Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.04.1978, Blaðsíða 10

Atuagagdliutit - 13.04.1978, Blaðsíða 10
AG-p nangminerssornerulernigssamik oKatdlititsinera . AG-p nangminerssornemlernigssamik OKatdlititsinera . AG-p nangminerssor AG-p nangminerssorneruler- nigssamik OKatdligtitsinera Nungme Kanigtukut AG-p Kav- dlunåtut nangminerssorneruler- nigssamik OKatdlititsinera inung- ni^ kalåtdlisut sap. ak. sujuliane cicatdlititsinerme aggersunit mar- dloriardlu'ik amerdlanernit or- ningneKarpoK. taimåikaluartoK 70-inait aggerput. soruname perKutausinauvoK a- tausingorneK, tåssausscK uvdloK Nungme TV-kut autdlakåtitsiviu- ssångi:soK — igdlcKarfingme a- tautsimititsinernut tamanut a- torneKalermat. åma perKutausi- nauvoK unuk tåuna inuit „silar- ssuarmut avativtinitumut igalå- Kångivfik" atcrumanerusimagåt ilaKutatik sangmisavdlugit — Ka- ngatordlutik. kisiånile åma imåi- sinauvoK nangminerssorneruler- nigssaK inuit soKutigingivigkåt. taimatume isumanarput årKig- ssuissuneK Jørgen Fleischer åma landsrådime sujuligtaissoK ataut- sirmnerup nåjartulernerane, mar- dluvdlutik cKauseKaramik, Kav- dlunåt nangminerssornerulernig- ssaK pivdlugo cKatdliseKatåungi- patdlårtut — imalunit Kalåtdlit- nunåt pivdlugo politike tamåt a- tautsimut issigalugo. atautsiminigssaK amigartumik nivtarsåuneKångilaK. atautsimi- nigssaK uvdlut tatdlimat sujor- KUtdlugo Kupernerit pingajuåne angisorssuarnik naKinilerdlugo erKartorneKarpoK. uvdloK tau- narpiaK avisip sarKågut agdlagar- siussaussångordlugo ilångune- KarpoK. tatdlimångcrnikut agdla- gartamik Sermitsiamut ilångussi- vugut, arfiningcrnikut åma ra- diukut autdlakåtitagssat tigulå- rivfigalugit sarKumiuneKarneråne autdlakåtitatigut taineKardlune. atausingornikut uvdlåkut erssa- rigsorujugssuarnik agdlagartalia- nik igdloKarfingme tamarme ta- I avigsarneK! I. Frier Rasmussen, Nuk, Lars Emil Johansenimut aperaoK, ilu- muvingnersoK, cKarsimangmat, nangminerssornerulerneK avdlo- riarnerinaussoK nangminerssuler- nigssamut avigsåvingnigssamut- dlo. — Lars Emil Johansen akivoK, sujusingnerussukut oKarsimav- dlune, nangminerssornerulernig- ssaK politikikut ilatsinarfiungi- såinåsassoK. — politikikut ineri- artornermut autdlarKautåusaoK, angnertunerujartuinartumik poli- tikikut nangminérnermut, OKar- poK. — kisiånile avdlatut ajornar- tumik hjemmestyre pilersineKar- tariaKarpoK nålagauvfeKatiging- nerup iluane. tamåna piviussii- ngorsinaussutuauvoK, avigsårnig- ssamigdlo oKatdlineK tungaveKå- ngivigpoK. tamåna ajcrnartorsiu- tauvoK, piungitdluinartOK. GRØNLANDSPOSTEN • landsdækkende • to-sproget • er bladet, som læses' i næsten alle grønlandske hjem GRØNLANDSPOSTEN kulertornartunut, iliniartitsissut katisimårtarfinut avdlanutdlo ni- vingåtiterivugut, Kavdlunåt a- merdlasut katerssuvfigissartagå- nut. atautsiminigssaK åma radiu- kut autdlakåtitagssat taigcrneKar- neråne ardlaleriardlunilo mikro- fcnvagtime atausingornerup uva- likua taineKartaraluarpoK. taimåitordle tåssa inuit 70 ag- gerput — radiume teknikerit r.autsorssutigalugit. imaKa aju- ngmarpoK. imaKa ajorpoK. nali- lerneK ajornarpcK. OKatdlinertåle ingerdlanerdliu- lårsimagaluarpatdlunit, taimåi- tOK akerdlianik AG-p årKigssui-. ssoKarfiane telefone ulåputao- KacK. atuartartut tusarnårtutdlo sujanertut isumagssarsiamut isu- maKatauvdluinarput aperKuter- pagssuarnigdlo aperKuteKardlutik. ajoraluartumik tamåkerdlutik a- kineKångitdlat atautsiminerup i- ngerdlanerane, tamånalc avisime måne iluarsiniarparpuf. akissutig- ssat agdlagångortitdlugit. atautsimineK ingerdlavoK poli- tikerinut mardlungnut aperssui- nertut — inatsissartune ilaussor- tamut Lars Emil Johansenimut, Siumumérsumut landsrådimilo sujuligtaissumut Lars Chemnitzi- mut Atåssumérsumut — akiugag- ssångordlugit. kontorchef Gunnar Martens, landsrådip agdlagfeKar- fianérsoK, autdlarnissuvoK, årKig- ssuinermilc pissortajc Ole Ox- holm, RadioavisimérsoK, atautsi- minerme ingerdiatsissuvdk. årKigssuissoK Jørgen Fleischer, AG, tikitdluarKussivoK. takuk! sapåtip akiinerane kingug- dlerme AG-p erKartordlu- go autdlartipå avisip Nung- me martsip 20-åne nangmi- nerssornerulernigssaK piv- dlugo atautsimititsinera. å- ssigingitsunik pissuteKartu- mik — pissutaussutdlo pi- ngårnerssaråt agdlauseri- ssat uvdlune kingugdlerne pisimassunut tungassut a- merdlasut nugterneKarneri- salo pivfigssamut angu- merKusinåunginerat — nangminerssornerulernig- ssaK pivdlugo agdlautigi- ssat ilarpagssue taimaiti- nartariaKarput. sapåtip a- kunerane uvane tåussumi- rig'a imaKarnersiuineK nag- gåmérdlugo pisavarput. hjemmestyre nålagauniarneruva? Kavdlunåt Narssame isumaxarput, hjemmestyre utar- KissariaKartoK, kalåtdlit nangminérdlutik tåssånga aKutsisinaulemigssånut iliniartitsinermo ajornartorsiutil tåssauneruput AG-p nangminer- ssornerulernigssaK pivdlugo OKat- dlititsinerane sangmineKarner- paussut. tamatumunga atatitdlu- go atautsiminerme peKataussut ardlaKartut aperKutigåt, kalåt- dlit ilumut piginauneKarnersut hjemmestyre ingerdlatisavdlugo. Kavdlunåt ingmingnut pissariaKa- rungnaersikusungnerat Kularuti- gineKarpoK. åmalo ardlalingnik politikerinut piviussungorsinau- ssunik sujunersuteKartoKardlune. — nålagaujumanerungila, nang- minersscrnerulernigssap atuler- nigsså nukingutisavdlugo, sule i- ngerdlatisinaulernago, Narssame Kavdlunåvaluit aperiput. taima isumaKångitdlat Lars Emil Johansen Lars Chemnitzilu- nit. mardluvdlutigdlo isumaKati- gissutigåt, kalåtdlinit ingerdlati- neKarsinauvdluartoK. — månåkutdle periausiussoK i- ngerdlåsinåungilarput, Lars Emil Johansen oKarpoK. — tåssame av- dlat sanåråt, uvagutdlo ingerdla- tisinåungilarput, uvaguvtinut na- lerKUtungordlugo. nangminerssor- neruneK avdlarujugssusaoK, nang- mineK pilersitarput. tåuna inger- dlatisinauvarput. politikikutdle OKartugssåussu- seKsrane ingerdlatitsineK ajor- narpoK, taimåikaluarpat hjemme- styre soKutåusångilaK, OKarpoK. Lars Chemnitz isumaKångilaK, angnertunerussumik politikikut avdlångornerujugssuaKåsassoK nangminerssornerulernerup atu- lerneragut. — autdlarKautåne su- jugdlermik politikikut aulajangi- sinautitauneK tigussagssarårput, Lars Chemnitz OKarpoK. — tåssa- lo Kanordlunit isagaluarpat er- KortunerusaoK, uvagut måne o- Kartugssaunigssarput, tåssame u- vagut nalungineruvarput suatigut kamigput sukangavatdlårtoK. åipåkissauteKartarneK tusarnårtut ardlaKartut telefoni- kutdlo aperissut ardlagdlit isuma- Karput, angnertunerussumik ilini- artitauneK pissariaKartoK imalu- nit pingårtorujugssussoK nangmi- nerssornerulernigssame. Flemming Hougaard, Nuk, a- perKuteKarpoK, KanoK åipakåto- KartarneK pingårtineKartiginiar- nersoK — tåssa suleKataussoK nu- nalisitaK kalåtdlimik kingorårtig- ssaminik iliniartitsissardlune. landsrådip sujuligtaissua aki- vok, ajornakusortussoK åipakag- tcKartarneK inuiaKatigit iluåne tamane atortisavdlugo aKugkumi- naitsiissoK. — tamatumane pi- ngårnerpåusacK pissortaKarfingne åipakagtoKartarneK atortisavdlu- go, Lars Chemnitz OKarpoK. — kalåtdlit piukunautigdlit suleKa- taussut umerdlutigit torKartaria- Karpavui pissortaKarfingne nuna- lisitanit iliniartitagssatut. Lars Emil Johansen isumaKar- poK, pingårnerpaussoK imaKa tå- ssaussoK tunissagssicrnermik su- livfeKarneK — pingårtumik auli- sarneK. iluamigdle OKautigisinåu- ngilarput, sut åipakagtCKartar- nerme pingårnerpautisanerdluti- git. — sujugdlermik misigssuiv- dluarneKarKårtariaKarpoK, tai- måingigpat erKoriainerinåusaoK, Lars Emil Johansen OKarpoK. — misigisimavungale, aulisarnerme aKumiugssanik tunissagssiorfing- nilo pissortagssat — tåukume 1984-ime tigussagssarigavtigit — pingåruteKardluartussut. månå- kut autdlartiniartigo, taimåingig- påme inortuisaugut. kalåtdlisut iliniarneit mingnerussariaKångilaK I. Frier Rasmussen, Nuk, isuma- KarpoK, kalålingorsaineK, Siumup pingårtitarujugssua pingitsorane kinguneKartugssausscK iliniarti- taunerup pitsåussusiata angnikit- dlineranik. — erKortuva, nåma- gisavdlugo kalåtdlit iliniartitau- nerata Kavdlunånut sanigdliutdlu- go mingnerulersinigsså, aperivoK. inatsissartune ilaussortaK Lars Emil Johansen akivoK, imåingit- sok piumassarissat angnikitdlisi- tariaKartut kalåtdlinut nalerKu- tungortiniardlugit. — akerdlianig- dle sujunertauvoK, pitsångorsar- niaravtigo, OKarpoK. Kalåtdlit- nunåne kalåtdlisut iliniarneK er- KornerpåusaoK, taimatutdle akue- rissariaKarparput, Kavdlunåtut i- liniarneK Danmarkime erKortu- SSOK. Frier Rasmussen åma aperaoK Kavdlunåt mérKat ajornerussumik atugaKalisanersut, kalå'.dlinit ili— niartitsissunit iliniarnikinerussu- nit atuartineKåsagunik. tamatumunga Lars Emil Johan- sen akivoK, nangmineK Siumutdlo isumaKardlutik, mérKap piuma- ssarisså tåssaussariaKartoK cKaul- sit påsisinaussane atordlugit atu- artineKarnigssaK. tamånalo ator- pOK kalåtdlinut Kavdlunånutdlo mérKanut. kalåtdlitdlo iliniartit- sissut iliniartiniarneKarmata, ka- låtdlinik mérKanik atuartitsisinå- ngordlugit, imåingilaK, Kavdlunåt mérKat åma kalåtdlinit atuarti- neKåsassut. — mérKat Kavdlunå- tut OKausigdlit — tamatumane o- Kautsit kisisa pivåka, sunik su- juaussaKarnerat pinago — pisi- nautitåuput Kavdlunåtut atuarti- neKarnigssamut. iliniarnerit angnerussut Poul Frederiksen, Nuk, påsiuma- vå, Kalåtdlit-nunåne angnerussu- mik iliniagaKarnigssamut periar- figssaKåsanersoK, Lars Chemnitz- ilo akivoK, landsrådip sujunerta- rigå, iliniagkat sapingisamik a- merdlasut Kalåtdlit-nunåne pi- ssalernigssåt. — seminariame HF-ime iliniar- tarneK autdlarterKåmerpoK, ta- månalo ineriartorneruvoK, inger- dlaterKingneKartugssaK, Lars Chemnitz OKarpoK. — kisiånile påsissariaKarunarpoK, inuiaKatigit sordlc Kalåtdlit-nunånisut ikigti- gissut angnertunerussumik ilini- arnernik akiinermingnut pisitsisi- nåungingmata. tamåna akisuvat- dlårujugssuåsaoK. tunuartartut — sok kalåtdlit taima amerdlati- gissut iliniarnertik inerångamiko sulivfigiligkatik Kimagtarnerait sujuline taineKartut Narssame Kavdlunåvaluit aperKutigåt. — sok Danmarkimiginartarpat? Lars Emil Johansenip naluvå, taima ingassagtiginersoK. kisiåne amerdlavatdlårtut Danmarkimut unigtarsimagpata imalunit avdla- mik sulivfeKalertardlutik, ilinia- garingisamingnik, tauva ajornar- torsiut kukunersiordlugo misig- sscrtariaKarparput tamatuma pi- ngitsortinigssånut iliusigssamik ujardlerdluta. Lars Chemnitz isumaKarpoK, taimaitinartarneK perKuteKarsi- nausscK, kalåtdlinut iliniarfiusi- naussut pissariaKarnera sivner- dlugo atorneKarsimassut — tåssa åssigingitsut iluåne. taimåitumik iliniartitsinigssamik pissariaKar- titsineK påsiniartariaKarparput sulivfiusinaussunut nalerKiutdlu- gc Lars Chemnitzip ilångupå, a- merdlasut Danmarkime uninar- tartut, Kavdlunånik åipanigsimav- dlutik. -den. OKaloKatigtgsT- nåusaugut- ilungersupilungnata — AG Kutsavigiumavara avise suliniuteKarsimangmat „nautsiaK unartoK tåuna" tamanut angma- ssumik OKaloKatigissutigineKar- nigssånut, folketingimut ilaussor- taK Lars Emil Johansen AG-p nangminerssornerulernigssaK piv- dlugo OKatdlititsinerane naggatå- rutaussumik oKauseKardlune o- KarpoK. 1974-ime ukiåkut OKartarneK peKatigigdlune inoKatigingnigssaK Siumup sarKumiupå, pissutigalu- go Kalåtdlit-nunåne inugtaussut åssigingitsut mardluk akornåne angisunik pisanganartoKarmat a- joraluartumik. pisanganartut (a- kerdlerissuteKarnigssamut) tamå- ko Kalåtdlit-nunåne inuit ataut- simik pissuseKartumik ingerdlav- dluartumigdlo inuiaKatigingornig- ssånut akornuserpait. Siumup nå- lagkersuinikut sujunertå tamanut sarKumissuvoK ersserKigsoK ki- mutdlunit akerdliiingitsoK, aula- jangersimassumutdle atautsimut akerdliussoK, tåssalc periautsimut inuiaKatigingne pisanganartoKa- lersitsinermut pissutaussumut. inugtaussune åssigingitsut pe- Katigigdlutik inoKatigingnigssåt Siumup sulissutigå — Kavdlunåt nunalisitat, Kavdlunåt Kalåtdlit- nunåne nunagssarsisimassut, sa- valingmiut, akiitat, kalå-dlit. ing- mut atarKeKatigingneKåsaoK akå- ringnigtusaugutdlo. ardlaisa ki- nåussusiat atarKineKåsacK, åmale ingmut piussussårtitsisångilagut. ilungersupilungnertaKångitsu- mik ingmivtinut OKaloKatigigdlu- ta autdlartingikuvta nikeriarsi- nåungilagut, OKaloKatigissutigi- ssariaKarparputdlo inugtaussut å- ssigingitsut taima tungaveKångit- sigissunik ingmingnut pasigdler- nerånut suna pissutaunersoK, Ka- noK-ileriardlutigdlo ardlartik su- mutdlunit pissutinialersardlugo. Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåne Ka- noK pingåruteKarnigssåt (sussag- ssaKarnigssåt) pivdlugo taimatut isumaKarneK Siumup sulissutigå — åma nangminerssornerulernig- ssap erKuneKarnerata kingornati- gut. -den. 10

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.