Atuagagdliutit - 24.12.1969, Blaðsíða 19

jutdlilersume Kåinåkut
Kavdluniartaratdlarmata
utorKångordlune uvdlut nagsataisa avdldngornerat eruarsautigilerdine
ericaimassat nuanersut niéraunerme atorsimassat takordlumissångineK
ajornartarput. — pingårtumik jutdleriartornerane, jutdlimilo puigu-
naitsorsiarissat erKainialerdlugit inunermut nutarterivfiussardlutik.
Kåinåkut Kavdluniartarniler-
ssålersinangale méraugatdlaravta
jutdlisiortarnivta ilåinik erKartu-
ilårKåratdlardlanga. — uvagut
NarssaK-kujatdlermiussugut inu-
sugtunerput ilångutdlugo „niu-
vernerup tungågut" asimiuvugut,
taimåitumik atortugssat niuver-
tarfingmut tungassut piniåsagåi-
ne aitsåt Pamiagdlungmut (tai-
mane niuvertoruseKarfik) Iliviler-
mutdlo (Nanortalik) aitsåt niuver-
niariardlune, sordlikiaK Kåinå-
kordlune aitsåt.
Kujanartumigdle palaseKarpu-
gut 1900-mit 20-imut (tamatuma
Kait takujuminartorujugssuput.
tamatumunga pissutaussut ilagi-
gunarpåt tamatigut amerdlaneru-
juåinangajagkamik. soruname tai-
ma ukiordlutitdlugo tingmissat a-
merdlasut toKussarput — nauk
ingmikut nerdlersorneKartaralu-
ardlutik. tamatumunga nalunae-
Kutåuput angalatat sinåine mer-
Kukorparujugssuit. najugkane tai-
måitune politit tingmiuartut —
naujarujugssuit — alapernaiser-
tuartarput tingmissatdlo nåparsi-
massut tamaisa nakigtaitsumik
toKUSsugssångortitardlugit, tau-
valo nipiliortorujugssuvdlutik to-
Kutartik nerritarpåt.
unuarortordlo naujat sulinerat
teriangnianit taorserneKartarpoK.
tingmissat atugardliortut uv-
dloK tamåt angalatame naloru-
ssårsimassut tårsigångat naujat
unerikångata sikup sinånut Ka-
Kissarput Kasuerseriartordlutik
ingmingnutdlo åginardlutik. uv-
dlåt tamardluinaisa angmalatat
erKåine teriangniat tumait nutåt
navssågssaussarput. Kularnångi-
vigpordlo ukiup taimaisinerane
teriangniat Kérdlutortumavdlutik
inuvdluatåvigsortartut.
kisiåne inuneK ingerdlajuarpoK!
ukiunerane tikeråt avdlarpag-
ssuit alianartut erKamingne pi-
ssartut soKutiginginguatsiavig-
pait. tåssame pingortitap uvdlui-
narne ingerdlausianut ilåuput. i-
låne teriangniaK unuarsiordlune
misigssuivfingminit angerdlartoK
nåmagtornartarpoK — åsitdle u-
låpusinguatdlåraoK ...
uvdlåt ilåne erKaimavara pujo-
rangmit teriangniaK sitsiungmat
torKåinardlunga ingerdlavdlune.
unigpunga, teriangniardle inger-
dlåinarpoK. aitsåt Kanigdlivdluf-
nardlune takuvånga — åsitdle Ki-
mårssuatålerpoK.
angmalatame Kaningnerpåme
tingmissat imarmiut tamarmik
sujorssugdlutik terKarput — ta-
matumungalo penatigititdlugo se-
KineK putsumit sitsiungmat ting-
missat tamarmik siko Karssutdlu-
go kaujatdlåuput.
tingmissat angalataK Karssut-
dlugo uterKigput.
sulue såvilo Kaumanermit kx-
ngorfigineKaKåtårput. tingmiaKa-
tigit sujugdlit avigsårKuput mit-
dlutigdlo, amerdlanerssaitdle siko
Karssutdlugo kaujatdlauterKigput
— fimalo årnalo — tauvale aula-
jangeriatårput, tåssångåinardlo
sordlume angmalatamit ineKar-
tut.
naujarujugssuit mardlorssuit
kisimik igglngassumik Kardlor-
dlutik sikup sinåva alapernaiser-
påt.
kingorna Nanortalingmut nug-
Pok) palasitoKardlo Jens Chem-
nitz 1901-imit 1912-imut pala-
siungmat uvagut 1900 autdlarti-
nerine méraussugut ilaKutarit
tåuko erKaimassaKarfigivdluaKå-
vut pingårtumik jutdlisiorfingne
— ukiåkut umiatsiarssuaK „Må-
gen" tikikångat ukiumut atugag-
ssait, nagsardlugit ila isumav-
dluåuminatdlåraoK, ataguåsit ila-
ngitdlagtåsaKigavtigik, pingårtu-
mik igfiugait, mérauvdlunimiuna
igfiamininguaK pigåine sunauna
taima mamartigissoK. — mérau-
gatdlaravtame isumaKartarpugut
palasikut tåuko Kavdlunåminitait
oritaitdlo nunguneK ajortut, mér-
Kanut utorKarnutdlo isumaging-
nigtuartut. — taima tunissiuara-
luartut uvdlut aulajangersumik
tunississarfé puigugagssåungit-
dlat uko: palasitOKaK inuveKar-
poK 24. november inuvialo Kanig-
dlinartoK Kilanålersarpugut, inu-
viane mérKat atuarfingme „suau-
ssat KaKortut imugdlit" nerissar-
pavut, jutdliarKame pivordlérér-
nerup kingorna igfiårarsissarpu-
gut, jutdliarKame unukut mérKat
tamarmik atuarfingme orpiliar-
tarput, orpiliap pisataisa saniati-
gut åma tamavta portugarsissar-
dluta. (ilame måna erKarsautigi-
lerdlugit tupigusungineK ajornar-
tarpoK, mérarpagssuit portugarsi-
titarmatigik inugtåinut nalerKU-
tunik, tamagingnik angajorKå-
Kartunut pingussat avdlatdlo a-
tortugssauvdluartut, iliarssungu-
anutdlo atissat OKorsautigssatdlo.
— (KularnångilaK Danmarkime
åtaveKardluartarsimassut). jut-
dlip ukiortåvdlo akornåne mér-
Kat atuarfingme „suaussat Ka-
Kortut ernautaussagdlit" sule tai-
ssagssaKaraluaKaoK tåukuginar-
dlit.
sujuline taerérpara atortug-
ssaunerussunik niuverniåsagåine
aitsåt avdlamukardlune. (niuver-
tarféraKaraluarpoK sitdlimatåinå-
nguamik erninaK nungutartunik)
taimåitumik atortugssaunerussu-
nik niuverniåsagåine Kåinåkut
niuverniariartariaKarpoK. uvagut-
dlo pisinaulikasigkavta åma ilaor-
Kuvfigissarpavut, ilåne atorumi-
nartorsiuinarfiungitsume. — tå-
ssalo atauseK OKalugtuarisavara
pingårnersiuinardlugo.
sorssungnerssup sujugdliup na-
låne niorKutigssat ilait ajomaku-
sårtaraluartut Kujanartumik ator-
tugssaunerussunik pigssaKartuar-
pugut, pajugtornerdle Kujatånut
ilåne kingusinårtaraluardlune. —
1918-iunguatsiarpoK-åsit pajung-
neKarneK kingusinårpoK. (pingåi>
tumik jutdlimut atortugssaune-
russunik) taimaitdlunime kisa de-
cembere KiterKutinaKaoK Pami-
agdluk Sangmissordlo pajungne-
Karnatik. 16-iåne uvdlororsimale-
riånguatdlartoK „Erik Røde" (pu-
jortukasik) kujåmukardlune a-
varKutinaKaoK, nalunago jut-
dlerpalugtunik useKåsassoK. uni-
ngåinarsinåunginavta Kåinat ar-
fineK-pingasunguatsiarpugut ma-
ligdlugo autdlåinaKaugut, uvali-
artulerérsoK, avangnileriartuåK,
unulerérsoK Pamiagdlungmut pe-
riaKaugut „pujortukasik" autdlar-
KigsimassoK atortugssaunerussu-
nik niusinardlune, niuvertoruser-
dlo Kristian Hammeken ilaussu-
liusimavdlugo, isumavdluåinar-
pugutdlo aKagunguaK tikisang-
mat, ardlaréKigavtalo igdlutuå-
nguanut avgulugdluta inigssiti-
terdluta. Kaungmago iteriaKaugut
avangnaK såkortuseriåinarsima-
ssok, agsutdlo issigdlune. tåssalo
nalunago taimåititdlugo „pujor-
tukasik" Sangmissumit avangna-
mukarsinåungitsoK, tåssalume sa-
pernuneK autdlartinaKårput,
KaussaraoK sule tåssa avangnar-
ssuaK, nerissatuaringajagdlugit
igfiat Kerissut „pujortukasip" niu-
simassai. — uvdlut ardlåne a-
vangneKissoK-åsit taimane pa-
miagdlungmiut angatdlaringner-
ssarigunagåt Heskias Heskiassen
(Esekiarserajik) sunauvfa „Ka-
ngerdluarssungmut" Kajartorsi-
massoK uvaleriånguatdlartOK ug-
ssuk kaleKalugo tikingmat nuå-
nåtunguvugut, tåssalume neKi-
torfigitdlaravtigik puigunaitso-
KaoK. tåssa sapernuvdluta uvdlut
tatdlimångoriånguatdlartut 20-åne
iteriaKaugut kisame anoraerusi-
måtdlartOK, uvaliartuleriånguat-
dlarålo kisame „Erik Røde" tiki-
kaseKaoK, tåssalo pisinaussugut
tamavta usingiarnerane ikiutdlu-
stor nok?
(ellers tag en cigar)
Estimulante har god, fyldig to-
bakssmag, fast rulning, langsom,
jævn brand og smuk, hvid aske.
Ønsker De endnu mere, må De
købe en cigar.
angissusia nåmagpa?
(taiméingigpat cigåmik tigusigit)
Estimulante mamartuvoK tupas-
ungnigdluardlune, mångertumik
imussauvdlune, kigaitsumik ås-
sigiginarmigdlo ikumassardlune
arssailo kussanardlutik KaKortus-
sarput. angnerussumik igdligug-
kuvit cigåmik pisissariaKarputit.
ta. — unutdlarålo aitsåt inerdlu-
ne. linugdluåinarålo tåssa åma ni-
geK tikiutdlune persumik pujui-
navingordlune. — tauva niuver-
toruseK OKarpoK: „nautsorssui-
saunga ineruma serKortåsaunga
unuaugaluartOK niuverniariarnia-
rise" tåssa unuå inarnata nålaor-
pugut, unuap Kenta KånginaKå
sule taimak, nal. mardluk erKari-
lerå takåssa serKortåinaKaoK, ise-
riaKaugut nanerutit ikiterdlugit
niorKutigssat pilerinarnerussut
sarKumersiterdlugit, nuåne, tå-
ssalo nigeK perKalivdluinardlune,
kisiåne Kularinago nigeK taima
såkortutigigune Katsornera ingi-
uligtaKångitsusångitsoK.
niuverniardluta inertaleravta
kingulerigsautdluta Kåinat mar-
dlukutårdluta pingasukutårdluta
autdlartardluta, uvagut ikingu-
ssuara Måkorse (Markus Bern-
hardtsen) angåralo SilarsikulOK
(Silas Silasen) pingasuvdluta aut-
dlakaseKaugut, autdlariaKaugut
tåssame ilimagissarput erKordlugo
ingiutdlilersimaKaoK. nalunago
erKarput Nugssup avatå perKåså-
ngitsoK, silalo åma pitsaunane
Kanivalugdlune, sukagsinaussut
tamaisa sukaterdlugit, NugssuaK
avarKutileravtigo utorKartarput
OKarpoK: Nugssup avangnå tungå
KigtarneKarpatdlåsaKaoK Serfar-
tussoK avangnarKutdlugo. kisami-
una ajorata tikikasitdlartugut. tå-
ssalo ilavut åma kinguleralugit.
— sunauvfa åma Kåinat pingasut
Nanortalingmut Kavdluniat ki-
ngulerigivut, univkårputdlo Iki-
gait kitinguane „IpitsåtsiaK" pu-
låmavfik nerukitsoK pulåmalera-
miko Ado sujugdlingordlune Uju-
anserajik (inusugtuarartartik) Ki-
terdlingordlugo Matise kingug-
dlingordlune, Kiterparåtdlo tåssa
pårutlnaleKaoK, unia inusugtua-
rartåta ususså.Adop tuvianut tug-
kaluarsimaKaoK, ajoratigdlo åma
tikitdluardlutik.
Kaungmago jutdlimut uvdlut
mardluinångortut ulåputungua-
KarpoK, orpiliap pisatagssåinik,
umataussaliortut, rusaliortut, av-
dlanigdlo. arnat ånorågssanik,
Kardligssanik merssortut, OKumi-
gagssanigdlo sulissarniardlutik,
atalo sila kavfe sikatarsungne. —
taimåitormiåsit jutdlimut atugag-
ssaugamik inersimåput. (taimane
palasikut Gértikut inusugtuvdlu-
tik månikamik erKainiartagaisa
nuånersut ilagigunarpåt).
taimane sila nutarpasigkatdlar-
mat (méraugatdlaravta) sordluna
jutdle nuånerpatdlårtartoK, må-
ssåkutut timip pinik piligssungi-
kaluardlutik, ugsagsånrterpag-
ssuarnik åssigingitsunik putusår-
neKaratik mérånguanit utorKar-
ssuamut kinat tamarmik Kungu-
julaortut isumakulugpalungitsut.
— månale ugsagsåruterpagssuit
nagdliuneråne mérånguanit utor-
Karnut akiugagssaKarput tamå-
kunånga pututitaunatik (pingår-
nerutitsinatik) „jutdlip pivdluar-
nartua" misiginiåsavdlugo. taimåi-
tumik puigungisåinartigo uvagut
pivdluta jutdleKarmat.
Josva Simonsen,
Frederiksdal.
OPAS
a. m. b. a.
OST EN GROS
Korsgade 16, København N
motorit - pumpit
generatoritdlo
MOTORER-PUMPER
GENERATORANLÆG
dieselmotåre
siléinarmik nig-
dlusagaK Lister
ingerdlavdlu-
arnlkårujug-
ssuaK pitsag-
ssuardlo. a-
nglss.l ■/» hk-
nit. 102 hk-
nut.
Lister
luftkølet
dieselmotor
Enestående
driftssikker-
hed og kvali-
tet. Str. fra
V/i-102 hk.
centrifugal-
pumpe nangmi-
nérdlune mitdlu-
aissartok
1‘/«"-4" Ber-
nardimiksiléi-
narmik nigdlu-
sagkamik
benzinmotfi-
riligtut - 8"-t
tikitdlugit si-
låin. nigdlus.
diesel imalu-
nit el-motåri-
ligtut.
Selvansugende
centrifugal-
pumpe
1'/>"-4" med
luftkolet Ber-
nard benzin-
motor - indtil
8" med luftk.
diesel- elt. el-
motor.
3" Membran-
pumpe
type E
atautsimik
mardlokius-
samigdlunit
sunTnigdlit
benzin-, die-
sel- imalunlt
el-mot6rilig-
tut.
3" Membran-
pumpe
type E
Enkelt eller
dobbelt vir-
kende med
benzin-, die-
sel- eller el-
motor.
PM Generator-
anlæg
agssangnik
påssåtagak
automatiski-
uvdlulnartu-
migdlunit in-
gerdlatftagaK.
angiss. 2 KVA
-nit1460KVA
-nut.
PM Generator-
anlæg
Manuel betje-
ning eller hel-
autom. drift.
Str. fra 2 KVA
til 1460 KVA.

rm
•j ^ «i =i: +-H
MASKINFABRIK AJ S
DK 9700 BRØNDERSLEV. TLF.(08) 82 02 55-TELEX 9749
TELEGRAMADRESSE: CEMENTINDUSTRI
19