Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 15

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 15
Dá málet slutbehandlats vid den domstol, för vilken t'áttegángsfullmakten blivit given, förlorar fullmakten sin giltighet. Parten har áter rátt att — nár han sá vill — áterkalla fullmakten; för att áterkallelsen medför verkan, máste den meddelas domstolen. En sádan ensidig upp- ságningsrátt áger dáremot inte fullmáktig. Endast pá grund av laga hinder kan han av rátten bli befriad frán fullmáktigskapet. Sedan nágra ord om ráttegángsbitráde eller person, som handlar för parten genom att understödja honom; han handlar sáledes jámte parten och ej i stállet för denne. Vár lag inneháller endast fá stadganden om ráttegángs- bitráden. I civila mál stár det parterna fritt att anvánda bitráden liksom ráttegángsfullmáktige. Lagen stár pá den stándpunkt, att ráttegángsbitrádet ár att anse sásom full- máktig för part. Lagens bestámmelser om ráttegángs- fullmáktige vinna motsvarande anvándning pá ráttegángs- bitráden. Detta gáller dock inte processlegitimationen, ty ráttegángsbitrádet ár legitimerat dá han upptráder inför rátta tillsammans med parten. Áven Finlands lag stár pá den principiella stándpunkten, att ingen bör till följd av fattigdom utestángas frán möjligheten att vid behov fá ráttsskydd av domstol. De nármare bestámmelserna i ámnet ingá i lagen om fri rátte- gáng av ár 1955. Denna lag gáller ej enbart finsk med- borgare utan áven utlánning, dár internationeil konvention, vartill Finland anslutit sig, eller sárskilt avtal med viss stat sádant förutsátter. Finnes part, som beviljats fri ráttegáng, nödvándigt behöva ráttegángsbitráde för att vederbörligen kunna bevaka sina intressen i ráttegángen, má rátten, dár málet ár eller skall göras anhángigt, pá hans begáran förordna lámplig person att bitráda honom dárvid. Ett pá detta sátt förordnat ráttegángsbitráde har rátt att ur statsmedel erhálla skáligt arvode samt ersátt- ning för sina oundgángliga utgifter. Till sádant bitráde skall förordnas person, som samtycker till att mottaga Tímarit lögfræðinga 205
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.