Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Blaðsíða 4

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Blaðsíða 4
Kriget mellan Sverige och Ryssland áren 1808—1809 hade till följd, att Finiand som ett sárskilt storfursten- döme införlivades med det tsaristiska Ryssland. I stats- ráttsligt hánseende fick landet stállning av en autonom stat. Enligt en av tsar Aleksander den första ár 1809 given försákran till alla Finlands innevánare förblev den svenska rátten fortfarande gállande i landet. I följd av den ryska revolutionen vann Finland fullstándig sjálvstándighet ár 1917: dá blev Finland en suverán stat. Bestámmelserna i 1734 árs lags ráttegángsbalk, vilken reglerar förfarandet vid de allmánna domstolarna, har undertidernas lopp undergáttvissa förándringar. Dessa har i allmánhet icke varit av större principiell bárvidd. Sásom ett undantag máste betecknas en lag av ár 1948, genom vilken genomförts en fullstándig modernisering av bevis- rátten; hárvid har som förebild státt bestámmelserna i Sveriges nya ráttegángsbalk av ár 1942. Sedan lánge har det hos oss arbetats pá en fullstándig reformering av ráttegángsförfarandet vid domstolarna, ty förfarandet motsvarar icke mera samhállsutvecklingens krav. I detta syfte har flera lagförslag sett dagens ljus. Dessa strá- vanden blevo avbrutna av det andra várldskriget. För nár- varande ár en totalreform redan pá grund av statens svára finansláge utesluten. Man har nöjt sig med sádana partiella förándringar av ráttegángsförfarandet, vilka motsvara det praktiska livets mest tvingande fordringar. Sásom exempel má námmas, utom den nya bevisrátten, lagen av ár 1954 om betalningsorderförfarande. Ráttegángsbalken reglerar sáledes förfarandet vid de all- mánna domstolarna. Hárvid ár att márka, att denna balk inneháller bestámmelser för báde tviste- och brottmál. Vad áter beti’áffar verkstállandet av domar i tvistemál, sá ár detta ráttsgebit reglerat i utsökningslagen av ár 1895 (= ULF denna lag motsvarar ej numera de krav, som man máste stálla pá ett modernt verkstállighetsförfarande. Detta gáller i ánnu högre grad konkursstadgan av ár 1868, 194 Tímarit lögfrœSinga
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56
Blaðsíða 57
Blaðsíða 58
Blaðsíða 59
Blaðsíða 60
Blaðsíða 61
Blaðsíða 62
Blaðsíða 63
Blaðsíða 64
Blaðsíða 65
Blaðsíða 66
Blaðsíða 67
Blaðsíða 68
Blaðsíða 69
Blaðsíða 70
Blaðsíða 71
Blaðsíða 72
Blaðsíða 73
Blaðsíða 74
Blaðsíða 75
Blaðsíða 76
Blaðsíða 77
Blaðsíða 78
Blaðsíða 79
Blaðsíða 80

x

Tímarit lögfræðinga

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.