Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 65

Epidemiologi
Sektion M
MEDICINSKA OCH SOCIALA SKILLNADER MELLAN ÖVERLEVANDE OCH DÖDA I EN
ALDREPOPULATION (>80 ár) UNDER EN TRE-ARS-UPPFÖLJNING.
Mogens Hey och Ove Dehlin, Centrum för samhál I smedicin, Lunds Uni-
versitet, Várdcentralen, 24010 Dalby, Sverige.
Inledning: 1983/84 gjordes en undersökning av alla personer > 80 ár i en del av
Eslöv. 85%=368 personer undersöktes genom hembesök av distrilctssköterska och
hemvárdsassistent. Olika symtom, sociala förhállanden samt ADL-funktion kartla-
des. 188 personer var 80-84 ár gamla, 140 var 85-89 och 40 personer var 90 ár
och áldre. 59% var kvinnor. 30 % bodde i eget hus, i lágenhet bodde 49%, pá ál-
derdomshem 15% och pá sjukhem 6%.
Metod: 1986/87 págár en uppföljning. Under de tre áren har 90 personer,=24%, av-
1idit. De döda har jámförts med de överlevande för ett flertal variabler frán
den första undersökningen.
Resultat: Som vántat korrelerade hög álder och manligt kön starkt med ökad död-
lighet. De döda hade, jámfört med de överlevande, signifikant mer várk, mer yr-
sel, mer dyspné, fler lákemedel och en större andel anvánde KAD. Gruppen döda
hade ochsá mer sömnproblem, sámre aptit, sámre nárminne, mer förvirring, fler
depressiva symtom och mer trötthet. ADL-funktion som gángförmága inomhus, av-och
pákládning, att bada/duscha, klara toalettbesök eller áka buss var ochsá signi-
fikant sámre i den grupp som avlidit under uppföljningen. - Diskriminantanalys
för en mángd variabler avseende överlevnad/död visade att de viktigaste var ( i
ordning): álder, kön, gángförmága inomhus, behov av blöjor, typ av boende.behov
av tillsyn nattetid.
Konklusion: De som avlidit hade vid första undersökningen fler symtom och större
hjálpbehov. De viktigaste variablerna för överlevnad/död vid diskriminantanalys
var álder, kön, gángförmága inomhus, urininkontinens(blöjbehov) och boendeform.
HALSO- OCH SJUKVARD I HEMMET. Várdutnyttjande i olika befolkningsgrupper.
Elo, Sirkka, Socialmedicmska avd, Storgatan 33, 703 63 Örebro, Svenge.
Problemstállning: Denna studie belyser várdefterfrágan och várdutnyttjandet av
hálso- och sjukvárd i hemmet, som i huvudsak tillhandahálls av distriktsvárden,
ínom ett avgránsat geografiskt omráde. Frágestállningar: -Vem efterfrágar hembe-
sök, dvs vem ár ínitiativtagaren? -Vem fár hálso- och sjukvárd í hemmet? -Hur
mycket várd utnyttjas? -Finns det nágon skillnad mellan olika várdlagsomráden?
Material och metoder: Populationen utgörs av befolkningen (ca 12 000 inv) ínom
en várdcentrals betjánmgsomráde. Málgruppen ár den delen av befolkningen som er-
hállit hálso- och sjukvárd í hemmet av distnktssköterske- och barnhálsovárden
under en mánad. För att fá ovannamnda frágor besvarade uppráttades ett utvidgat
besöksregister. Datainsamling har skett med hjálp av Registrenngs-/Planenngs-
blankett och ett observationsschema, en s k tidsaxel.
Resultat: I denna studie ár 29% av kontakterna mitierade av patienten sjálv
eller av en nára anhöng. Sjukhusansluten várd har remitterat 21% av kontakterna.
Allmánlákarna och distriktssköterskorna pá den egna várdcentralen stár för 21?í
resp M% av ínitiativen. Under en mánad erhöll 277 personer halso- och sjukvárd
í hemmet vilket motsvarar 2% av befolkningen. Andel av befolkningen som haft di-
stnktssköterskekontakt vanerar stort mellan várdlagsomrádena. Totalt gjordes
1 150 hembesök. Mer án halften av patienterna har haft engángsbesök vilket utgör
13% av det totala antalet besök. Aldersgruppen 75-84 ár dominerar í alla besöks-
frekvensarupper. Personer i áldern 45—54 ar samt barn under 6 ar har de lángsta
hembesöken (Md 40 resp 20 min).
Konklusion: Denna undersökning visar att befolkningens kontakter med distrikts-
sköterskan har stora variationer mellan olika várdlagsomráden vilka ej endast
kan förklaras av befolkningens áldersstruktur. Várdefterfrágan ár sannolikt be-
roende av den sociala strukturen ínom omrádet samt olikheter í várdbehov (Elo, S 1986)
104
55