Studia Islandica - 01.07.1963, Side 51

Studia Islandica - 01.07.1963, Side 51
49 Man frapperas av att frekvensen báde i Laxdœla och Knýtlinga háller sig pá en sá jámnt hög nivá: ingen 5000- ordsgrupp i dessa texter har lágre kvot án 2.0. Á andra sidan visar ett par sagor med mycket ringa suara-frekvens en motsvarande jámnhet át andra hállet: bland Eglas och Njálas inalles trettioen fullstándiga 5000-ordsgrupper ár det endast tvá — en i vardera texten — som kommer över kvoten 0.9. Denna spridningsbild tyder onekligen pá att det rör sig om ett konstitutivt sprákdrag. I samma riktning pekar ocksá ett par andra iakttagelser. Om man i Kristian Kálunds Laxdœla-utgáva (Kbh 1889—91), byggd pá tex- ten i Möðruvallabók, granskar hans fullstándiga variant- apparat frán handskriften Vatnshyrna (som f ö stár nára huvudmanuskriptet), skall man finna, att Vatnshyrna icke ovásentligt höjer frekvensen av svara, och att detta sker inom samtliga 5000-ordsavsnitt, mer eller mindre. Ifall Vatnshyrna-texten lades till grund, skulle frekvenskvoten höjas till 3.8 mot 3.2 för versionen i Möðruvallabók. Vil- kendera texten som pá denna speciella punkt stár nármast originalet, ár naturligtvis omöjligt att avgöra. I vilket fall som helst máste siffrorna anses vittna om att Laxdœla redan frán början haft ett mycket ymnigt inslag av svara. Draget bör ha varit karakteristiskt för författaren. (Om de s. i Möðruvallabók, som Kálund har ágergett med segir, nágon gáng eventuellt skulle ha avsett svarar, sá innebár det ju bara, att andelen för svara áven i huvudhandskrif- ten skulle bli nágot högre án vad mina tabeller utvisar.) En liknande granskning av varianterna i Carl af Peter- sens’ och Emil Olsons Knýtlinga-utgáva (Kbh 1919—25) visar mycket obetydliga fluktuationer i frekvensen av svara. Ett och annat anföringsverb har bytts ut, tillagts eller strukits i olika handskrifter. Av tre manuskript, som i lik- het med huvudtexten omfattar hela eller sá gott som hela sagan, företer E status quo för svara, B och W ett „över- skott“ pá vardera 1 fall av svara. Denna samstámmighet pekar entydigt pá att den höga frekvensen av svara i 4
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108

x

Studia Islandica

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.