Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Síða 29

Epidemiologi
Sektion C
REGISTRERING AV PATIENTER SOM SÖKER PÁ VÁRDCENTRAL I STORSTAD
(GÖTEBORG)
S Stenberg, C Bengtsson, A Bergh och C Merck,
Allmanmedicinska institutionen och várdcentralen Olskroken, Red-
bergsvagen 6, S-416 65 Göteborg, Sverige
Inledning: Det finns ett flertal studier som beskriver kontaktorsa-
ker och diagnoser hos patienter som söker primarvárden men fá som
beskriver vilka som söker pá várdcentralerna.
Material och metoder: Under en vecka váren 1986 registrerades pá de
~28 várdcentralerna och de 3 enlakarstationerna i Göteborg alla
patienter som sökte lakarvárd under dagtid mándag-fredag, bland
annat med avseende pá socio-ekonomiska karakteristika.
Resultat: Endast ett fátal barn sökte distriktslakarna pá várdcen-
tralerna i Göteborg. Hos den vuxna befolkningen sökte 50% mer kvin-
nor an man. Álder var den mest utslagsgivande faktorn. Personer
över 75 ár sökte 2.5 gánger sá ofta som personer 16-64 ár gamla.
Det var ingen skillnad mellan svenskar, nordbor födda utanför Sve-
rige och utlanningar frán andra lander. Fránskilda besökte várdcen-
tralerna lika ofta som gifta personer. Arbetare utan speciell fack-
utbildning sökte lakare tre gánger sá ofta och arbetare med fackut-
bildning ungefar dubbelt sá ofta som gruppen högre tjansteman,
medan egna företagare gjorde halften sá mánga lakarbesök pá várd-
centralerna som gruppen högre tjansteman.
Konklusion: Vár studie som avság att visa vilka som söker pá várd-
centraler i Göteborg visade att kön, álder och yrke var utslagsgi-
vande faktorer, daremot var det fá skillnader exempelvis nar det
galler födelseland och civilstánd.
RAYNAUDS FENOMEN - PREVALENSSTUDIE SAMT UNDERSÖKNING AV ASSOCIERADE SJUKDOMAR
Jerzy Leppert, Hans Áberg, Ivar Ringqvist, Stefan Sörensen, A1lmanmedicinska
institutionen, Uppsala Universitet, Sverige.
Raynauds fenomen förekommer enligt tidigare genomförda undersökningar hos 18 -
22 % bland kvinnor. Dessa data grundar sig pS undersökningar utförda pi smS och
selekterade material. VSr undersökning avság att lindersöka prevalensen i en
kvinnlig population samt finna eventuella samband med associerade symtom och
sjukdomar.
Material : 3 000 slumpmassigt utvalda kvinnor i áldrarna 18 - 59 5r, bosatta i
VÖsterás, blev föremál för en postenkat dar en frága stSlldes om förekomst av
kalla, vita fingrar. Samtliga som anság sig ha besvar kallades ti11 en intervju-
undersökning. Samtidigt undersöktes 100 personer ur en kontrol1grupp hamtad
frán samma population bland dem som svarat "nej" pá frágan.
Resultat: 2 705 (90 %) svarade pá enkStfrSgorna,varav 528 (19 %) uppgav sig ha
besvar med kalla, vita eller domnade fingrar. Bland 377 (76 %) med symtom som
deltog i undersökningen gjordes en uppdelning i 3 grupper:
Grupp 1 _ latta Raynauds fenomen (n=6A), Grupp 2 - moderata och svSra Raynaud-
besvar (n*233)» Grupp 0 - enbart domningar i hander (n=80).
Samtliga grupper jamfördes med kontrol1gruppen (n=80), Grupp 2 hade signifikart
mera besvSr med Sterkommande huvudvSrk, bröstsmSrtor och 1ed~muske1 besvSr (piO.09l
Xven kvinnor i grupp D visade liknande bild. Vikt, lSngd och blodtrycksvSrde
visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna eller jSmfört med kontrol-
lerna. Prevalensen av Raynaud i den undersökta populationen blev 15.6 %. Det
fanns ingen skillnad vad det gSllde kvinnor med Raynauds fenomen och kontroller
i frága om rökning eller exposition för vibrerande verktyg. Förekomsten av bes-
vSr med kalla, vita fingrar i familjen var signifikant ökad (p^O.Ol) i grupp 2
jSmfört med kontrolIgruppen.
Konklusion: Raynauds fenomen Sr ett utbrett problem bland kvinnor i áldrarna
18 - 59 Sr. Vi fann inga konstitutionel1a faktorer som skilde gruppen med
Raynauds fenomen frán kontrollerna. Rökfrekvensen var ocksá lika stor i samt-
liga grupper. Det som skilde sig var förekomsten av fami1jemedlemmar som hade
liknande besvSr.
26
23