Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 68

Sektion M
Epidemiologi
109
FORSKNING KRING SAMVERKAN MELLAN SOCIALTJANST OCH PRIMaRVARD VID HAGA VARD- &
SERVICECENTRAL I ÖREBRO
Carl-Gunnar Eriksson, Gunilla Fahlström, Anders Pihl, Sven Larsson
Socialmedicinska avdelningen, Storgatan 33, 703 63 örebro, Sverige
I maj 1980 öppnades den första för socialtjansten och primarvárden gemensamma
vard- & servicecentralen i örebro lans landsting. En lokalmassig samordning, ge-
mensam omrSdesindelning och gemensam planering skapade gynnsamma förutsattnin-
gar för samverkan. Personalen fick en fortbildning i samverkan och samverkans-
former för omrSdesarbetet och behandlingsverksamheter utvecklades. Inom örebro
lans landsting hade vid andra vSrdcentraler landstingsanstallda kuratorer ansva-
rat för insatser som i Haga övertogs av socialtjansten. Detta gav möjlighet ti 11
jamförelse mellan tvS organisationsmodeller. Hösten 1980 startades ett forsk-
ningsprojekt med sin tyngdpunkt förlagd till Haga vSrd- & servicecentral. Pro-
jektets mSlsattning var trefaldig: Utveckling och anpassning av metodik för be-
skrivning och analys av:
(1) h'álsoproblem, sociala problem, omgivningsviIIkor och levnadsförhállanden
i det lokala upptagningsomrSdet,
(2) primárvSrdens och socialtjánstens verksamhet,
(3) kvalitet inom verksamhetsfáltet med sárskild inriktning pa samverkan mel-
lan primárvSrd och socialtjánst.
Forskningsprogrammet har omfattat studier genomförda med en rad olika metoder.
Ansatsen har varit longitudinell för att beskriva utvecklingen av verksamheter-
na. Befolkningen har fStt komma till tals i flera surveyundersökningar, perso-
nalen har intervjuats vid flera tidpunkter och verksamhetens inneháll dokumen-
terats. Projektet har genom sárskilda medel frSn Delegationen för Social Forsk-
ning kunnat frigöra praktiker som under vissa perioder gStt in i forskningsar-
betet pa heltid.
110
AR ANNORLUNDA ALDERSFÖRDELNING PA ISLAND ORSAKEN TILL HÖGRE ANTI-
BIOTIKAFÖRBRUKNING AN I ANDRA NORDISKA LANDER?
JA Sigurdsson, T Blöndal, H Jonsson, G Magnusson och A Oddsson,
Institutionerna för A1lmanmedicin och Socialmedicin, Islands Uni-
versitet, Sigtún 1, IS-105 Reykjavik, och Medicinska kliniken,
Landspitalinn, IS-101 Reykjavik, Island
Inledning; Enligt nordisk lakemedelsstatistik anvands pá Island mer
antibiotika definierad i dygnsdoser/lOOO invánare (DDD) an i andra
nordiska lánder. Orsaken till detta ár okánd. Syftet med denna
undersökning var att studera om denna skillnad kan förklaras av den
annorlunda áldersfördelningen pá Island med en större andel unga
invánare jámfört med övriga nordiska lánder.
Material och metoder: Under perioden 1-15 april 1986 insamlades
alla recept i tvá kommuner i distriktet Reykjanes med totalt 27.576
invánare. Frán recept pá antibiotika för peroralt bruk (J 01 och J
03) enligt nordisk lákemedelsstatistik registrerades patientens
personnummer och kön, lákemedlets typ, styrka, ordinerade doser,
dygns- och totalmángd. DDD beráknades i olika áldersgrupper.
Resultat och konklusion; Antibiotikaförskrivningen var 23.3 DDD i
det studerade distriktet. Förbrukningen ökade med áldern och var
sárskilt hög hos kvinnor mellan 25 och 80 ár. Den höga antibiotika-
förbrukningen pá Island kan sáledes inte förklaras av en stor andel
unga invánare. Om áldersfördelningen pá Island vore lik den svenska
med relativt hög andel vuxna och áldre individer skulle antibioti-
kaförbrukningen pá Island troligen vara ánnu större án den ár nu.
Om sjukdomsfrekvensen visar sig vara densamma som i övriga nordiska
lánder bör lákarnas förskrivningsvanor studeras för att komma nár-
mare orsaken till den höga antibiotikaförbrukningen pá Island.
58