Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 4

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 4
Kriget mellan Sverige och Ryssland áren 1808—1809 hade till följd, att Finiand som ett sárskilt storfursten- döme införlivades med det tsaristiska Ryssland. I stats- ráttsligt hánseende fick landet stállning av en autonom stat. Enligt en av tsar Aleksander den första ár 1809 given försákran till alla Finlands innevánare förblev den svenska rátten fortfarande gállande i landet. I följd av den ryska revolutionen vann Finland fullstándig sjálvstándighet ár 1917: dá blev Finland en suverán stat. Bestámmelserna i 1734 árs lags ráttegángsbalk, vilken reglerar förfarandet vid de allmánna domstolarna, har undertidernas lopp undergáttvissa förándringar. Dessa har i allmánhet icke varit av större principiell bárvidd. Sásom ett undantag máste betecknas en lag av ár 1948, genom vilken genomförts en fullstándig modernisering av bevis- rátten; hárvid har som förebild státt bestámmelserna i Sveriges nya ráttegángsbalk av ár 1942. Sedan lánge har det hos oss arbetats pá en fullstándig reformering av ráttegángsförfarandet vid domstolarna, ty förfarandet motsvarar icke mera samhállsutvecklingens krav. I detta syfte har flera lagförslag sett dagens ljus. Dessa strá- vanden blevo avbrutna av det andra várldskriget. För nár- varande ár en totalreform redan pá grund av statens svára finansláge utesluten. Man har nöjt sig med sádana partiella förándringar av ráttegángsförfarandet, vilka motsvara det praktiska livets mest tvingande fordringar. Sásom exempel má námmas, utom den nya bevisrátten, lagen av ár 1954 om betalningsorderförfarande. Ráttegángsbalken reglerar sáledes förfarandet vid de all- mánna domstolarna. Hárvid ár att márka, att denna balk inneháller bestámmelser för báde tviste- och brottmál. Vad áter beti’áffar verkstállandet av domar i tvistemál, sá ár detta ráttsgebit reglerat i utsökningslagen av ár 1895 (= ULF denna lag motsvarar ej numera de krav, som man máste stálla pá ett modernt verkstállighetsförfarande. Detta gáller i ánnu högre grad konkursstadgan av ár 1868, 194 Tímarit lögfrœSinga
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.