Fróðskaparrit - 01.01.1961, Qupperneq 84

Fróðskaparrit - 01.01.1961, Qupperneq 84
90 Um herðingarveiku sjálvljóðini i og u í»il«. Eingin munur hoyrist á endingunum *i og *u: (eg) hoyrdi og (teir) hoyrdu falla saman í framburðinum, sum her vanliga er »e«djóð. Hetta eru bara nøkur fá dømi. Orsøkirnar til samanfallið kunnu vera fleiri. Tað er lætt at vísa á tær fonetisku: endingarsjálvljóðið verður ofta sagt heldur óskilliga, tí tað er so herðingarveikt, og tað er ikki altíð lætt at hoyra, hvat ljóð tað skal vera. Onnur orsøk er í málsliga háttalagnum; tað er sera sjáldan, at tað hevur nakran týdning fyri uppfatanina av tí, sum sagt verður, at skilja millum herðingarveikt i og u. Gott dømi um hetta eru sagnorðaendingarnar *ir og =ur, har stavsetingin sigur frá endingum í fornmálinum, sum eisini fyri ein part eru varðveittar í summum bygdarmálum. í málnýtsluni hevur hetta at gera mun á i og u als ongan týdning, men kann verða hildið »luxus« í málinum. Flestu bygdarmál í Før= oyum hava á samlíkan hátt javnað út munin í presens= bendingini, so at endingin «ur ræður uttan fyri i»partarnar. At Havnin er ein av støðunum, har mállæran í talumáh inum er einfaldað av samanfalli, er heilt náttúruligt. Tílík einfalding er vanlig í støðum, har fólk við ymsum bygda* málum koma saman. Um nú fonematiski skilnaðurin millum i og u í herð* ingarveikum stavilsi er yvirgivin, kann tað heldur ikki hava stórvegis at týða, hvussu i og u verða framborin; hvørt endingarsjálvljóð, sum ikki verður uppfatað sum a, má so vera i ella u, sama ger hvørt teirra. So statt er als ikki neyðugt at leggja neyvan dent á framburðin av endingar= sjálvljóðunum. Tey stóru fonetisku skiftini í framburðinum av endingar= sjálvljóðunum eru eisini sjáldsama stór t. d. í Havn og í Nólsoy. At gera av, hvat her er orsøk og hvat fylgja, er neyvan gjørligt. Kemur hin størri ójavnin í framburðinum av tí, at ikki er neyðugt at skilja millum i og u, síðan tey fullu saman, ella er fonematiskt samanfall komið, tí bæði endingarsjálvljóðini hava skift í so stórum, at øki teirra hava umskarast og tí at enda ikki hava verið sundurskiljandi?
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.