Læknablaðið - 01.08.1975, Qupperneq 73

LÆKNABLAÐIÐ
77
Gunvor Svartz-Malmberg
MEDLINE OCH LÁKARENS INFORMATIONSPROBLEM
Höfundur þessarar greinar, dr. Gunvor
Svartz-Malmberg, er læknir, sem starfar við
Medicinska informationscentralen við Karo-
linska institutet (M.I.C., áður Biomedicinska
dokumentationscentraien till medicinska insti-
tutet BMDC). Hún heimsótti Island 20.-24.
marz 1974 í þeim tilgangi að kynna tölvu-
notkun við heimildeisöfnun í læknisfræði og
skyldum greinum. Frumkvæði að heimsókn
dr. Svartz-Malmberg átti Félag bókasafns-
fræðinga, en auk þess stóðu að boðinu
fræðslunefnd læknafélaganna og Norræna
Húsið og fór kynningin fram í húsnæði þess.
Um för sína hefur dr. Svartz-Malmberg sair:-
ið skýrslu, sem hægt er að sjá á skrifstofu
læknafélaganna og hjá bókaverði Borgar-
spítalans. I stuttu máli má segja, að í ljós
hafi komið, að tæknilega sé mögulegt að
koma á beinu sambandi við MIC í Stokk-
hólmi, en kostnaður sé hár vegna talsíma-
gjalda. Hins vegar hefur þegar opnazt sá
möguleiki fyrir lækna og aðrar heilbrigðis-
stéttir að komast bréflega eða símleiðis í sam-
band við MIC tii heimildaleitar og hafa bóka-
verðir Borgarspítalans og Landspítalans ann-
azt milligöngu.
Kristín Pétursdóttir,
Tómas Árni Jónasson.
I en láng essá med titeln ,,The advent
of printing and the problem of the Re-
naissance“ hávdas att övergángen frán
handprántning till Gutenbergskt boktryck
revclutionerade Vásterlandets kultur.1 „It
altered the way things changed and the
way they stayed the same. It affected all
forms of survival and revival.“ Textei.
som blev tryckta, hade helt andra utsikter
att överleva án de hade haft nár de bara
existerat i ett enstaka eller ett fátal hand-
skrivna exemplar. „The advent of printing
completely transformed the conditions
under which texts were produced, distri-
buted and consumed. It arrested textual
corruption, fixed texts more permanently
and enabled them to accumulate at an
accelerated rate. It made possible new
forms of crosscultural interchange and
systematic large-scale data collection."
Om det pá 1400- och 1500-talen gállde
att rádda texter undan förgángelse i rent
fysisk mening, gáller det nu i slutet av
1900-talet i stállet att finna metoder att
rádda de texter man har anvándning för
frán att dránkas i den stora massa av
text som tryckerierna producerar.
Tillkomsten av tryckta referens- och
referatorgan under förra seklet innebar
stora framsteg för vetenskaplig doku-
mentation. John Sháw Billings, grundaren
av det bibliotek i USA som idag heter
Naticnal Library of Medicine, inság be-
hovet av att ha en kálla dár man kunde
finna hánvisningar till vad som fanns
skrivet i skilda ámnen inom medicinen.
Han kunde ocksá förverkliga denna idé,
vilket ledde till att Index Medicus började
utges ár 1879. Emellertid har utvecklingen
mot allt större specialisering av ámnesom-
ráden och ökningen av antalet skrifter
inom varje ámnesomráde lett till at re-
gistrering i tryckta verk som samman-
stálls med traditionella metoder inte
lángre kan hálla jámna steg med publicer-
ingstakten och inte heller kan medge sá
detaljerad ámnesspecificering som kunde
vara önskvárt. Datorteknologin erbjuder i
vár tid möjligheter som skulle kunna bli
av samma revolutionerande betydelse för
spridning av kunskaper som en gáng till-
kcmsten av boktryckarkonsten var.2
Allmánna principer för datorbaserad
litteratursökning med sárskild
hánblick pá MEDLARS
Nár man anvánder ett datorregister för
katalogisering av litteraturreferenser kall-
ar man sjálva registret för databank, kata-
logiseringen för lagring — information
storage — och den procedur som mot-
svarar att slá upp i katalogen för sökning
eller átervinning — information retrieval.