Atuagagdliutit - 14.12.1953, Side 6

506
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 26—27
porme, kisiåne landskasse sivisunerussumik taorsi-
gagssarsisitsissårnigssaminut aningaussagssaitångi-
laK kalåtdlit igdlugigsiartornigssånut — imaluniit
erKornerussumik igdlumikut nutångorsaivigivdlui-
narnigssånut, kalåtdlit nunane perningnigssåkut
Kaumarsagaunikutdlo pitsångortitsisagåine pissa-
riaKartumut.
uvdlumikut erKordluartumik oKautigineKarsi-
nåungikaluarpoK taorsigagssarsisitsissartutitaussut
KanoK amerdlatigissunut taorsigagssarsisitsisima-
nersut, kisiåne nautsorssåtigineKarpoK 200 migsså-
nltut, tåukunångalo igdlut 150 migssåne 1953-iine
inerneKarsimåput. sivnere inatsisip kingusigsumik
atulerneratigut inersinausimångisat ll)54-ip Kåuma-
taine sujugdlerne inertugssåuput.
in ii t igssarsio rnerm ut tu ngas s u l igu t
l nors i g agssarsiaritital.
inigssanik igdluliornermut tapissusissarnerup
atulernerata migssåne 1,5 miil. kr. akuerssissutigi-
neKarput kalåtdlit nunane inutigssarsiornerup ilua-
ne taorsigagssarsiarititdlugitdlo tapersissutaussar-
tugssatut. tåukunånga sujugdlerpåmik pujortulé-
rartårniartut taorsigagssarsisineKartarsimåput, ta-
matumunga atassumik åmåtaoK angisunik pujor-
tulérartårniartut, kisalo åina K’aKortup pigissaine
savanut inigssiagssarpåluit taorsigagssarsissutigiti-
neKarsiinåput.
inuit nugtertitaunere —
ukiumåna landsråde atautsimlnermine aulaja-
ngerpoK misigssuissugssaliorumavdlune, pcriiigsår-
nerussumik misigssuissugssanik kalåtdlit nunane
nunaKarfit sut inuerutititariaKartut sutdlo nugter-
figitisavdlugit neKerorutariaKartut.
sordlo nåluneKungitsoK pilerssårutigineKarsi-
mavoK Upernaviup pigissaine inuit ilarpålue nug-
tertikumavdlugit, kisiåne Diskobugtime nukigdlår-
nermik nåpauteKarneic pissutigalugo nugterlitsi-
niarneK nåmagsincKaleraluardlune taimaitineKarta-
riaKarsimavoK. nugterfigitiniagkanile nugtertut ig-
dlugssait pilerssårutigérigaK maligdlugo namagsine-
Karsin.åput, taimalo nugternigssap upernåro 1954-
ime nåmagsineKarnigssånut iserfigeriåinauvdlutik.
taimatutaoK Umånap pigissaine inuit eKiterne-
rutiniagaunerånut periauseriniagkat sujugdlit isu-
magineKarsimåput, ilåtigut landshøvdingip distrik-
time tikerårneratigut ilåtigutdlo distriktime pissor-
taussut sulinerisigut. tåssalo 1953—54 ukiunerane
påsissutigssat katcrssorneKåsåput, aussamut ])åsi-
ssutausinauniåsassut iniinigssamut inerikiartordlu-
nilo ingerdlanigssamut avKutigssausinaussut KanoK
inerinik.
kalåtdlit nunane folkelingimut
iiinersineK iluarineKarpoK.
kalåtdlit nunane folketingimut ilaussortagssa-
nik KinersineK Kanordlo inernera nalunekångeKaut,
taimåitumik måne taineitåinåsaoK folketingip unga-
singitsukut statsministériåkortumik nalunaerutigi-
simangmago kalåtdlit nunane KinersineK iluarine-
Kartoit, tamatumunåkutdlo suliagssaK tamåna år-
KingneKarsimassututaoK oKautigissariaKalerdlune.
Kinersinerine atortugssat, tamatumunga atassu-
mik påpiarat taisivigssat, Kinigagssautmiagkat na-
lunaerutiginigssånut agdlagfigssat il. il. umiarssuar-
tigut kingugdlertigut kommunalbestyrelsinut tama-
nut nagsiuneKarsimåput, taimalo tåssa nålagkersui-
nerup tungåtigut KanoK ilissamik kingumut folke-
tingimut lvinerserKigtariaKalisagaluarpat kalåtdlit
nunane KinersinigssaK atortugssamigut isumang-
naerneKardlune.
Icæmnerit agdlagfé piorsaivigineiiarsimåput —
suliagssat tungaisigut mikissungitsumik pingå-
ruteKarpoK kalåtdlit nunane kæmnerit agdlagfisa
amerdlanerssait 1953-ip ingerdlanerane sulissugssa-
Karnerulersitausimangmata, åmalo agdlagfit ardla-
KaKissut atortorigsårnerulersitausimavdlutik. tama-
tumunåkut kæmnerit inungnut ikiututut sujuner-
suissututdlo suliagssartik angnerussumik nåmagsi-
sinaulersimavåt, nautsorssutitigut suliagssat kisisa
pivatdlårtariaerutdlugit.
kigsautigissat mardlugsuit —-
ukioK 1953-ime tåssa ilåtigut nutåmik årKig-
ssussinerme pilerssårutigineKartut ilait aningaussa-
tigut tungavigssineKarsimåput avdlatdlo autdlarti-
neKatsiarérsimavdlutik. 1954 pivdlugo neriutigine-
KarpoK aningaussanik atugagssanik akuerssissar-
tutitaussut inigssanik igdluliornermut tapissarner-
mut aningaussat taima ainerdlatigissut atugagssi-
ssutigiumårait, tåssame kigsautiginardlunilo pissa-
riaKartungmat 1954-ip ukiutdlo tugdliutut inger-
dlanerine tamatumunåkut igdlut nutåt 200—-250
kalåtdlit nunane inerneKarsinaujumårtut.
inuit nugtertiniagaunerat pivdlugo pissortau-
ssul ingmikutdlo tamatuminga sulissutigingnigtug-
ssaliaussut neriutigåt sule inuit amerdlanerussut.
påsisinaulerumåråt nunaKarfit ikingnerussut ang-
nerussutdlo pingårutéKarnerat, taimailivdlunime
atausiåkåt angnerussumik iluaKuligssiniarneKarsi-
nåusangmata, sujugdlerpåmik perKingnigssap
atuarfitdlo tungaisigut — kisalo åipåtigut neriuti-
gissariaKarpoK akissugssaussut aperKume tamatu-
mane mianerssordluinarnermik takutitsisassut,
aperKutivme tamatuma inungme misigissutsit iti-
nerssåta ilå: kivfåungissusermut pisinautitauneK
agtormago.