Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 28

Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 28
denvaron av de absoluta processförutsáttningarna för má- lets behandling i underrátten. Vadeförfarandet inledes med vadeanmalan oeh erlág- gande av vadepenning (fmk50:—); en sádan anmálan skall göras inom loppet av en vecka muntligen eller skriftligen hos underrátten eller dess ordförande. Tiden för fullföl- jande av vad i hovrátten ár 60 dagar ráknad frán det underráttens dom givits. Inom loppet av sagda tid bör vádjanden ingiva till hovrátten sin vadeinlaga jámte under- ráttens i málet uppsatta protokoll. Motparten har rátt att skriftligen bemöta vadeinlagan. Regelenligt ár skrift- váxlingen i vademál hármed avslutad. Den av lagen öpp- nade möjligheten att anordna i vademál en muntlig för- handling i hovrátten kommer i praktiken mycket sállan till anvándning. Man kan sáledes sága, att proceduren i vademál har utvecklat sig till ett enbart skriftligt för- farande. — I princip kan ny bevisning utan nágra in- skránkningar framstállas i vademál. Men dá förfarandet gestaltat sig rent skriftligt, har följden blivit den, att andra án skriftliga bevis ej upptages omedelbart i hov- rátten utan vid underrátt; detta sker antingen sá att málet av hovrátten áterförvisas till den underrátt, dár málet varit anhángigt, eller pá det sátt, att underrátt av hov- ráttens förstándigas att emottaga bevisning (t. ex. avhöra vittnen). I hovráttens dom i vádjat mál sökes ándring i högsta domstolen genom revision. Detta ráttsmedel ár — átmins- tone i princip — ett ordinárt ráttsmedel, vars anvándande har en devolutiv och suspensiv verkan. Áven revision ár ett ráttsmedel av appeltyp. Man kan sáledes konstatera, att gállande finsk rátt ej kánner till ett sádant ordinárt rátts- medel, genom vars anvándande endast ráttsfrágan kunde underkastas högre domstols prövning. I följd dárav, att vár högsta domstol redan i áratal varit överbelastad med mál, har stadgandena om revision undergátt vissa för- ándringar, som syftat pá att begránsa möjligheten att i 218 Tímarit lögfrœöinga
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.