Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.04.1978, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 13.04.1978, Blaðsíða 11
AG-p nangminerssornerulernigssamik oKatdlititsinera . AG-p nangminerssornerulernigssamik OKatdlititsinera . AG-p nangminerssor nangminerssorne- rulernigssaK Kavdlu- nåluarnerungilaK nangminerssornerulernerup ukiue sujugdITt Kavdlu- nånut Kalåtdlit-nunånTtunut malungnangårunångit- dlat, Gunnar Martens taima oxarpoK AG-p nangmi- nerssornerulernigssaK pivdlugo atautsimititsineranut autdlarnfnermine kontorchef Gunnar Martens, nangminerssornerulernigssamut atautsimititaliane agdlagtaussoK, unungmik autdlarnissuvoK. ma~ tumuna autdlarKausiutå tamåki- ngajavigdlugo issuåsavarput: unup matuma imå „Kalåtdlit- nunåne nangminerssornerulerneK KanoK Kavdlunånut tamånitunut kinguneKasava" — nangminer- ssornerulernigssamik atautsimiti- taliane pingårtutut sangmineKar- simångilaK. perKutigssaKardluar- matdle oKatdlisigisavdlugo, per- KutauvoK pingårtungmat — er- sserKigsumik påsisavdlugo, Ka- låtdlit-nunåne nangminerssorne- rulernigssaK nutarterinerussug- ssåungingmat Kavdlunånut aker- dliuniut. tungavigssaKardluar- matdle OKatdlisigisavdlugo per- KutauvoK, pingårtorujugssungmat — mingnerungitsumik inuit er- Karsartausiat erKarsautigalugo — ersserKigsåsavdlugo, Kalåtdlit- nunåne nangminerssornerulernig- ssaK Kavdlunånut akerdliuniutåu- ngitsoK. 1, maj 1979 OKalugtuarissauner- me uvdhingorumårsimavoK pi- ngåruteKartoK, kisiånile ineriar- torneK, sujunersutigineKartoK, u- kiut ardlagdlit ingerdlarérneråne aitsåt suniutugssauvoK, taimåi- tumigdlo perKutigssaKångilaK u- låpormut iliuseKåsavdlune. maligtarissagssaKarniarneruv- dlunga nangminerssornerulernig- ssamut atautsimititaliat sujuner- sutånik navsuiauteKarnivne aut- dlarKautiginiarpara nangminer- ssornerulernigssap inatsisitgut tii- ngavigssaKarneranut tiingassut. 1. sujugdlermik taissariaKarpoK, nangminerssornerulernigssamik ånugssussineK pilersineKartug- ssaungmat nålagauvfeKatigingne- rup iluane, tamånalc imåipoK, i- natsisine tungaviussune tamatu- manilo åma ilauvdlutik Kularna- vérutit inuit nangminérsinaune- rånut, iluarissamik ugperissaKar- sinauneK, naKisimaneKarane o- KauseKarsinautitauneK, kigdliler- sugåungitsumik peKatigigfiliorsi- nautitauneK, najugarissap avdla- nit inimigissaunigsså, pingårneru- ssoKarane inutigssarsicrsinauti- tauneK, nangmineK pigissat av- dlanii akuliuvfigssarititåunginerat il. il. Kalåtdlit-nunåne nålagauv- fiup sivneranisutdle atuinåsassut. åipåtut taineKåsaoK, nålagauv- feKatigingnermut ilisarnautit ar- dlaKartut nålagauvfeKatigingner- me suliagssaujuåsangmata. tama- tumane åssersutigineKarsinåuput erKartussissoKarneK, inuit ilaKu- taritdlo pisinautitaunerat kingor- nussagssatdlo pivdlugit inatsisit. 2. nangminerssornerulernigssa- mut inatsisit åma imaKarput tor- Kavigsumik Kavdlunånik Kalåt- dlit-nunånitunik ardlaligtigut ku- larKérissunik. Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånitut taimailivdlutik Kinersisinautitau- juåsåput, Kinigausinautitaujuå- savdlutigdlo pclitikime sivnissigi- ssagssatut, åmalo kinåussusersior- toKarsinåusanane Kalåtdlit-nunå- ne sivikipatdiåmik najugaKarsi- manermik aulajangersagkap sa- niatigut — maligtarissagssaussut maligdlugit Kåumatine arfiniling- ne månérérsimanigssaK — Kiner- sisinaussut agdlagsimavfiånut ilå- nguneKartinane. pissariaKarpoK ersserKigsåsav- dlugo, taimatut tungavigssaKar- nigssaK pissariaKavingmat ingmi- kortisinauniardlune, tamånalume inatsisigssamut sujunersume ki- nåussusersiutituauvoK. nangminerssornerulernigssamut inatsime agdlagsimangmat, Kalåt- dlit-nunåne najugaKavigsut tu- ngavigssaussutut pingortitap pig- ssarititai pigigait Kavdlunånut Kalåtdlit-nunånitunut kinåussu- sersiorneriingilaK, tåssame naju- gaKavigsut tamatumunga tiinga- titdlugo tåssaungmata kikutdlu- nit, Kalåtdlit-nunåne politikikut Kinersisinauvdlutigdlo Kinigausi- naussut. sujunersutip OKautsit atugau- nigssånik aulajangigkamine ka- låtdlit OKausé pingårnerutisima- vai, OKatusitdle mardluvingordlu- git pissortanit atorneKartartug- ssångordlugit, taimailivdlunilc Kularnavérdlugo, kikutdlunit nav- suiaisinauvdlutigdlo påsineKarsi- naussungordlugit — tåssa o- Kautsinut tungassune! 3. kisalo taissariaKarput pisi- nautitaunigssamut inatsisigssatut sujunersutit, nangminerssorneru- lernigssamut atautsimititaliat sa- natisimassait. inatsisitigut tåuku- nuna sujunertarineKartut pingår- nerssai'åt nålagauvfik piginauni- lisavdlugo ardlaligtigut tapissute- Karsinaunermut, nangminerssor- nerulernerme tiguneKartugssanut, inatsisitdlo peKatigititdlugo hjem- mestyre pissugssauvfilisavdlugo suliagssat taukua nåmagsisagai. maleruagagssat taukua tungavi- galugit sujunersusiortoKarsima- vok Inunnik Isumaginninnermi Qullersaqarfissamik, Kalåtdlit- nunåne atuarfeKarnerme Kutdler- saKarfigssamiki iniitigssarsiutiti- gut iliniartitaunigssamik, Kalåt- diit-nunå'.:a radioKarneranik TV- Karneranigdlo ingerdlatsinigssa- mik. il. il. inatsisigssat taukua ardlåinåni- lunit aulajangiuneKarsimångilaK, Kavdlunåt ikingnerussuteKardlu- tik Kalåldlit-nunånitut igdler- sorneKarnigssåt. inatsisit erKar- torpait pingåruteKartut piginauti- tauvfit pissugssautitauvfitdlo, ki- alunit Kalåtdlit-nunånitup pigi- ssai. åssersutitut taineKarsinauvoK atuarfingme ukiune Kulingiluane pingitsorane atuar',ugssauneK, å- malo atuarneiv atuarnermilo ator- tugsiat akeKartugssåungitsut. tai- matut åma hjemmestyre pissug- ssautitauvoK sordlc ingassaginå- ngitsumik iliuseKarnigssamut inu- niarnerme ajcrnartcrsiutit anigor- niartisavdlugit åmalc iniiniarner- me ajornartorsiutaulersinaussut i- luarsiniåsavdlugit. nangminerssornerulernigssamik atautsimititaliat kigsautigisimå- ngilåt aulajangerniåsavdlugc Ka- noK tamana „kalålerpalugtigissu- mik" „Kavdlunårpalugtigissumig- dlunit" pisanersoK, hjemmestyre- mutdle aulajangigagssångortisi- mavdlugo. aperKut imåinåungitsoK taimai- livdlune hjemmestyremut tuniu- neKarpoK. åssersutigalugo aperKu- tigineKarsinauvoK Kavdlunåvar- Kat atuartut Kavsiiisanersut Kav- dlunåtut atuartitsinerme klassit pilersineKåsagpata? radiup TV- vdlo autdlakåtitaisa ilai KanoK angnertutigissut kalåtdlisujuvdlu- tigdlo Kavdlunåtujusåpat? AG kalåtdlisuinaK naKitåsava? aperKutit tamåkua, silarssup sivnerane tamarme akeraringner- nik angutausernernigdlo kingu- neKartarsimåput. taimåitumik pi- ssusigssamisusacK aperisavdlune atautsimititaliaK ardlaligtigut ig- dlersorneKarsinåungitsumik isu- maitdliordlunilo Kavdlunånut i- kingnerussuteKartunut pissusiler- sorsimanersoK sujumut Kularnae- ruiigssat erssei'Kigsumik oKau- sertalersordlugit suliarerérsimå- nginamigit. tamatumunga sujugdlermik o- KautigissariaKarpoK, taimailior- nigssaK hjemmestyremik tati- gingningisusermik angivatdlåmik takutitsissugssausscK åma taima- tut Kularnaerutiliagssat OKauser- talersoruminaitscrujugssussug- ssåuput angnikitsukutångikåine, taimalo hjemmestyre mangiardlu- go. igdluatungågut hjemmestyrip i- luaKutigssamisut issigissugssåusa- vå, nåmagtut pissariaKartitanilo aggersitat sulissugssane tigumiå- sagunigit, pingajugssånik hjemmestyrip soKutigissagssarå Danmarkime i- nuinait tatigingningnigssåt, sisamagssånik ingminut tuniuti- narnerussugssauvoK kalåtdlit o- Kartugssautitaisa tungånit Kav- dlunåt ikingnerussuteKartut inu- niarnermingne atugarissait nang- minérdlutik sorssutigisimassait a- kueriumåsångikaine åmalo tatdlimagssånik nunat avang- nardlit kulturikut suleKatigingne- råne ilerKuvoK inuit ikingneru- ssuteKartut ajungitsumik pissar- dlugit. Kularnångitsumik perKutigssa- nik avdlanik pitsaussunik taissag- ssaKåsagalaurpoK, kisiånile imaKa nåmaginarnerusaoK årKigssussi- nigssavit sangmisavdlugit taimu- ngåinagkat navsuiarnagit. årKigssussinerup iluane ånug- ssussinigssat amerdlanerssait su- jusingnerussukut suliarineKarsi- måput atautsimititaliåinåungitsu- nitdlo akuerineKarsimavdlutik, kisiåne åma landsrådimit taimåi- tumigdlo ilimagissariaKardlune, Kalåtdlit-nunåne politikikut ing- mikortut pingåruteKarnerussut årKigssussinernut tåukuniinga i- sumaKataussut. sujuhanisut åssersutinik tigusi- guvta, tauva landstingime Kalåt- dlit-nunåne atuarfeKarneK piv- dlugo aulajangersagagssatut suju- nersume agdlagsimavoK. § 11: atuartunut, OKautsit per- Ku'igalugit kalåtdlisut OKautsit a- tordlugit atuarnermik malingnau- sinåungitsunut, årKigssussineKå- saoK ingmikut iliniartitsinigssa- mik kulturimut iliniartitauner- mutdlc KUtdlersautitat malerua- gagssiåt maligdlugo. ingmikortumilo 2-me: atuartu- nut tåukunvinga kalåtdlisut atu- artineKarnigssaK årKigssiineKå- saoK OKautsinik avdlamiutunisut iliniarnertut, atuarfingme iliniar- titsissut pissariaKartut pigineKar- simagpata. tåssa imåipoK nautsorssutigine- Kåsavdlutik, kisiånile nautsorssu- tiginerat piviussungortineKarsi- naunerat nåmaginartiineralo na- jorKUtaralugit ilusilerneKartåsav- dlune. radiomut atatitdlugo aula- jangersimavigsunik maleruagag- ssaKåsångilaK landstingip aulaja- ngersagagssåne piginautitsissutip inatsisip piumassåta saniatigut. tåssane pineKardlune sapingisaK tamåt tamatigortusassoK piviu- ssorsiordlunilo imamine pingårne- rutisavdlugulo ilisimatitsisinau- nerup kigdlilersugåunginera kig- dlilersugåungitsumigdlo OKause- KarsinautitauneK åmalo KularKér- neKåsavdlune, autdlakåtitagssat i- lagisangmatigit nutårsiagssaKar- titsineK, KåumarsaineK, alikuser- suineK erKumitsulicrnerdlo. AG-mut tungatitdlugc, tåssa AG ingminut pigalune ingerdla- vok, åmalo atautsimititalianit u- paruarneKarsimångilaK, AG-p o- Kautsinik mardlungnik atuinigsså, sordlc maligtarissagssåne taima agdlagsimassoK. OKautsinik mar- dlungnik atuinera perKutåusaner- sok nålagauvfiup månamut AG-p amigartoru^aisa ilånik akilissar- nerata atautsimut aningaussanik tapissuteKartarnerme ilångune- Karsinaunigsså, erKaimassåka ma- ligdlugit agtorneKarsimångilaK. Kanorme isåpat Kavdlunåt suli- nigssamingnut periarfigssait: su- jugdliutdlugit pissortaKarfingne sulissut Kiviaruvtigit, amerdla- nerssaungmata, tauva tåukunane pissutsit årKigssuneKartarput tje- nestemandinut maleruagagssiane amalo isumaKatigissutine nåla- gauvfiup ingmikutdlo peKatigigfit isumaKatigissutigissartagaisigut. tamana taimaiginåsaoK taimåg- dlåt atautsimorussamik ingerdlå- neKåsavdlune nålagauvfingmit, hjemmestyremit kalåtdlitdlo kommuneKarfinit sulisitsissutut nålagauvfik taorserdlugo peKati- gigfingnik isumaKateKarniartar- tugssamik tåssåusavdlunilo, pi- ssortatigut sulisitsivit sujunigssa- me tjenestemandinik atorfinigtit- sinigssame pissusigssanik isuma- Katigingniartarfigssåt. pissarinerunigsså pivdlugo ta- måkunane ukiune sujugdlerne angnertumik avdlånguteKartoKå- sangilaK, kisiånile nunaveKartut Kavdlunånik taorsiartornerat ilu- tigalugo imaKalo ingmikut peKa- tigigfeKalernigssåt peKatigalugo ajornångineruleriartusaoK hjem- mestyrip tungånit nangminerissa- mik tamatumane politikeKarnig- ssaK. erKarsautigalugit niuvernermik inutigssarsiortut tåssalo sulissar- tunik sulisitsissut, sulivfiutigdlit niuvertutdlo, tåukussut angisup åipai, taukua akornåne pissutsit taimågdlåt kalåtdlit inatsisaisigut årKigssussivigineKartåsåput, kisiå- ne åma nålagauvfiup inatsisitigut periausigissartagai nalinginaussut maligdlugit åmalo EF-ip malig- tarissagssai åssigingifsut. nalune- Kångitsutut kalåtdlit tungånit kigsautigineKarsimavoK EF-ip i- luane ingmikut årKigssussauvfigi- neKarfit tamatumane angnertusi- neKarKuvdlugit, tamånalo sule i- nivingneKångilaK. ingmikutdle år- KigssiissivigerKussissutine ilisar- nartuvoK, kigsautigineKarsimå- Gunnar Martens ngingmat pilersitsisinautitaunerup kigdlilersorneKafnigssåne månå- nåkut pilersitaorérsut tapuneKå- nginigssåt. naggatågut atautsimut eidkaini- arssarisaguma, kinguneKartug- ssauvoK ima, hjemmestyrip atu- lernerane atulerneralo peKatiga- lugo åmalo ukiune sujugdlerne a- tunerane ima agtigissumik avdlå- nguteKarnaviångilaK, Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånitut atautsimut i- ssigalugit avdlangutaungåtsiartu- nik. taimåitumik perKutigssaKå- ngilaK uivernigssamut imalunit tuavinarssuaK aulajangisavdlune Kalåtdlit-nunåt Kimåsavdlugo Ki- mavigdlugo 1. maj 1979 pencuti- galugo. akerdlianik ima pissoKar- dluarsinauvoK, ajornartorsiutit ardlaKartut Kalåtdlit-nunåne pit- saunerussumik årKingneKartali- savdlutik inuiait mardluviussut suleKatigingnerisigut. taimatut i- luarsiatdlauteKarnigssarpiaK pe- riarfigssaKalisaoK, nangminer- ssornerulernigssap sujunertå atåi- nåsagpat, åmalo ardlarigdlune piumåssuseKaråine. naggaterpiågut OKautigilåginå- savara, autdlarniutivne inatsisit tungaviussut tungaviginerisa sa- niatigut tungavigisimagavkit ma- leruagagssat, nangminerssorneru- lernigssamut atautsimititaliat su- junersutiginiagåt. taimatut pi- ssutsit najorKutaralugit naitsumik navsuiauteKarnera imaKa taimåi- tumik pissutsinik erKuivdluarni- arpatdlålårsinauvoK, atautsimut issigingningneruvdlune imaKalo soKutiginarnane. neriugpunga erssenugsumik på- sitikiga, nangminerssorneruler- nigssap periarfigssalerujugssune- ra. tamatumalo sujunigssame Ka- noK imerneKarnigsså taimanikug- ssaK politikeriujumårtut Kinersi- ssigssaisalo kisimik aulajangeru- mårpåt, tamånaugunarpordlo u- nuk måna atautsiminerup imari- niagagsså. GRØNLANDS- SPEDITØREN LUFTFRAGT til GRØNLAND -afhentes eller leveres til Vs LUFTHAVNS- KLARERINGEN Amager Strandvej 100-2300 Kbhvn. S Teleion: (01) 59 44 55. Telex: 3 13 36 11

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.