåtaoK nåmaga-
lugit maieruarniartariaKarput. Kalat-
Om-nunanilo siiåinaup pissusåta i-
marsiornikut pissutsit ingmikut itu-
mik mangtarissagssaKartineKarnigssåt
piumassara. angatdlåssineruvdlo ila-
rujugssua sule lmåkut ingerdlåneKar-
rnat, Kaiåtdlit-nunånilo avKutit ta-
marmik iterssanik Kagtuseriarnernig-
dio ulivkarmata pingartumik ukiune-
rane akissugssautitaussut sujugdler-
mik isumangnaitsunigssaK anguniar-
tarpåt inuvdluatårnigssaK kingugdliu-
tardlugo.
issornartorsiutaussut misigssordlugit
påsissariaKarpoK tåukua ikingnerpår-
tait kalåtdiinit nangminermit pissung-
mata, nauk kalåtdlit Tugdliup ilau-
ssorissartagaisa amerdlanerssarigalua-
råt. issornartorsiuissånginerånut pi-
ssutaugunarpoK Kavdlunånit tunuar-
simårniamerussaramik imalunit ilisi-
magamiko Ruma uvdlOK atausinaK a-
tordlugo taimågdlåt sananeKarsimå-
ngitsoK. imaKalo åma malugissarsima-
gunaramiko sapingisaK tamåt nåper-
tordlugo ajungitsugssaK anguniardlu-
go sulivfiginiarneKarnertik.
issornartorsiut inungnit aulajanger-
simassunit pingmat tupigissariaKångi-
laK. ajoraluaKaordlo inuit iluamik pi-
ssuteKardlutik issomartorsiugkaming-
nutdlo påsisimassaKardlutik OKalu-
ngingmata. Kalåtdlit-nunåne pissutsit
påsisimassaKarfigigåine issomartor-
siuineK taimåitoK ilumorutdlugo tigu-
ssariaKångilaK. ajoraluartumigdle i-
ssornartorsiuinerit erKungitsut iluaKU-
taunermingnit ajoKutaunerussarput i-
ssornartorsiutinit erKortunit.
kisalo naggatåtigut — Tugdlik-mik
issomartorsiugagssaKartut tamaisa a-
ngatdlåmut ikinigssånut tikitdluancu-
vavut, kavfisorussåjutigalugo ajorisi-
naussait OKaloKatigissutigisinaugavti-
gik.
Chr. Haldan,
Tugdliup nålagå.
Elinor Bryldimut akissut
ajoraluartumik erKordluinarpoK
Chr. P. Lyngep Atuagagdliutine OKau-
serisså kalåtdlit arnat Kavdlunånit
sulissartunit avalåuneKartut KanoK
pissarnerånik. ivdlime tamåna avdla-
nit ilisimaneroKigagko sok miserrati-
giniåsaviuk? uvanga sulissartutut aut-
dlartitausimagama 1960—66, ivdlit
hr. Lyngevdlo OKautsise soicutigeKa-
lugit maligtarisimavåka. manale Ly-
ngep OKauserissai inuit tutsåne erKU-
ngitsuneraragkit, isumaKarpunga ta-
måna ingassåuneKartinago unigtita-
riaKalersoK. atsiortunga sulissartor-
pagssuit peKatigissarsimavåka aju-
ngitsut ajortutdlo, kingugdlitdlume a-
merdlanerpåuput.
1961-ime måne K’aKortume suli-
ssartoK suleKatigåra (merssortartutut
inersimassoK). måne ukisinardlune
autdlarpoK arnåune påmiormio ilaga-
lugo. uvagut avdlat pingasuvdluta ki-
ngugdliuvdluta autdlarpugut inigssit-
dlutalo hotel „Norden“-imut Køben-
havnimitumut. Mallorcame feriarsi-
nardluta Istedgademe imerniartar-
fingme nåpitarKårput tåssa merssor-
tartup eraartugkama arnautå påmior-
mio. OKalugtuarpordlo Erik sulivfig-
ssaerusimangmat nangmineK aningau-
ssarsiortariaitardlune nerissagssat imi-
gagssat ineKamerdlo akigssaKartiku-
mavdlugit, angutautågOK sulivfigssae-
rusimavoK GTO-me suligatdlarame
peitatigigfingmut akilissarsimångina-
me.
tauva angerdlaKatigårput merssor-
tartOK OKaloKatigilårusugdlugo, su-
nauvfa Kaliarpåme ineKartut inérå-
nguamik. ikingutai mardlugsuit iser-
simarérput imiårartordlutigdlo imi-
gagssartorput ilivitsuinarmik sorpag-
ssuitdlo oKatdlisigineKardlutik. åma
oaautigå amaK avguaKatigigsitdlugo
unugiåinarmut 100 kr-sissartoK, tai-
maingmångoK ajorssauteKångitdlat.
Kalåtdlit-nunånut utemialeravta
merssortartoK takuniaraigparput ki-
ngorardlugule. ilisarisimassarput av-
dla avKutigalugo tusarparput politit
inunerdlutsailiornigssamik isumaging-
nigtut arnait angerdlartisimagåt nå-
lagauvfiup akiligånik merssortartor-
dlo akilisineKarsimassoK 800 kr-nik
arnamik inunerdlungnikut inutigssar-
siuteKarsimanine pivdlugo. åipåguane
angut tåuna Angmagssalingmukarsi-
mavoK angerdlartitausimavdlunile i-
merpatdlåKingmat. åipåguane Thors-
havnimukarpoK arnåunilo aningau-
ssanik nagsitdlugo Savalingmiunukar-
titdlugo.
kalåleK tåuna atausinåungilaK Dan-
markime arnapalåtut inutigssarsior-
tOK takusimassara. angalaaatigisima-
varåtaoK avalaKatigalugo måne igdlo-
Karfingmiumik amautilik. arnautime
tåussuma tingmissartumut ilaunigsså
akilersimavå arnåunilo inigssisimav-
dlugo Københavnime Katånguminut
amamut, tåssa piumatdlerångame pu-
laortamiåsagamiuk nuliame Kavdlu-
nåp sianigingisånik. nulialume pasit-
såussaKångilaK, Kåumatitdlo pingasut
Kångiungmata sulissartoK Kalåtdlit-
nunånut uterpoK arnåune ilagalugo.
måne encartorneKartoK Elinor
Bryldip sagdlunerariånguardliuk, ku-
lamångilardle atuartartut ardlagdlit
åssingaj ånik misigissaKarsimåsassut
Kavdlunåj uvdlune kångusutigingitsu-
gagssåungitsunik. ilumortoK sancume-
riånguardle måssa ajoraluarunilunit.
Poul Erik Mortensen,
Karolinap atuagaemiarfia,
K’aKortoK.
suna lsumangnameruva
nålagkersuinikut tunuarsimårtu-
ssuvtinut periautsit Kinersinerme a-
torneKartartut issornarsigalugtuinar-
put. nålagkersueriautsimut sumigdlu-
nit patdlimåssuteKångitsut akuliu-
ssorneKartarput putusårinermut åssi-
ngunerussumik. taimailiortoKalersit-
dlugo aitsåt sujugdlermérnerungitsu-
mik pissariaKartutut encarsautigissar-
simavara Kangale Kinersissartut isu-
manik sarKumiussuivfigineKarfigssåi-
nik peKarnigssaK, tåssame tåssångåi-
nartumik pingårtumik inatsissartunut
KinersineKalersitdlugo påtsivérusimår-
nerit taimåitoKalemeragut ingalasi-
maneKartugssaugaluarmata.
Kulåne taineKartumut tungatitdlugo
partinik åssigingitsunik peKalernig-
ssaK avKutigssat ilåtut tikuarumane-
KarsinauvoK. tamatuma OKautiginera-
ne maligtinardlugo OKautigissariaKar-
para partinik ersisårinerit isumåissu-
sermit tungaveKartut, tåssauginardlu-
tigdlo Kinersissartut sule åmalo nå-
lagkersueriautsinik ilisimaitsorKuv-
dlugit neKitapalåt.
inuit atautsit Kinersissumingnik tai-
neKåinardlutik nålagkersueriautsimik
ingerdlatsinerat nålagkersuinikut so-
KutigissaKaleriartornigssamut sing-
nagsautit pingåmerit ilagåt. taima i-
ngerdlaneK pissutauvdlune nalivtine
Kinersissartut ilarpagssue nalominar-
TK 120
Moderne båndoptager i attraktivt formgivet kabinet - 2
cm/sek. - Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening -
slutninger.
spor 9,5
Alle til-
TK 120 — Imiilsslssut nutdliaussoK kajumingnartumik iluserigsumigdlo
9,5 cm/sek. — mono — SELEKTOM
VERDENS
STØRSTE
FABRIK
FOR
BÅNDOPTAGERE
talik - mardlungnik Imiussivigssalik 9,
tauss&mik atausinarmik oikftautilik - tamanut
karser-
MAT åta-
atåssuserneKarsInaussoK.
►
TK 145
Elegant båndoptager i moderne kabinet - 4 spor 9,5 cm/sek. -
Mono - SELEKTOMAT een knaps betjening - Alle tilslutninger
- Båndtæller - Særlig egnet til trickindspilninger. - Desuden med
GRUNDIGS verdensberømte automatik, der sikrer en ensartet ind-
spilningskvalitet.
TK 145 — fmidsalssut kussanartoK nutflliaussumik karsortalik — sisamanik fmid&sivig-
ssalik 9,5 cm/sek. - mono — SELEKTOMAT itataussamik atausinarmik nikftautilik —
tamanut atåssusemeKarsinaussoK — imiussap takissusianut nalunaerssQtilik — åssi-
glngitsunik periuseKardlune ImiOssissutigssarKigsoK. ktsalo GRUNDIG-ip silar-
ssuarme tamarme tusåmassaussumik automatlkianik pilik, tåussumalo Assi-
gtngnerussumik fmiOssinigasamik erKanaerutlsav&tit. -sapr’
torsiortitaussarput, taimalo Kinersiar-
tornigssaraluamingnut akornusersor-
neKartarput.
nalunångitdluinartumik nålagker-
sueriautsimik pitsaunermiik navssåru-
mavdlutik kigsauteKartut nalivtine
aulajanginiartarnerne nangmingneK
kisimik isumatik atornagit periause-
Kalemigssartik pilerinartutikåt. tai-
måikaluartOK sule putusåmeKartuar-
pugut atautsimordluta nålagkersue-
riautsimik ingerdlatsiniarnigssarput
sule piårpatdlårtOK. taima OKalugtut
naluneramiko ukiut sisamat matuma
sujornagut kukuneK angneipåK G-60-
ime nåpineKarsimassoK „sume inu-
ngorsimanermik" KuleKUtaKartoK å-
malo inuit kukussumik eKitertiniarne-
Kamerånik aulajangerneK. tåssane
kalåleKativut amerdlalåvigsorssuit ku-
kunei-mik Kujarussinardlutik nåmag-
sissaKarput, landsråditdlume periau-
seK taimåitoK taimanikut ilaussortame
amerdlanerssågut akuerivåtaoK.
tåssa taima isuraangnartigissumik
uvdlumikut nålagkersueriauseKarpu-
gut inuit atausiåkåt isumåt torKåma-
vigalugo nålagkersueriauseK ingerdlå-
kavtigo. pututitauneK G-60-ime pisi-
massoK nunasiaugatdlamermilunit
taima itikangatigissumik pisimassusi-
mångilaK.
ukioK 1967 ukiuvoK landsrådip
nangminérsinaunerulerneranik OKau-
sertaKartumik autdlartineKarfiusima-
ssok. isumavdluardluta pisimassoK
tåuna nagdlersimavarput; pakatsinar-
torsiviuvdluartalerérpordle, tamåna
pissauneKarniunermut avKutigssauso-
rineKarame inuiait kalåtdlit danskit-
dlo nålagkersorneKarneråne suleKati-
gingniarfigssåtut issigerKalårneKartu-
tut timitalersomeKardlune. tamatu-
mane pisimassut påsissutigssat ilagåt
landsrådip formandiata Pitugfiup er-
Kåne B-52-ip nåkarnerane periausia.
tåssame amerikamiut sapingisartik
tamåt nåpertordlugo isumangnaitdli-
sainiartut nunavtine isumangnaitdli-
sautigssanik periusigssaKaratik pissu-
titagssarsiuleraluaKingmata.
Kulåne taigugkåka påsissutaugilig-
toK Kinersissartut isumaisa sukuluit-
sumik Kinigkamingnut suniuteKarnig-
ssånut periusigssap pingåmerssarigå
Kinigagssap isumåta pissussårneru-
ngitsumik påsineKarnigssånik pingår-
titsineK.
Magnus Larsen.
silarssuarme fabrikit
imiussissutiliorfit
angnerssåt
Grønlands-
banken A/S
Ordinær generalforsamling af-
holdes i København 22. april
1968.
Dagsorden m. m. bekendtgøres
8