Tímarit lögfræðinga - 01.10.1956, Qupperneq 28

denvaron av de absoluta processförutsáttningarna för má-
lets behandling i underrátten.
Vadeförfarandet inledes med vadeanmalan oeh erlág-
gande av vadepenning (fmk50:—); en sádan anmálan skall
göras inom loppet av en vecka muntligen eller skriftligen
hos underrátten eller dess ordförande. Tiden för fullföl-
jande av vad i hovrátten ár 60 dagar ráknad frán det
underráttens dom givits. Inom loppet av sagda tid bör
vádjanden ingiva till hovrátten sin vadeinlaga jámte under-
ráttens i málet uppsatta protokoll. Motparten har rátt
att skriftligen bemöta vadeinlagan. Regelenligt ár skrift-
váxlingen i vademál hármed avslutad. Den av lagen öpp-
nade möjligheten att anordna i vademál en muntlig för-
handling i hovrátten kommer i praktiken mycket sállan
till anvándning. Man kan sáledes sága, att proceduren i
vademál har utvecklat sig till ett enbart skriftligt för-
farande. — I princip kan ny bevisning utan nágra in-
skránkningar framstállas i vademál. Men dá förfarandet
gestaltat sig rent skriftligt, har följden blivit den, att
andra án skriftliga bevis ej upptages omedelbart i hov-
rátten utan vid underrátt; detta sker antingen sá att málet
av hovrátten áterförvisas till den underrátt, dár málet
varit anhángigt, eller pá det sátt, att underrátt av hov-
ráttens förstándigas att emottaga bevisning (t. ex. avhöra
vittnen).
I hovráttens dom i vádjat mál sökes ándring i högsta
domstolen genom revision. Detta ráttsmedel ár — átmins-
tone i princip — ett ordinárt ráttsmedel, vars anvándande
har en devolutiv och suspensiv verkan. Áven revision ár
ett ráttsmedel av appeltyp. Man kan sáledes konstatera, att
gállande finsk rátt ej kánner till ett sádant ordinárt rátts-
medel, genom vars anvándande endast ráttsfrágan kunde
underkastas högre domstols prövning. I följd dárav, att
vár högsta domstol redan i áratal varit överbelastad med
mál, har stadgandena om revision undergátt vissa för-
ándringar, som syftat pá att begránsa möjligheten att i
218
Tímarit lögfrœöinga