Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 36

Sektion E
Undervisning
38
DOCTORS' HEALTH ADVISORY SERVICE
Halsorádgivnings-service till lákarfamiljer. R Hall, Box Hill Hospital
Director of GP training, Melbourne, Australien.
Problem: Hur bást hjálpa lakare och lákarfamiljer som drabbas av trötthet,
sjukdom, kris? Rapport frán en australisk modell.
Metod: Doctors' Health Advisory Service (DHAS) skapades som svar pá ett uttalat
behov för att bistá lákare och deras familjer i tider av stress, sjukdom och/eller
familjekris av olika slag. Servicen ár helt konfidentiell och anonymitet garan-
teras dem som söker hjálp. Ett telefonnummer genom vilket man kan aktivera ser-
vicen finns distribuerat till samtliga inom káren. En professionell central stab
tar emot alla förfrágningar och pá icke kontorstid vidarebefordras telefonsam-
talen av en alltid tillgánglig telefonvakt. Rádgivning i olika former utgör
huvudsaklig behandlingsform. De allmanna málen kan uttryckas som:
1) att identifiera aktuellt problem, 2) att hjálpa den sökande till en förstáel-
se av sitt problem, 3) att kartlágga de möjligheter som stár till buds i den
aktuella situationen och A) att pá ett praktiskt konkret sátt underlátta till-
komsten av nágon form av önskad hjálp, förándring i omstándigheter eller beteen-
de. Somliga önskar helt enkelt en egen familjelákare. Andra behöver speciell
rádgivning, adekvat remittering eller bara en kollegas lugnande besked. Ett litet
antal med allvarliga problem söker konfidentiell specialisthjálp. Organisationen
har regelbundna möten dár aktuella ámnen diskuteras och dár ocksá individuella
hjálpárenden kan planlággas.
Resultat: DHAS har visat sig svara vál mot ett klart uttalat behov och fungerar
bra i praktiken. Man erháller ett alltmer vidstráckt erkánnande inom medicinar-
kretsar. Genom den service man erbjuder har man kunnat konstatera en ökad med-
vetenhet om lákares och lákarfamiljers hálsoproblem.
Konklusion: Behovet finns överallt dár lákare ár verksamma. DHAS áven i Norden?
39
HUR UTBILDA OCH TRANA ALLMANLAKARE I EÖREBYGGANDE OCH HALSOFRAMJANDE ARBETE?
Rapport frán en australisk workshop. R Hall, Director of GP training, Box Hill
Hospital, Melbourne, Australien.
Problem: Behov av att 1)klargöra allmánlákarens roll i ámnet, 2) arbeta fram en
plan för utbildning och tráning, 3) lista prioriteringar och strategier för
tillámpandet och 4) identifiera hinder och svárigheter i utövandet.
Metod: En samling erfarna utbildare av och inom specialiteten allmánmedicin
verksamma lákare samlades till workshop under ovanst frágestállning ocb problem-
beskrivning. Via studier av litteratur och samlad gemensam erfarenhet kunde man
sá smáningom genom grupparbeten och plenardiskussioner komma fram till en hand-
fast politik för framtida utbildning och tráning i ámnet.
Grundlággande var en kartlággning av befintliga resurser och en analys av
förhandenvarande prioriteringar vad gáller prevention pá sávál grundutbildnings-
som specialistutbildningsnivá samt pá regerings- och WHO-nivá. Dárnást fast-
stálldes vad allmánlákaren av tradition utfört inom förebyggande arbete och
vilka omráden som anságs negligerade. Listan pá sekundárpreventiva omráden och
átgárder blev láng, mén det underströks áven vikten av aktivitet inom sávál
primár som tertiár prevention.Konkret identifiering av hinder för förebyggande
arbete visade sig klargörande och fruktbart. Strategierna för att komma förbi
dessa hinder blev till slut arbetets facit.
Resultat: Den intensiva och válplanerade workshopen resulterade i en láng och
mycket praktisk konkret lista pá rekommendationer för framtida utbildning och
tráning av allmánlákare i förebyggande arbete.
Diskussion/konklusion: Aven ett "svárt" ámne kan tacklas framgángsrikt med
förhállandevis enkla metoder nár en grupp allmánlákare samlar sina gemensamma
resurser. Allmánlákare ár en nyckelgrupp i báde medicinarkárens och samhállets
möiliga utbud av hálsorádgivare/hálsoutbildare. Ansvaret för kvalitet i detta
hálsoarbete ligger pá oss sjálva. Hár ett exempel pá hur ansvaret kan tas.
30