Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 22

VI. Gruriddragen av gallande bevisratt.*)
Jag har inledningsvis pápekat att genom en lag av ár
1948 genomförts en fullstándig modernisering av gamla
bevisrátten, som grundade sig pá RB :s ursprungliga stad-
ganden. Man kan i korthet sága, att vár áldre bevisrátt
behárskades av den s. k. legala bevisteorin, medan vár nya
bevisrátt omfattar den s.' k. fria bevisteorin. Detta betyder
framför allt att bevisprövningen numera ár fri: domstolen
áger med beaktande av omstándigheterna i det enskilda
fallet fritt pröva bevisets verkan. Den hos oss införda fria
bevisteorin betyder áven, att bevisföringen ár fri: dom-
stolen ár beráttigad och förpliktad att som kunskapskálla
anvánda allt som framkommit under málets behandling;
den fria bevisföringen lider dock av vissa undantag. Det
viktigaste av dessa torde vara det i lagen upptagna för-
budet att som bevis anvánda vissa skriftliga handlingar.
Három stadgas följande: Vid underrátt má sásom bevis
ej oberopas skriftlig beráttelse av privat natur, som nágon
i anledning av redan inledd eller förestáende ráttegáng
avgivit, med mindre detta sárskilt i lag medgivits eller
rátten pá grund av sárskilda omstándigheter det tilláter.
Stöder sig áter nágon i högre rátt pá en sádan beráttelse
och finner rátten, att avseende bör fástas vid densamma,
skall den, som avgivit beráttelsen, höras sásom vittne
antingen vid högre rátt, sávida enligt lag hinder dárför ej
annars föreligger, eller vid den underrátt, som högre rátt
förordnar. — De nu relaterade stadgandena avse att be-
frámja den s. k. bevisomedelbarheten vid vittnesbeviset.
Sásom en exponent av den fria bevisteorin má följande
specialstadgande onmámnas. Lagen bestámmer, att om
part trots ráttens pábud utan giltigt skál underláter att
infinna sig vid rátten eller att eljest fullgöra nágot i rátte-
gángen eller att besvara för sakens utredning framstálld
í: l Se három Tauno Tirkkonen i Svensk Juristtidning 1949 s.
021 fí.
212
Tímarit lögfrceSinga