Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 23

Prevention
Sektion A
GRAVIDITETENS EPIDEMIOLOGI - EN STUDIE AV MÖDRAHALSOVARDEN VID EN VARDCENTRAL.
Anders Hakansson, Várdcentralen Teleborg, Vaxjö, Sverige.
Inledninq: Mödrahalsovárden inom primárvárden ár, átminstone i Sverige, dáligt
belyst i litteraturen. De viktigaste frágestállningarna i denna studie ár: Vilka
problem drabbar den gravida kvinnan, och vilka átgárder vidtages med anledning
dárav? Hur fördelas kvinnorna och deras problem mellan distriktslákare och
obstetriker?
Material och metoder: I studien inkluderades samtliga kvinnor,vilka under en 14-
mánadersperiod registrerades pá mödravárdscentral, frán ett definierat omráde.
Frán inskrivningen via förlossningen till efterkontrollen kunde 143 kvinnor föl-
jas. Alla problem och dárav föranledda átgárder noterades pá distriktsmödravárds •
centralen, pá distriktslákarmottagningen, pá specialistmödravárdscentralen och
pá kvinnokliniken. Totalt registrerades 688 lákarbesök och 1504 barnmorskebesök.
Resultat: Prevalenssiffror framtogs för de olika obstetriska och icke-obstetris!«
diagnoserna. Frekventa problem var smártor i rygg och mage, infektioner i vulva,
vagina och urinvágar samt hotande missfall och hotande förtidsbörd. Ungefár 40%
av kvinnorna fick under graviditeten recept, och lika mánga fick sjukskrivning.
Omkring 80?ó av de gravida kvinnorna kunde pá mödravárdscentralen skötas av
distriktslákare och distriktsbarnmorska i samarbete, ungefár 10?ó krávde viss
specialistmedverkan och resterande 10?í krávde stort engagemang frán obstetrikems
sida. Majoriteten av problem, sávál obstetriska (62%) som icke obstetriska (75?í)
handlades av distriktslákare.
Konklusion: Studien ger en god uppfattning om de problem och átgárder som drabbai
den gravida kvinnan. Modellen med distriktsbarnmorska och intresserad distrikts-
lákare som primárt ansvariga för mödravárdscentralen, och med obstetriker som
konsult för de besvárliga fallen, fungerar bra.
13
HUORLEDES ORGANISERES SUANGREOMSORGEN (MODREHALSEUARDEN) I DANSK
ALMEN PRAKSIS ?
Finn Berlum Kristensen, Anne-Marie Nybo Andersen, Karen Vitting
Andersen, Niels Hermann, jordemoder Vibeke Weirum Knudsen og jordemoder
Hanne Kjærgaard Nielsen, Institut for almen medicin, Kobenhavns
Universitet, Juliane Mariesvej 18, DK-2100 Kebenhavn 0, Danmark.
■ Svangreomsorgen organiseres forskelligt i de nordiske lande. I
Danmark deles omsorgen for den gravide kvinde mellem praktiserende
læger, jordemedre (barnmorskor) og speciallægerne. Inden for de
officielle retningslinjer er der vide rammer for den enkelte læges
organisering af svangreomsorgen.
Et tusinde tilfældigt udtrukne alment praktiserende læger blev
anmodet om at besvare et tilsendt spergeskema efter en konkret
svangrekontrol. Skemaerne returneredes anonymt. Skemaerne gav blandt
andet oplysninger om den gravide kvinde, svangrekontrollens konkrete
indhold (berarte emner, undersegelser, rádgivning, behandling og
henvisning (remis)) samt om Jægen selv, lægens praksis og den lokale
organisering af svangreomsorgen.
Dataindsamlingen er sket fra oktober 1986 og afsluttet marts 1987.
Besvarelsesprocenten var ved abstractets indsendelse 70 procent.
Resultater: Uarigheden af de gravides tilknytning til praksis, de
praktiserende lægers organisering af svangreomsorgen, konsultationernes
varighed samt kontakt og samarbejde med andre faggrupper belyses ud fra
sporgeskemaundersogelsen.
14
17