Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 24.12.1969, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 24.12.1969, Blaðsíða 9
piniartup uvdlorsiutainit 1954-ime Atuagagdliutitigut ag- dlauseråra auvarngårsimanera. taimanikut auvarpugut Ujarag- ssuarne, Nup kangerdlua ilung- mut nåriardlugo timut autdlar- dluta nuna avdlångoraKissunik naussoKartitertoK, kunguit kug- ssuitdlo avKusårtordlugit. encai- mavdluarnerpaussama ilagåt K’aumassup K’angåtå tikikiar- tordlugo avKutigissavta naggatå- ne kuk sarfartorujugssuvdlune kugtoK ikårnialitdlaravtigo. ati- ssavta ilait piardlugit sujulerssor- tivta tumai atuarniarKigsåKalugit kuk ikårparput. talerpiatungågut åmut Kiviaruvta tåssaralanguaK KuvdlortorssuaK narKa tasama tasama. ikårniagarput asulo ta- klkulOKalune, pitsaunerussutigi- ngilålo kup ikågkavta nigdlarig- dluinartunera, tåssame kuk tåu- na sermimit pissugame. auvarnivtine uvavnut erKai- manarnerpauvoK K’aumassup KåKåne tugtoncautigssara Kanig- dlivigdlugo tikitdlaravko. sule månamut takuslnaussutut ipara ulorianartumik misigissaKarsi- mavdlune nukigssuane sukatdlar- magit sajukulårtututdlo ilivdlune. erKaimavdluarparalo Kimåriar- dlune imåinåungitsoK pigsigkalu- atdlartoK sanerarssuatigut erKor- dluaKalugo igssutitdlaravko, tai- manikut agsut tångagsimårpunga. taimanernit måna ukiorpåluit Kångiusimåput, ukiuneranilo sa- kivnit auvarnilerssårutit tusar- nårtåinarsimagavkit tiguartitar- nermik ukiut tamardluinaisa au- vartarnigssara pingitsorsinau- jungnaersimavara. ukiut tamar- dluinaisa auvartarneK nagdliuti- lerångat Kamuna malungnångit- sussåmik åmalo ukiune kingug- dlerne nåpauteKartarsimanera pi- ssutigalugit ånilångateKartarsi- mavunga ukioK tåuna auvaKatåu- ngitsorsinaunera ånilångatigissar- dlugo. neriutigiuåinarsimavara erne- Kaleruma tåukulo piniarnermik soKutigissaKarpata auvarnermik nuånersortai någdliungnartortai- lo tamaisa misigititdlugit. nuå- nårutigeKåralo Arnaluk miki- ssuarånguvdlunile pinialungner- mik soKutigissaKarnerminik ta- kutitaKarsimangmat taimåitu- migdlo piårtumik tingmiarnialug- tarnivnut eKalungniartarnivnut- dlo ilagissarsimavara. takussarsimavara ilaoncuneKå- ngikångame KiassoK Kimatausi- mavdlune åmalo takussarsimav- dlugutaoK ilautineKarsimavdlune masagtuinauvdlune Kiulerdlunilo Kiagssane iginarsimavdlugo nauk OKarfigineKartarsimavdlune sapi- saguniuk ilaussariaKångikaluar- dlune. ukiorpålungne nalusimå- ngilara pileriginerpausimagå au- vartunut peKataorngårnigssane Kularutigsséungitsumik auvartar- nerup KanoK ingerdlassarnera ili- simarisavå tåssame amerdlaKi- ssunit auvarnilerssårfigineKarta- Kigame. auvarnilerssårtoKalerå- ngat tusarnårtarpoK tiguartisi- mavdluinardlune sordlo uvanga inusugtunguvdlunga ukiume u- nukut auvarnilerssårtunik tusar- nårtitdlunga tiguarsimatdlarå- ngama. taimåitumik tupingnångi- laK auvariaKataorngårnigssaminut atåtaminut kajumisertuarmat. navsuerutiginarsinauvaralo auva- Katigerusugtarsimagaluardlugo, kisiånile isumaKartarsimavdlunga taima någdliungnartigissunut pe- Katautisavdlugo sule nukangavat- dlåratdlartoK. ukiune 18-ine piniartarnivne misigissaKangåtsiarsimavunga, a- malo auvartarfit auvarfigineKa- kulanerit tamardluinangajaisa ti- kitarsimavdlugit. tåssame tikisi- massama ilagåt IsuartOK. Isuar- toK ornigtariaKarpoK TaserssuaK avKusåriardlugo K’amarngap K’ulå 600 meteritut portutigissoK ingerdlavigisinardlugo tikitaria- Karput tatsit 13-it, tåukua ilait nalunaeKutap akunere ardlaKar- tut atordlugit ipugtariaKartardlu- tik, aitsåtdlo Isuartup nunatå naussorpagssuaKardlune tipigeid- ssok åmalo tugtorpagssuaKardlu- ne, peKangårmatdlo kussanarner- siuinardlugit piniartariaKardlutik. akerdlianigdle Isuartume 64-inik tugtusimatitdlune silåmut aut- dlarneK någdliuperårnångitsungi- laK tugtut nangmatat saniatigut u- miårKat åma maKitsitdlugit. K’aumassup taserssuata nugartå- nguisa ilane unuivugut anorer- ssuartorssuvdlune siagdlersorssu- aK. inuit 14-iuvdluta tuperme a- tauslnånguame siningniaraluar- dluta katerssusimavugut tåssame tupivta åipå anorerssup atorsi- naujungnaersikamiuk — erKig- sisimanex-dle ajornaKaoK — tug- tut amé KianavérKutiginiagaluag- kavut masagtuinåuput siagdli- ngårmatdlo tovKup iluane tarrup atåne sordlo kunguamiginakasit- dlartugut. nikatdlungåinarsinåu- nginavtalé sivikitdlisautigalugo tugdlérigdluta tugsiaKåtårpugut. ingerdlarKerérdluta K’amarngap K’ulå-ne uvdlut unuatdlo mar- dluk nikeriarsinåungerKilerpugut niggersorssuvdlune sialugtaling- mik nivtailartalingmigdlo anorer- ssuartorssungmat, avdlatutdle a- jornarsingmat uvdlut unuatdlo mardluk uningasinardluta aut- dlarKigtariaKalersimavugut taKU- aerutulernerput pissutigalugo. a- joraluartumigdlo avKutiginiagar- put, tåssa åmukarniarnivtine, i- måinåungeKaoK. åmukajåt sivi- ngaKissut Kuasardluinarput ano- rerssuvdlo kingunerissånik ku- nguit kugssuéngorsimåput, Kiå- ngerssauliutdlugulo Kimatulivfi- gisimassarput tikikaluåinaKårput asule påsinåsavdlugo tåssane a- tissagssamautivut Kimåsimassa- vut tamardluinarmik masagtui- naussut, åle isumavdlutigigaluag- kavut nalunaeKutap akunerine ar- dlaKartune tatsikut ipungnigssav- tinut. avdlatut ajornarmat putug- kumit kavsseK tikitdlugo tugtut aminut portutinarpugut agsutdlo isumagigsiatdlagdluta kinguni- ngualo seKineK nuingmat Kangale iluåtdlånguarsse — någdliutigisi- massavut puigorneKarput tivsi- nartukujuinaitdlo maunåinaK er- KaitdlagtårneKalerdlutik inger- dlarKingniartariaKalerdlutalo. silåmukartitdluta misigissarput sunauna taima nuånertigissoK u- miårKamik iporussårdluta Nuka- rit Sisuvfiatigut ingerdlatitdluta (OKalugtuatorKat maligdlugit tåu- na „Nukarit Sisuvfiat“-nik atser- neKarsimavoK piniartut nukarit piniardluarérsimavdlutik tikika- mik anånamik erdlitussuserssua kamautigalugo Kåinamingnik kukut tåssuna ujaralerujugssu- ssukut sisusimagamik kingornalo nuerKigkaluarminatik). tåssuna agdl. åss.: LARS SVENDSEN ingerdlavugut Nagssuit Nuata tu- ngånut nuånarssarnermik erinar- ssuatåjutigalugo, nukutdlånguaK uiardlugulo aitsåt påsileKårput sunauvfa erinarssortitdluta tu- sarnårtOKartuatånguartugut — tåssame taika angissorssuaK. umi- årKavut sangutiterdlugit tusar- nårterssuarput pissariniåsavdlu- go ornilerparput, ilagissarputdlo atauseK Kalåtdlit-nunåta radiua- nit pissoK aitsåt auvariarngårtoK periatåtdlarKigsugame nangåssu- vatdlångivigdlune imiussissut aut- dlartipå angissorniarnerputdlo i- miutdlugo — angissoK tåuna kup kigdlinguane pissarårput. pissar- put avgorérsinardlugo augtorsi- nardlugulo sulime uvdlåralåju- ssok måne nunåinarme neKilior- dlutalo supaliorpugut erKarputdlo nuna alianaingårmat KéKat timiv- tinitut erKåisångikåine avdlåu- ngilaK méraugatdlarama Dan- markimitdlunga Silkeborgip er- Kåne Funderip kuata aulisarfigi- ssarsimassama nunatå. IterssarssuaK auvariarpagssu- ssartut nuånarivatdlårnago erxai- ssåsavåt, tåssame tåssångånit ma- juariapalårssua sugssåunginame. tamatuma nunatå aKitsuajåginar- ssuvok tåssångåinardlo tikitari- aussardlutik majuariakasit tu- pingnåinartumik Kasunartut. å- mukartariailo asule imåinåungi- neroKalutik, tåssame atausiåinar- dlugitdlunit avKutigisimagåine puigugagssåungitdlat, siagdlersi- matitdlugulo imalunit nivtailarsi- matitdlugo tugtorpålungnik nag- sataKartitdlune åmukartariaisigut pisungneK ajornartoK oKautigi- naråine pitsauginarneruvoK tå- ssame åmut agssakfiginangajag- dluta ingerdlassaravta. kisiånile Kuagssugtå. issikivi- givdluinartuvoK. Kuagssup Kånit Samap Taserssuvdlo mingneru- ngitsumigdlo sermerssup tungå- nut timut issikivigigdluinarpoK. a- tivtine ipoK Kåxap sermia aujuit- sok sermerssuarmut atåinartoK. Sarxap issikiviata sangmiviane takusinauvarput Sermerssuarme nunatamut avKutigineKartartOK, OKalugtuarineKartarpordlo nuna- tame tåssane angissut kussanar- dluinartut tugtorpagssuitdlo pi- ssaussarsimassut. Iterssarssuarmit Kilungat tungånut avKutigineKar- tartOK Kuagssuk agsorssuaK tu- pingnåinartumik sumut tamanut issikivigigdluinarpoK Kalipauter- pagssuit kussanardluinartut OKa- lugtuarineKarsinaunatigdlunit. ilane uvdlåralånguaK sisamat migssåne itilerpugut suna tamar- me kanertoK — asulume-åsit issi- kivigeKalune — Korortarssuar- mut issikiveKarpugut kangimut- dlo sermerssuaK. seKineK aitsåt nuinialersoK sermerssuarmik aug- pilagtuinångortitsivdlune Kali- pausisimavoK, kujåmut kangimut Kilak sule tungutsorinauvoK, SarKap tungå silvitut kultitutdlo avdlångorartuartunik Kalipaute- KarpoK, Kalipautitdlo tamarmik seKernup nuiartornera maligdlu- go avdlångoriartorput — minutit ardlalinguit ingerdlanerinåne Ka- lipautit åssigingitsut tamarmik takuneKarsinåuput, suna tamar- me nipåinerssuvoK, tusarssaussu- tuåuputdlo kuit kugpalåvat ting- miårKatdlo tusarneKissumik Kar- dlualårpalungnere. sermikordlune Kilungåt tungå- nut ingerdlariå ingerdlavigalugo pisanganardluinartuvoK Kupar- ssuit ulorianångitsungitsut avKU- sårtariaKaramik åsit åma tamå- ne suna tamarme Kalipautigig- dluinartuvoK, sermip Kalipauti- gisinaussai kussanarnerpaussut Korsorpalugtut tungujualårtut- dlo kisingajangmik Kalipautauv- dlutik, Kulånit issigalugo sordlo uvfarfik båliaussarssuaK imermik ulivkårtOK. nalunaeKutap akune- re ardlalinguit ingerdlarérsinar- dluta Kilungåt, sermerssuarmut ungasingnane nunataK, tikiparput, tåssanigoK pissarivdluarneKartar- put pangnerit angissutdlo. nuna- tap téussuma nunavingmik avig- sårutigå kugssuaK sarfartorujug- ssuaK. kugssuaK tåuna tamauna sermitarssup atånut nunguinartu- tut ipoK aitsåtdlo nuendgdlune Iterssarssuarme Kuagssungmut majuarissap erKåtigut. Kordlortor- tarssua kussanaKissunik neriu- ssårpagssuanartarpoK nåmagtuiv- dluardlune alutorssautiginartaKi- ssunik. auvartarnivne KaKutigorssuåi- naK ilivernik nåmagtuissarsima- vunga Kilungånitdlungalo åma i- livermik nåmagtuivunga. tåssane atausiardluta tupeKarnata nu- nåinarme unuivugut nåparsima- ssortaKardluta. taima nåparsima- ssortaKartitdlune erKarsautiger- KajånångitsungilaK auvaKat ili- sarisimassaK uvdluinarnilo iki- ngutigissaK maungåinaK Kimåi- nartariaKåsanersoK imåinaK tikl- neKarsinåungitdluinartumut. tai- malo nagsataKarértigalune utimut ingerdlaniartitdlune ajornartorsi- ulersortitdlune iluarpatdlårneK a- jorpoK, kisiånile KimaneK pigi- nartitdlugo tupingnéinartumik uvdloK atausinaK sivisorujugssu- armik ingerdlassoKarsinauvoK. auvartartut tamarmik auvartit- dlutik atautsimik encaimassag- ssaKarput — tåssa nåparsimasso- Kalersinaunera — taimailissoKar- titdlugume atugardliorsimariar- dlune kingunipilåKautausinaussu- tut pingitsorneKarsinåungitsutut itaramik. taimale pissoKartitdlugo nangminérdlunga påsivdluarsi- mavara auvaKatigit KanoK ing- mingnut ataKatigigdluartigisinau- nerat, tåssame ukiorpålunguit ta- matuma sujornagut Kilungånit K’ugdlugiartut tungånut inger- dlatitdluta misigissaKarsimagama. taimanikut timima ilåtigut ase- rutorneKarsimåsagunarpunga, perKitdliordluinarsimåsagama er- KaimassaKarfigingitdluinarpara KanoK ilivdlunga timånit imap kigdlinganut tangmårsimårfigi- (kup. 14-ime nangisaoK) Musikhuset Grammofonplader oKalugtartup nutai Harmonikaer suputaussat Guitarer guitarit Mundharmonikaer Kanerssonssat Alle ordre ekspederes omgående piniagkat tamarmik erninavik nagsiuneKåsåput Forlang gratis katalog Algade 44 — 4760 Vordingborg katalog akeKångitsoK piniarniaruk 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.