Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 51

Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 51
49 Man frapperas av att frekvensen báde i Laxdœla och Knýtlinga háller sig pá en sá jámnt hög nivá: ingen 5000- ordsgrupp i dessa texter har lágre kvot án 2.0. Á andra sidan visar ett par sagor med mycket ringa suara-frekvens en motsvarande jámnhet át andra hállet: bland Eglas och Njálas inalles trettioen fullstándiga 5000-ordsgrupper ár det endast tvá — en i vardera texten — som kommer över kvoten 0.9. Denna spridningsbild tyder onekligen pá att det rör sig om ett konstitutivt sprákdrag. I samma riktning pekar ocksá ett par andra iakttagelser. Om man i Kristian Kálunds Laxdœla-utgáva (Kbh 1889—91), byggd pá tex- ten i Möðruvallabók, granskar hans fullstándiga variant- apparat frán handskriften Vatnshyrna (som f ö stár nára huvudmanuskriptet), skall man finna, att Vatnshyrna icke ovásentligt höjer frekvensen av svara, och att detta sker inom samtliga 5000-ordsavsnitt, mer eller mindre. Ifall Vatnshyrna-texten lades till grund, skulle frekvenskvoten höjas till 3.8 mot 3.2 för versionen i Möðruvallabók. Vil- kendera texten som pá denna speciella punkt stár nármast originalet, ár naturligtvis omöjligt att avgöra. I vilket fall som helst máste siffrorna anses vittna om att Laxdœla redan frán början haft ett mycket ymnigt inslag av svara. Draget bör ha varit karakteristiskt för författaren. (Om de s. i Möðruvallabók, som Kálund har ágergett med segir, nágon gáng eventuellt skulle ha avsett svarar, sá innebár det ju bara, att andelen för svara áven i huvudhandskrif- ten skulle bli nágot högre án vad mina tabeller utvisar.) En liknande granskning av varianterna i Carl af Peter- sens’ och Emil Olsons Knýtlinga-utgáva (Kbh 1919—25) visar mycket obetydliga fluktuationer i frekvensen av svara. Ett och annat anföringsverb har bytts ut, tillagts eller strukits i olika handskrifter. Av tre manuskript, som i lik- het med huvudtexten omfattar hela eller sá gott som hela sagan, företer E status quo för svara, B och W ett „över- skott“ pá vardera 1 fall av svara. Denna samstámmighet pekar entydigt pá att den höga frekvensen av svara i 4
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.