Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 13

Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 13
11 ok er över huvud taget inte förekommer. Eftersom mem- branfragmentet t) som sagt anses representera en ursprung- ligare form av sagan, kunde man alltsá tánka sig att ori- ginalet till Eglct ocksá i sin senare del haft en proportion av en er resp ok er som kommit vásentligt nármare Snorris i Heimskringla. Som saken nu en gáng ligger till, skulle man uppenbarligen inte kunna áberopa den aktuella skill- naden mellan förra och senare delen av sagans huvud- handskrift som ett vágande argument mot Snorris förfat- tarskap till Egla. Hur denna stora olikhet pá en punkt, som man annars tycker skulle kunna vara ett individuellt sárskiljande kriterium, skall förklaras ár svárt att sága. Det láge kanske nármast till hands att tánka pá ett om- byte av avskrivare, en ny hand. Men den förklaringen kan inte tillámpas hár. Ty, som Finnur Jónsson ságer om Egla- texten i Möðruvallabók: „Sagaen er helt igennem skrevet med den for hándskriftet ejendommelige store tydelige skrift, med undtagelse af nogle enkelte ord hist og her, samt enkelte vers.“ 1 Fastán det alltsá kan förefalla ytterst vanskligt att bygga pá sprákets mera frekventa element, dá det gáller försök att författarbestámma fornislándsk litteratur, ár det knap- past motiverat att uppge den vágen som helt oframkomlig. B1 a kan ett tillráckligt stort textunderlag och en tillráck- ligt differentierad analys átminstone i nágon mán redu- cera de ofránkomliga felkállorna. I mitt arbete om Snorri och Egla redovisades i en sárskild exkurs (s 52—56) som komplettering till parordsstatistiken en frekvensundersök- ning över anföringsverbet (i indirekt anföring) kvéSask ‘sága sig’. Utan sárskild kontroll förestáller man sig nog gáma, att detta ord ár támligen vanligt i de flesta islándska sagatexter. Men prövningen ger det överraskande resul- tatet, att just Egla och Heimskringla företer en inbördes 1 Egils saga Skallagrímssonar, tilligemed Egils större kvad, udgiven for Samfund til udgivelse af gammel nordisk litteratur ved Finnur Jónsson (Kobenhavn 1886—88), s m.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.