Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 14.09.1978, Blaðsíða 31

Atuagagdliutit - 14.09.1978, Blaðsíða 31
atuartartut agdlagait. læserne skriver nangminerssornerulernerme imigagssap ajornartorsiortit- sinera mingnerulersineKardle imaKa inuit ilarpagssue OKaru- måsagaluarput: uvagut imigag- ssamit ajornartorsiortitåungila- gut, taimåitumik tamåkuninga o- Kalugfigisavdluta pissariaKångi- kaluarpok. kisiåniliuna inuit ardlaKarunar- tugut imigagssamik atornerdlui- peKatigigfik pilersisiuk Andreas Pculsenip peKatigigfing- mik agdlausitorKamik atåinartit- siniartumik pilersitsinigssamik sujunersutå piviussungortiniar- siuk. nutåmik a'uineK sapersugut åmalo iliniarKingnigssamut peri- arfigssaerutugut iluatigeKårput. agdlagaK imatut påsiniaKinasiuk peKatigigfik pilersineKarpat nutå- lerissunut såkuginiariput — åma sujunersuissCK taima isumaKaru- nångeKaoK. nutåK sapivigpara, agdlagsinåungilara, atuarniarne- ralo ilungersunarteKalugo. kisiåne kinguårpagssuaKarpunga tåussu- minga atuingnigtunik, atarKingnigdlunga Kanganitsa- mik igdlersuissut Kutsavigåka. u- kiartorssuångulerpoK, atuagag- ssaileKineK ernumåssutigåra — atuagkat sarKumertartut nutå- liåinarssuput. sujunersut pilersi- niarsiuk. A. P., AugpilagtoK. nivtigut imigagssap ajortortånik påsingnigsimassut. åmale inuit ilaKartarput imi- gagssaK ajungitsumik atortaralu- ardlugo uvdlormut pingitsusav- dlugo sapiliussavigsimassunik — agdlåme imertuarnerat issigalugo Kasunarsinartardlune. ukiune kingugdlerne tusartuar- parput imernerssuarput pissu- tauvdlune akiligagssaraluavut a- kilingitsugkavut — igdlunut a- tugkavtinut, angatdlatinut åssigi- ssåinuldlo — Kagfagkalugtuinar- tut. imaKame inuit ilait OKarumåså- put: kiame-tauvame tamåko na- lungmagit. kisiåniliuna ajornartorsiutit ta- måko årKingniagagssat pivdlugit nålagkersuinerme suliaKartorta- vut årKingneKarnigssåinut periar- figssitariaKaraluartut. sordlo su- .Iornåk K'aKortume borgmesterip Henrik Lundip Atuagagdliutitigut sujunersutåtut ilusilingmik? — a- merdlasunik akiligagssagdlit aki- lérértinagit imigagssanik pisisi- naunerat unigtikatdlartardlugo. kisiånile puigOKinatigo timimi- kut ajoKutigdlit utorKaitdlo inu- sungnermingne sulivdluarsimaga- luardlutik utorKalinermingne su- livdluarsinaujungnaersimassut ta- matuminga agtorneKarnigssait pi- navérsårtariaKaravtigo. igdlua'tungåtigutdle inuit ilait sulisinauvdlutik perKigsorssuit kommunimit ikiutinik inussutig- oKauseKautimernit kalåtdlisut agdlagtausitåp atua- gagssiane iliniutinilo atugauler- nerata kingorna pingårnerussu- mik AG-me agdlauserissat nå- magtugagssaussarput, ilåtigutdlu- me Kalåtdlit-nunåta radiuatigut OKauseKarfigineKartardlu'dk. taimane agdlagtausitåK aker- dlilerdlugo agdlagaKartalerama ilåne radiukut tusarnårdlunga agdlagtausitoKalerissussugut ili- simaitsorssuamik taineKarnerput nuånårutigisimångeKåra, sulitiga- lungame radiukut tusarnårdlugo telefone sanivningmat taimatut OKauseKartoK telefonikut atéssu- teKarfigisimavara navérdlugulu- me. ukicrmånale 1978-ime ereai- manerdlungikuvko Sermitsiame agdlagtausitåmik igdlersuivdluar- erKainiutinguaK Ulrik Bolåtalo pérunerse sing- nagtuinartutdlusoK uvavne ipoK. NungmérKålernivne ilaxutarit tåuko ilisarilersimavåka, miki- ngitsumik Ulrik suleKatigilerav- ko. uvdlut ingerdlåput sunauvfalo åma måna péruterérumårtuse, i- nuime tamavta toKO avKutigi- ssugssauvarput. tåmajuitsuvtale angnerssåt a- terse sule tusåjuåsavarput, tåssa atsiuneKarnivsigut. måna ilivse pivdluarneK pigilerparse. nunar- ssuarme måne inuga^dlaravse ni- pipalårssuit perugdluliornerpag- ssuildlc Kimagpase, endgsivdluse Kasuersålerpuse. Ulrik Bolåtalo erKaimajuartå- savåka kinase saimassut iserå- ngamalo nuånåjatdlagtarnise. ilaKutaussuse misigingneKati- gåvse. ikingutå. tut ilå::a iUsimatutut OKautigåti- gut. ila perruatdlangnåssusia. taimåingilardle. atuartitaunivti- ne ukiune 100-t sivneKalersune agdlagtauiitOKaK Samuel Klein- schmidtip agdlagtausiliå ilisima- tusautitut atornago sungiusima- varput igdloKarfingne nunaKarfi- nguaniio mingnerpåne agdlåt. a- tuagagssianik kukunersiuissarniv- ne ukiune 46-ngulersune tupigi- ssarsimavåka nunanarfingmiut agdlagarissartagait atuarångav- kit kukunisangnerussaKingmata igdloKarfingmiunit avdlanitdlo. agdlagtausitoKaK sordlo oKautige- rérsimassara ukiune 100-ne atu- gausimassoK kalåtdlit inuiaKati- giussugut Kåumarsainerme KanoK pingåruteKarsimatigissumik ator- simavarput. tåssa CKautsit isu- mait eiKordluardlugit agdlangneK kalåtdlisut, agdlauserineKartarsi- mangmat. måna agdlagtausitåme okautsit agdlangnerdliugkat amerdlaKaut, taimailivdlutigdlo onautsit isu- mait agdlagtausitorKamik sungiu- ssisimassunut atuarniardlugit ilu- ngersunardlutik KuianartortaKar- tardlutigdlo. åssersutigalugo sor- dlc: aaju agdlagtausitorKamik sungiussisimassumut atuartaria- KartoK ujumik) åma ussuk puissit anginerssåt ugssuk-mik uvagut agdlag'aravtigo. suliaK tigusimsssarput tigussar- parput erKortumigdlo isumaling- mik agdlagkumassardlugo. asule nipe najorKutarinardlugo agdlag- taraluaråirie isumait påsissagssau- jungnaertarput, taimåitumik ag- dlagtausitoKaK oKautsimik isuma- siuivdluarnermut iluaKutauvor- tacK. tåukuinaugatdlardlit. agdlagtausitorKamik igdlersui- uartcK. Stephen Petersen. dlit — imalunit imigagssamik i- mernigssamut akigssamingnik tu- nineKartartut — imigagssamik pisisinautitåunginigssait sujuner- sutigerusungnåsagaluarpcK. ima- Ka taima pineKautigssineKarunik suliumagdlisagaluarput? nalungikaluarpara kalåleKativ- ta ilaisa nangminerssorneruler- nigssaK ernumateKangivgdlutik utarKigåt. kisiåniliuna tamåna Kilanåralugo pingårtitdlugulo u- tarKissarput inungne iternga ti- kitdlugo isumaliorsinaussune sor- dluna ilåtigut ernumanartoKalå- ngitsungitsoK. nålagkersuinermne suliaKartug- ssat Kinigagssavut umiatsiamilu- sok aKugtussugssåuput, uvagutdlo — Kinersissartut — anguartau- ssututdlusoK misigisimassugssau- vugut. taimåitumik sule sujumut ilisimarérsinåungilarput nunavti- ne nålagkersuinerme suliaKar- dlutik aKutsissugssat uvagutdlo Kinersissartut ipugtussugssat ilu- ngersordluta ipoKatigigsinauner- sugut. nuggersimaneruvme uiarnigsså angoriartinago Kasussordluta uni- narnigssarput pinavérsårtariaKa- raluarparput. nalungilarpume Danmarkip nunavtinik ineriartor- titsinermine tapissutigissartagai aningaussarpagssuit atoraluardlu- tigit ikioKatigigdluta ilungersor- dlutalo pingikuvta kinguligssav- ta sujunigssåt ernumanartoKångi- vigsumik issigisinåunginavtigo! VUhelm Jessen. Atliagagdliutlt kiRsautigat atu- artartut aRdlaKarissait amcrdla- sut sapåtit akiinere tamaisa sarKumiutaruinavdluKit. tai- måitumik Kinutigarput naitsu- kutdlangnik agdlagtarnuvdlu- git. ilångutagssiat onautsit 200 sivnersimagpatigit amcrdla- nertigut årkigssuissoKarf iup nailisartariaKartarpai. atsiorsi- mangitsut ilånguncK ajorpavut, kisiånile ingmikut pissutigssa- Karsimagpal atcrmut taorsiut- dlugo ingmikut ilisarnausinar- sinaussarput. ilångutagssiat nagsiuguk iinga: Atuagagdliu- tit, postbox 39, 3900 Godthåb. kingusinårtumik pivdluarxussut sorssungnerssiip kingugdliup — 1939—1945 — nalåne Nungme højskolitorKame seminåriamilo i- iiniartusimassugut taimane pisi- massut takordlorångavtigit Kular- nångilaK åssigingitsut pivdlugit KujåssutigssaKartartugut. — taimanile uvdlumernit avdlao- KaoK! taimane seminåriap suju- ligtaissua — ingmut rektorimik taissartoK — ilanilo uvavtinut ili- niartunut suniuteKarsimaKaoK. taimane Nuk sule nugterfigine- KalersimångilaK. inuit ing'mingnut ilisarisimåput. erKaimassama nu- ånersut ilagåt eKaersårfingme filmertoKåsatitdlugo bilitisiniu- tarnerssuaK. niuvertoKarfiup så- navianit bilitit tuniniarångavti- gik piumåtartorssussaramik, susa ilånguisa akigssånguartik meter- stokimut Kajangnaeriardlugo i- såusimaniardlugo atimingnit ki- vitaugaluarunik! ukiut Nungme iliniartuvfit må- na Kangarssuångoraluarput, er- Kaimassatdle sule umajuarput: Avanerssuarme, Tunume Kitånilo angerdlarsimavfeKalersimassu- ne. tauva taimåitut tamaisa urne- rne ititdlugit Nungmut iliniartu- sima&sorpagssuarnutdlo inuvdlu- arKUSSutigalugo pivdluarKussuti- galugulo Jonathan Petersenip — iliniartitsissorssuavta — Nuk piv- dlugo taigdliordlugulo eriniåta autdlarKautå ilångiipara: takoråneKaoK imaK Nup ikerssuanik taissaK; silagigpat Katsungagpat issigårput nunamit, Kimerdlugarårputdlo KåKånguanit. KivdleKaoK pineKaoK! pineKautit ikerssuaK, KivdleKaoK, pineKaoK Nup ikerssua. Nuk, nunatorKavta „igdlorpag- ssuaKarfia" atajuardlitoK nålag- kersuissoKarnikut, Kåumarsagau- nikut ugperissaKarnikut erKumit- suliornikutdlc Kitiuvdlune! Nungme ukissarsimassut ilåt Thorvald Simonsen. landsrådimut: kigdliBiieK isumaKå- ngitsoK årjdgtariaKarpoK sujorna 1977-ime tusarparput i- migagssaK landsrådit atautsimi- kamik kigdlilivfigigåt. tusagaK ila pisanganåssusia, igdlume ningiuv- dlune angnermik mérKanik pe- rorsagaKardlune tugpatdlernåssu- sia. sunauvfale pakatsiumårdluta. imåiporme imigagssaK kigdli- lerneKångitsoK, nalunaerKutaK kisiat kigdlilivfigåt. nalunaerKu- taK uvdlup-KerKa imerniartarfit angmarpata erninaK iserunik a- kigssaKarunik KanorssuaK imiså- put. måne nalunaerKutap pinga- sut migssåne ilait anissarput i- månarssuaK putumalerérdlutik, tåssalo nalungilåt nalunaerKutaK sisamat pisiniarfingme båjat ang- måsassut — imigagssaK kigdle- Kångingmat, akigssagdlit nåmag- torssuarnik pisisinaungmata. nuåniginaKaoK issigarugit pisii- niarfiup erKåne igsåginardlutik imertut. uvfa ilaisa mérånguatik ilagalugit. Kavsinik 'taimåitut ta- kugångavkit misigissutsikut så- ngitdlissarpunga! pisiniarfit arfernup-KerKanut matugpata tauva arfinermut i- merniartarfit angmåsåput — linu- arssuarmutdlo akigssalik imisaoK. imåisånginerame nalunaerKu- taK kigdlilivfiginago kisiåne inuit pisiagssait kigdlilivfigalugit. anå- nat nuliaussutdlo uvavtutdle mi- sigissaKartut sivnerdlugit atar- Kingnigdlunga Kinuvigåvse månå- kut suliagssarse pitsaunerussumik aulajangivfigerKuvdlugo. inuvdluaritse Marianne Brummerstedt, Sisimiut. nerssussup ktikukuvdlo saunikue kalåliminernigdlo tunitsivigssaileKineK AG nr. 20-me Sem Dorphip agdla- gå KuleKutaKartoK „pissutsit tai- måituåinarsinåungitdlat" soKuti- geKalugo atuarsimavara, avang- nåmiussumut tunissivigssaileKiu- artumut ilalernaKingmat. avangnåmiussugut åmip tuni- ssagssiatuavta saniatigut avdla- mik tunitsivigssaKångilagut, må- ssa åma maunga issigtcrssuarmut kukukup nerssussuvdlc saunikue ångutaraluartut, ila åndgssussi- neK usornartoK! ilåne neKinik aulisagkanigdlo sivniligssuarnik peKartarpugut. måssa sinerissame kalåleKatingu- avut kalåliminernik pingitsiigag- ssåungitsunik ajorssauteKartut. tamåko Kångerniardlugit årKig- ssussineKartariaKarpoK. nunar- ssuavta isorartunera OKartugssau- ssut taimailiunginermingnut pi- ssutiginerpåt? ila pissutsit taimåituåinarsinåu- ngitdlat. Avangnåne inusugtor- pagssuaKarpoK sulivfigssaKångit- sunik. nangmineK mérKat avdlat- dlo mérait såriarfigssaKångitsut takussartitdlugit erKarsauterssor- nartaKaoK. ila taimåituåinarsinåu- ngitdlat. Sem Dorph, ungasigsor- ssuarmlkaluardlutit måne ajor- nartorsiutivut issigissutut ipatit. måne nåpautitOKarssuarput tu- nissivigssailei<ineK — sulivfigssai- leKineK — KaKUgo Kångisaner- parput? inuk iligtut itoK amigau- tigårput — kalåleKatiminik suli- ssussiumassoK. inuvdluarit Abel Petersen, AugpilagtoK, Upv. 32

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.