Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 42

Sektion F
Áldreomsorg Invandrare
46 SYKEHJEMSS0KERE FULGT BTT AR ETIER S0KNADSTIDSPUNKTET. Faktorer relatert til d0d
og langtidsinstitus jonalisering. Bruk av en diskriminantanalyse.
Asa Rytter Evensen,Institutt for almeraredisin, Universitetet i Oslo og Leiv
Sandvik, Medstat, Str0mmen, Norge.
Innledning: I forskningsprosjektet "Aksjon venteliste" skulle et tverrfaglig
team kartlegge sykehjemss0keres situasjon og iverksette tiltak for á forhindre
eller utsette sykehjemsinnleggelsen. En diskriminantanalyse ble utf0rt for á
finne hvilke variabler som kunne predikere d0d eller institusjonalisering det
f0rste áret etter s0knadstidspunktet.
Materiale og rretode:275 s0kere, 189 kvinner og 86 menn med en gjennomsnittsalder
pá 80 ár ble inkludert i prosjektet. S0kemes fysiske og nentale helse, deres
ADL funksjon, sosiale nettverk, bolig og 0konomi ble gradert i en skala fra 1,
meget god til 6, totalt svekket etter bestemte kriterier.Disse og 11 andre uav-
hengige variabler var med i diskriminantanalysen.
Resultat: 42 s0kere d0de og 93 kom i institusjon det f0rste observasjonsáret,
140 s0kere bodde fremdeles hjemme etter ett ár. Fysisk helse var den variabelen
som best kunne predikere d0d. Ingen av de andre tilleggsvariablene i analysen
0kte prediksjonssikkerheten. F0lgende inndeling synes á vasre optimal ned hensyn
til á forutsi d0d innen ett ár etter s0knadstidspunktet: fysisk helse 1-3:3/69
(4,3%) d0de, fysisk helse 4:12/117(10,3%) d0de, fysisk helse 5-6:27/89(30,3%)
d0de.
ADL funksjonen var den variabelen som best kunne predikere fortsatt opphold i
hjerrmet etter ett ár. Ingen av de andre variablene i analysen kunne 0ke prediks-
jonssikkerheten. F10gende inndeling synes á være optimal med hensyn til á forut-
si hvilke s0kere som fremdeles bor hjemme ett ár etter s0knadstidspunktet:
ADL 1-3:51/68(75%) bodde hjemme,ADL 4: 40/78(51,3%) bodde hjenme, ADL 5-6:
49/129(38%) bodde hjertme.
Konklusjon :Resultatene kan brukes til bedre ressurstildeling i ápen eldreomsorg
47
PERSONALATTITYDER I FÖRANDRINGSARBETE INOM ÁLDRESOMSORGEN
Sven Ingmar Andersson, Centrum för samhallsmedicin, S-240 10 Dalby, Sverige
Bakgrund: I samband med förandringsarbete enligt socialtjanstlagens mfil för omsorg
om aldre utfördes en studie av attityder till och varderingar av fildrande och vfird av
aldre med personal vid dels ett servicehus med reformarbete sedan fyra fir, dels ett
utan reformarbete, bfida i landsortsmiljö nara storstad i Lunds kommun. Metod: Efter
intervjuer med pensionarer, vfirdgivare och anhöriga utformades en enkát med 119
pflstfienden av relativt generell typ, som försökspersonerna, 27 frfin servicehuset med
och 34 frfin servicehuset utan reformarbete, hade att ta stallning till pfi en 100-
gradig skala (0=stammer inte alls, 100=8tammer helt). Sexton pfistfienden represen-
terade fyra centrala psyko-sociala teorier inom fildrandets psykologi, namligen "dis-
engagement'-teorin, aktivitetsteorin, subkultur-teorin och Eriksons teori om ego-
utveckling. övriga pfistfienden anknöt till aktuell reformdebatt. Stegvis diskriminant-
analys, varianaanalys (ANOVA) och klusteranalys (Wards metod) utfördes. Resultat och
diskussion: En positiv attityd till reformarbete förelfig bland personalen pfi det
reformengagerade servicehuset och en mera negativ i kontrollgruppen. Den positiva
attityden till reformarbete syntes sammanhánga med att reformstravanden som ut-
tryck för den borgerligt styrda kommunens várderingar ffitt viss genomslagskraft. En
tendens att instamma i subkultur-tanken att endast áldre kan förstfi aldre var vanlig
i kombination med en positiv attityd till ökat social engagemang för pensionörer.
Negativ hfillning tiil ökat socialt engagemenag av pensionörer kombinerades ofta med
avstfindstagande till subkultur-synsátt. Uttryck för ideologiskt sett mera radikala
standpunkter sfisom avstfindstagande till sfival subkultur- som "disengagement"-synsátt
var relativt mindre frekventa. Ett stallningstagande för privatisering av áldre-
omsorgen var sárskilt uttalat bland personal pö det reforminriktade servicehuset.
Jámsides med organisatoriska förhfillanden framstfir personalens attityder till vfird av
aldre som sárskilt avgörande i arbetet för ökad livskvalitet hos áldre. Det synes
angeláget att omsorgspersonalen, t.ex. i for;tbildningsgrupper, ffir möjlighet att ge
uttryck för sin installning till áldre och fildrande och vilka implikationer olika synsátt
har i förándringsarbete av áldreomsorg.________________________________________________
34