Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 9

saken, som kan áventyra hans opartiskhet, má konsta-
teras, att till dessa speciella inhabilitetsgrunder eller
de s. k. domarejáven hör följande omstándigheter: 1) att
domaren till endera parten stár i sádan skyldskap eller
svágerskap, som enligt gamla giftermálsbalken (i 1734 lag)
utgjorde áktenskapshinder; 2) att domaren eller nágon
person, som till honom stár i sádant skyldskaps- eller
svágerlagsförhállande, som grundlágger jáv, har i saken
del eller kan av dess utgáng vánta synnerligen nytta eller
skada; 3) attdomaren ár endera partens vederdeloman eller
uppenbara ován; 4) att domaren tidigare á ámbetets
vágnar tagit del i sakens handlággning eller förutvaritfull-
máktig i saken eller dári avlagt vittnesmál; samt 5) att
domaren sjálv har en lika sak anhángig vid annan eller
samma domstol.
Uppsikt över domstolarnas verksamhet utövas av de
högre domstolarna med hánsikt till de lágre samt av rikets
justitiekansler och riksdagens justitieombudsman. Áven
enskild part, som lidit förfáng genom domarens átgárder,
áger rátt att átala domaren för tjánstefel. Mál angáende
underdomares fel i ámbetet hör till hovrátt, dár átalet
utföres av hovráttens advokatfiskal.
Jag övergár nu till frágan om domstolarnas yttre
organisation, sáledes till frágan om domstolarnas inbördes
kompetens eller behörighet. Denna frága har stor betydelse,
ty enligt regeringsformen ár part beráttigad att fá sin
sak behandlad vid den domstol, som enligt lag ár för den-
samma behörig. Om domstolarnas behörighet i tvistemál
má anföras följande:
Vad först betráffar den s. k. funktionella kompetensen
eller instansordningen, sá gáller för de allmánna dom-
stolarna sásom regel, att varje mál först upptages och
avgöres av underrátt (d. v. s. av háradsrátt eller rád-
stuvurátt) ; málet kan sedan i ráttsmedelsvág dragas under
hovrátts och dárifrán under högsta domstolens prövning.
För tvistemál, som höra till de allmánna domstolarna, ha
Tímarit lögfræóinga
199