Atuagagdliutit - 28.03.1968, Blaðsíða 13

sakutut nålagaunerssåt Giap
nalivta »Napoliua
Vietnamime avangnardlerme sakutut nålagaunerssåt 54-inik
ukiulik Vietcongit såssussissarnerinik åridgssussissartoK isser-
tordlutik akiutut nuimanerssåinit Mao Tse Tungimit Ernesto
„Che“ Guevaramitdlo inornerungilaK
Henrik Døckerimit
København (RB-special)
Vietcongit såkutuisa februarip autdlartisimalernerane angnertorujugssuarmik
såssussinerat pernigsårutdluinardlugo pilerssårusiorneKarsimavoK, taimailior-
nermut pissutaunerpausimavdlune Vietnamime avangnardlerme såkutouarni-
kut KutdlersaussoK, general Vo Nguyen Giap. mama franskitdlo nunamik ti-
guausimassut ajugauvfiginiarneKarneråne issertordlutik akiutut Vietminh-ip
sakutuisa akiuneråne sakutut „takornartanut“ akiunerine Hanoiimit nålagker-
sorpai. Vietnamime sorssungnerme inuiaKatigit ardlaliussut peuataugaluartut
HisimaneKartul maligdlugit kisimiussavigdlune Vietcongit Vietnamivdlo avang-
nardliup såkutuisa kanoK pinigssait aulajangertarpai.
augpalugtoK«
angutéraK 54-inik ukiulik, Kunguju-
lajuåinangajagtoK KanorpiaK itussoK
erssendgsumik ilisimaneKångilaK. ta-
ndsnit takuneKarfigisinaussamine ita-
KutiguinaK tékutarpoK, amerikamiut-
dle ingmikut påsisimassaligtait na-
jorKutaralugit tamåna isumaKartitari-
aKångilaK suniuteKamerata migdliar-
torneranik. sule Vietnamime avang-
nardlerme præsidentip Ho Chi-Minhip
ikingutiginerpaussainut ilauvoK, åma-
1° mana Vietnamip kujatdliup, USA-p
iligissaisalo angnertoKissumik toKO-
råuneKartaKaKissumigdlo sorssugfigi-
neKarnerine pingåruteKartorujugssu-
vok sakutut akiutamerinik ånrigssu-
ssissarnine pivdlugo inuiaKatigingnit
tamalånit tusåmaneKarame. issertor-
dlutik akiutut sorssugtarnerinik atu-
agkiai Mao Tse Tungip amalo Ernesto
>,Che“ Guevarap taimatut akiutarner-
mik atuagkiarissartagaisut pitsautigi-
ssutut issigineKarput. amerikamiut så-
kutoitarnikut påsisimassagdlit nuima-
nerit ardlagdlit tyskit såkutunut nå-
lagarssuånut Erwin Rommelimut —
„inoKajuitsup teriangniånut" — åsser-
sutarpåt.
Giap taimak angnertutigissumik a-
ngussaKarsimanera tupingnåinarpoK.
såkutume atuarfiåne atuarsimångisåi-
narpoK. franskit Dien Bien Phume a-
iorssarujugssuarnerisa kingoma OKar-
P°k: „sakutut iliniarfiåtut atuarfigi-
simassatuåka tåssa orpigpagssuit ..
°5Pigpagssuame inungortuvoK, angu-
ta naussorigsaissuvdlune pitsoK Ka-
korterKassunik nautitsissartOK, igdlo-
r--------------________..
cirkler. De tykke punkterede linier
angiver de nordvietnamesiske ho-
vedstyrker. De sorte pile antyder
de mulige angrebslinier for Viet-
cong-styrker.
L
Karfinguame An-Cha-me, nunap ing-
mikortortåne Quang Binhimltume,
najugaKardlune. franskit nunamik ti-
guaisimassut angutåta agsut umigssu-
garai — taimaingmat tupingnångilaK
ernerata åma franskit umigssugare-
Kingmagit. 14-inamik ukioKardlune
kommunistit franskinut akerdlilersu-
issut issertortukut peKatigigfiånut,
„Annamip nutåp partianut mumisit-
siniamut" ilaussortångorpoK. pikore-
KissoK ernlnaK malugineKarpoK, su-
jugdlermik Huerne atuarnermine ki-
ngornalo Hanoiime iliniamertut atu-
arfiånlnermine — kommunistitdle
partiåne sulinine tusåmaneKautigine-
rulerpå.
Napoliut ilisimaKigå
indonesiamiup mumisitsinermik ag-
dlautigingnigtartup Pam Boi Chauip
isumagssarsisitarpå. iliniamertut atu-
arfiåne iliniartungusavdlune agdlag-
tinerme kingunitsiångua iliniamertut
suliumaj ungnaernigssåt ånugssutaler-
på. tamatuma kingoma avisinguaK
agssåinarmik agdlagaK „Tieng Dan“
(„inugtaussut nipåt“) sarKiimersitaler-
på — franskinit tiguaisimassunit ani-
guiniarnerme sorssungnerup sivisoKi-
ssup ingmikortuisa ilai sujugdlit i-
ngerdlatilerdlugit. 19-inik ukioKardlu-
ne franskinit parnaenineKarpoK nå-
lagkersuinermut tungassutigut isuma-
Katigssarsiorsimanine pissutigalugo, u-
kiunilo pingasune pamaerussagssatut
ericartuneKarpoK. iperagaunerme ki-
—------~—1———■——
Vietnamip åssinga. amerikamiut
såkutoKarfé uvdloriaussanik ang-
malortunTtunik nalunaerKutsigåuput.
titarnernik siligtunik kigtorartårtu-
nik nalunaerKutakartitat tåssa Viet-
namime avangnardlermiut såkutQsia
atautsimårtut amerdlasQt najugari-
ssait. Karsdssat Kernertut erssersi-
påt Vietgcongit såkutQisa såsså-
ssivfigisinaussait.
ngorna Hanoiip iliniarnertunut atuar-
fiane soraerumérpoK silamiut OKalug-
tuarissaunerat soraerumérutigalugo,
igdloKarfingmilo tåssane iliniarnertu-
ngorniartut atuarfiåne iliniartitsissu-
ngorpoK. lektor Giap ukiut ingerdla-
neråne taineKartalerpoK Napoliumik
ingmikut ilisimassaligtut. OKautigine-
KartanpoK piarérsarKårsimångikaluar-
dlune Napoliup såssussissarnermine
pilerssårusiarissartagai tamaisa ming-
nerpånguanut agdlåt navsuiarsinau-
ssarai. franskit mumisitsinerat agsut
nuånarissarisimavå, nauk franskit
nangminermingnik Kunutitsissut u-
migssortuaraluardlugit. ikingutaisa ig-
dlarsarfiginardlugo aperissarsimavåt
Napoliujunigssane kigsautiginginerå
—- taimåisimagunarpordlo.
kommunistit Vietnamime avang-
nardlermiut partiånut 1933-me ilau-
ssortångorpoK — ukiutdlo pingasut
Kångiutinartut partip tåussuma isser-
tortukut ingerdlåneKartup ,„Den de-
mokratiske Front“imik ateKartineKar-
tup, sujuligtaissorilerpå, tamatumalo
nalåne mumisitsiniat atuagagssiåt
„Folket" agdlagaKarfigissarpå. parti
1939-me franskinit inerterKutauvoK,
Giapilo avdlatut sapilerdlune Kimå-
ssariaKarpoK. KinamukarpoK, Ho Chi-
Minhilo sujugdlermérdlune tåssane
nåpipå, Vietnamimik aniguisitsiniar-
dlutik issertortukut akiutut Viet
Minhip isumaKatai 1941-me pilersine-
Karmata peKatauvdlune. tåuko inuia-
KatigiussuseK tungavigalugo inger-
dlatsigaluardlutik kommunistit peri-
ausé atorpait — isumagissaitdlo sia-
ruautilertortomjugssuput. Hop sule-
Katine inusugtoK suliagssipå Vietna-
mip avangnå’tungåne issertordlutik
akiutut sorssungnigssåt årKigssuternu-
gamiuk. „Napoliup augpalugtup" Kag-
fagkiartuårnera autdlamerpoK. silar-
ssuaK tamåkerdlugo sorssungneK pi-
ssutigalugo autdlarKåumut japanimiut
akiorneKarput. Asiame nålagauvfing-
ne åssigingitsune inugtaussut nang-
minérniartut avdlarpagssuit åssigalu-
git såkututut issertordlune akiuneK ta-
måna europamiut nunasiaKarniat år-
Kigssussamik akiomeKamerånut aut-
dlarKautauvoK.
Frankrig akernat
pingårnerssaråt
Giap 1942-me nUlérpoK — ilisima-
tup panianik 1938-me nuliartårame.
nulia kommunistink suleKateKamine
pivdlugo franskinit parnaeruneKar-
poK, franskit tigussamingnut inigiti-
tåne Vinhimitume någdliugtitauner-
mit atugardliornermitdlo toKuvdlu-
ne. pisimassup taimåitup Giap fran-
skinut sule umigssuinerulersingmago
tupingnångilaK — japanimiunume sor-
ssungneK tamåt franskit akeraving-
misut issigiuarpai. japanimiut 1945-
me ajorssarmata såkorpagssuamik pi-
gissaKarpoK sorssungnerup kingorna
akiunigssamut pingitsortugssåungitsu-
tut ilisimassaminut atugagssaminik.
Vietnamime kommunistit KanoK iliu-
serissartagait ungasinarmit årKigssu-
tariardlugit 1944-me Indokiname kom-
munistit partiata centralkomiteanit
nålagkerneKarpoK nunaminut utisa-
ssok kommunistit ikigtunguåkutårdlu-
tik issertortukut akiutut katerssoriar-
dlugit nunamik aniguisitsiniarnerine
sujulerssusangmagit. såkutunut tåu-
kununga nålagauvdlune augustime
1945-me Hanoiimut pivoK, Ho Chi
Minh sivnerdlugo nalunaemtigalugo
„kungitsuvfik Vietnamime inuit a-
merdlanerussut isumåt najoricutaralu-
go ingerdlåneKartOK" pilersineKartoK.
tamatuma kingunitsiångua franskit
Indokiname nunasiamingnut uterar-
put, Ho Chi Minhivdlo Giap perKuvå
Vietnamime såkutunut Kutdlersatut
franskit såkutuisa nålagarssuat Jac-
ques Ledere Hanoiimut tikigpat ting-
missartut mitarfiåne tikitdluanruvdlu-
go ilagsisagå. Giap Kissaserujugssuar-
Pok — ilagsingnigkumananilo. ukior-
pagssuarne sulissutigisimavå franskit
nunamit anisitaunigssåt, akiordlugit
ajugauvfiginialernigssåt kisiat utar-
Kivdlugo, manale ukiorpagssuame su-
liarisimassane sumiginartutut isavai.
Hop nalunaerKiitap akunerinik mar-
dlungnik erKarsarfigssaKartipå. Lec-
lercilo tikingmat Giap tingmissartut
mitarfiånipoK tikitdluarKUSsiartortu-
nut sujulerssortauvdlune. franskinut-
dle akerdlilivdlune såkortoKissunik o-
KauseKarmat akomuserneKångilaK —
oKausé KaKugorssuarmut erKaimane-
Kardlutik.
)
årKigssussitdlai'KCKissOK
Vietnamip nangminerssortungornig-
-* sså anguniardlugo isumaKatigingniar-
nigssane peKataujartordlune Ho Fran-
krigimut autdlarmat Giap nunap ilu-
ane pissutsinut ministeritut taigorne-
KalersimassoK nålagkersuissunut Kut-
dlersaugatdlartututaoK atorfinigtine-
KarpoK. Hop autdlarsimanera iluagtit-
dlugo partimut ilaussortat nuimane-
rit amerdlaKissut soraersiortorpai. su-
kangaKissunik periauseKartarpoK, i-
ssertortukut tOKUtsissarnerit agdlåt a-
tugaralugit. isumaKarpoK nuna anigu-
isiniardlugo sorssungnigssame såku-
tugssat katerssortariaKalersut, vietna-
mimiutdlo såkutut nålagtiniardlugit
periautsit amilårnåinartunut agdlåt
atugarai. Ho angussaKarane utermat
tamåna Giapip isumå maligdlugo ug-
gutigissariaKångilaK. nuna aniguisini-
ardlugo akiunigssaK pingitsorneKarsi-
nåungitsutut issigå. såkutune nunat
kommunistiussut såkutumingnik år-
Kigssussissarneråtut årKigssupai —
såkutut nålagåinik nåkutigdlissut
kommunistit erKarsartausiata atugau-
lernigssånik isumagingnigtut KUtdler-
sat atorfinigtitdlugit. taimailiortarneK
autdlaisit kaputitåinik akiunigssamik
såkutut iliniartineKartarneråtutdle pi-
ngårtineKartigaoK. nunap Frankrigi-
mit aniguisiniarnerane sorssungneK
1946-me autdlamerpoK, ukiunilo ar-
fineK-pingasune ingerdlåneKardlune.
ukiut ingerdlaneråne påsineKarpoK
Giap Homit åndgssussitdlarKingneru-
ssok, „kungitsuvfik Vietnam franskit
nålagauvfeKatigivine nangminérdlune
ingerdlatsissoK" pivdlugo isumaKati-
gissutit Giapip suliarai. franskinut
sorssungneK autdlarterKårsimalermat
Vietminhit såkutue agsut ajorssaKå-
tarput, tamatumunga pissutauneruv-
dlune Giapip Kamutilingnik amigau-
teKarnera. 1951-ime aulajangerpoK
Vietnamime avangnardlerme KåKanut
tunuarniardlune issertortukut akiute-
Katine ilagalugit, pivfigssångorpat
angnertorujugssuarmik såssussinigssa-
me sapingisamik amerdlasujuniåsaga-
mik. ukiut pingasut Kångiungmata
angnertoKissumik akissineKarpoK
franskit såkutunik kigaitdlagsauser-
dlutik tingmissartunit nékåtineKartar-
tunik Dien Bien Phup orpigpagssua-
rujugssuarne patdligtailissaussup er-
Kånut KorKumut autdlartitsingmata.
franskit naluvåt Giap utarKinermine
amerikamiut Kamutililiåinik autdlar-
nikitsunik 100 sivneKartunik pigssar-
sisimassoK, Kinamit kommunistinit
nålagkersorneKartumit issertortukut
orpigpagssuarujugssuit avKusårtor-
dlugit aggiuneKarsimassunik.
franskit Dien Bien Phume ajorssa-
rujugssuarput — ajorssarneratdle så-
kutut erKarsartausiånut suniuteKar-
neruvoK Indokiname sorssungnerme
franskit såkutuisa Vietnamimltut 4
procenté kisimik toKutaungmata —
Dien Bien Phume tomitaussut ilångut-
dlugit. Vietnamimile avangnardler-
miut unguesinerisigut patdligtailissa-
mitut tuniutinarmata franskit vietna-
mimiunik isumaKateKarniarumatdler-
put. taimanernitdle Giap asiamiunit
issigineKalerpoK franskinik Indokina-
mit Kimåtitsissutut.
ingnermik anitsissartoK aputdlo
issertordlutik akiutut sorssugtame-
råne general Giap Mao Tse-Tungitut
periauseKarpoK, taimale sorssugtar-
nerme periausiussartut pivdlugit a-
tuagkiå „inuinait sorssungnerat — i-
nuinait såkutoKatigive" issertordlune
sorssugtarnermik Maoip atuagkiåtut-
dle pitsautigissutut issigineKarpoK Vi-
etnamimilo avangnardlerme såkutut
nuimanerussut tamarmik pingitsora-
tik atuartagaråt. Giapip isumå malig-
dlugo inuiaKatigit tiguagausimassut
aniguiniardlutik sorssungnere pinga-
sunik ingmikortortaKarput: 1. nålag-
kersuinikut akerdlilersuissunik igdlo-
Karfinguane nunåinarmitune isuma-
KatigssarsiorneK, 2. perKamisårtame-
rit issertortukutdlo aserorterissarnerit
issertordlune sorssungningukiartortut
kisalo 3. akerKat ajorssartiniardlugit
angnertumik akiorneKartarnerat. Sai-
gonip erKåtalo såssutarineKarujugssu-
arnera kingugdleK ingmikortortat pi-
ngajuånut nungnertut issigissariaKå-
sagunarpoK.
Vietcongit såkortoKissumik såssussi-
ssaraluartut — sordlo uvdlune ki-
ngugdlerne takuneKartartoK — sor-
nguname pingåruteKartorujugssuvoK
Vietcongit Vietnamimilo avangnar-
dlermiut såkutue akiuteKatautineKar-
tut ilångutdlugit Vietnamime kujat-
dlermiut, amerikamiut iligissaisalo så-
kutuisa avingnerisa sisamåt sivninar-
dlugo amerdlåssuseKamerat. oKauti-
gineKartarpoK Giap nikatdloratdlar-
tugssåungitsoK, Vietnamimilo avang-
nardlerme kommunistit partiata atua-
gagssiaisa angnerssåne navsuiåume u-
ngasingitsukut sarKumiuneKartume
taineKarpoK sorssungneK ukiune tat-
dlimane, Kuline imaKalunit 20-ne na-
ngigssamårå.
Giap nangmineK pinginavérsårtu-
vok, pujortåsananilo imigagssartorneK
a jordlune. silamiut OKalugtuarissau-
nerånik atuartitsissusimassoK ilinia-
gartordlo sorssungnerinavingmik suli-
aKalerpoK — OKautigineKartarpordlo
soKutigigtaitsorujugssussoK inup inu-
nerata naleKåssusianik soKutigissaKå-
ngitdluinardlune. såkutume nålagåi-
nut ilane oKarsimaneragauvoK: „inuit
tusintiligpagssuit uvdlut tamaisa si-
larssuarme tamarme toKussarput ...
inuit atausiåkåt inunerat toKunerat-
dlunit soKutåungilaK". periautsimigut
tamatigut silatusårtartutut issikOKa-
raluarpoK, ilånériardlunile kissåume-
rujugssuartarsimavoK. taimaingmat a-
teKuseKartineKarpoK „ingnermik anit-
sissartoK aputdlo". Vietnamime a-
vangnardlerme nålagkersuissunit Kut-
dlernit nr. 6-inauvoK — Kutsingneru-
ssumutdlo piniarnigssane uvdlune må-
kunane anguniånginguatsiarpå.
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
______________________________j
Udvalg sendes uden forbindende
afgiftsfrit fra vort eksportlager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjfilds Alle 36, København 0
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
den bedste pulverkaffe
med ægte Java
Drik fra i dag ren pulverkaffe — drik
Moccona, der har smagen og duften af
den ægte Java .... så først ved De,
hvad ren pulverkaffe er. Og den vidun-
derlige Moccona-smag holder sig, til
glasset er tomt.
DOUWE EGBERTS A/S
- -
...mZiilÆ
Kort over Vietnam. De amerikanske
baser er markeret som stjerner i
U.5.Monne Regiment
og »ydvtetnomeffoka elite tropper
13