Atuagagdliutit - 14.12.1953, Blaðsíða 7
nr. 26 27
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
507
asimioKarfmgncime iiuisugtut jutdlip unuåne tugsiarnéral
Uvdloridnguamit
atåtaga niuvertoKarferujugssuarme ajoiciunerussoK
niuvertoruseKarfingmut K’ornumut nutineKarKåmer-
poit. Kåumalit pingasut atuångivfeKarérdlune atualer-
KingncK nagdliungmat arfineK-mardlungnik ukioiiar-
dlunga atualerpunga, atuarfiuvdlo initånguane atausi-
naussume OKatdlitaieaugut jutdligssaK erKartordlugo!
pissartorme tåuna tåssaungmat ukiup pisimassuisa ang-
nerssåt, decemberip 24-at sujorieuterujugssuardlugo pia-
rérsautigineKalersartoK.
novemberip nålernerane decémberivdlo autdlarti-
nerane arnat ulåpiitorssuångorérput. avdlat tamarmik
igdlermut inågångata, KuldlinguaK orssutortoK naneru-
tinguardlunit ikumatitdlugo, anånalo Kularungnaerånga-
me ilane tamarmik sinigtut issimigdlo igdluinånik issi-
giniarnatik, jutdlimut piarérsautit ingerdlåneiialeraraut,
unuarssuarmutdlo kipuneKåsanatik. arnat atissagssiule-
raraut, kamigssat avigtardlugit avdlarpagssuarnig-
dlume sulivdlutik. taimanikut sule mérKat pingussanik
jutdlimut tunissutisineK ajorput. angajoriiame sumit
pisiarisangrnatigik? niuvertoruseKarfinguame niuvertar-
fitoicånguaK eriiåisångikåine avdlanik pisiniarfeitångi-
laK, niuvertarfinguamilo tåssane påpiarat, inussutigssat
pissariaKarnerit åssigissaitdlo kisimik pisiarineKarsi-
nåuput.
angutitaoiv aulaniatåKaut. uvdlanguamit unugssuar-
mut piniarniardlutik angalajuartarpul, puissinguarsior-
dlutik aulisardluligdlunit, jutdligssamume pigssaKar-
dluarnigssaK piuminaitingmat. piniartutdlo unukut ti-
kilerångata arnat méritatdlo niuvfiortaraut sunik ig-
dlingnartugssanik tikiussaitarnersut takujumavdlugit,
orssugingmik puissisimanersut, aulisagarsimanersut
pualasunigdlunit agpagsimanersut...
mérieat atuarérniariardlutik angerdlarasuartaraut
Kipissalioriartordlutik umataussioriartordlutigdlunit. si-
lainaK tamarme jutdligssamit sunigausimassutut ipoic,
sumikaluaråinilo mérKat, inusugtut utoritaitdlo jutdli-
siutitorKanik niperujortut tusarssåuput. igdlunguit iga-
lavinit Kutdlit orssuinartortut apumut KaugdloreKissu-
mut sumorssuaii seiiersimåput, Kåumatdlo nunamut
issikuminaivissumut KirigorsimavoK, måssa arssarnerit
peKuisarxcartut. arssarnerit, oKalugtuatorieat maligdlu-
git tåssaussut toKiissut tarninge aorrup niaicuanik ar-
ssalerdlutik arssåutut, uvdlorissanit uisorilassuinarnit
issigingnårncKardlutik.
jutdliaraK aiiagutinaKaorme. angajoralo sinigfingme
Halavugut arianarput iggavingme jutdlimut kågéralior-
I alugtoK atåtarputdlo inime orpiliamik pinersaerpalug-
,°K tusarnardlugit, tamåssalo kågérarsungnialårssuaxt
lgavfingmit isåssoK. inuneic atugarput nåmagisimåKalu-
80 nalavugut ukiumåna suningme-tauva tunissutisiumår-
nerput OKalusererujordlugo, sujorna pissåvta ås’singinik
anissutisisanersugut, saniatigérumigdlo tamavta kridti-
111; pujortautérartasanersugut. nukagpiarapilusimassu-
serpume! tupaVingnik tupalerdlugit pujortarnigssarput
sordlo kisime pilerinarsissoit.
KatangutérKavut sinilerikatagsimåput.
iteravta igavfik ikerKerérsimavoK. avdlaunaviångi-
laK uvdlangorérsimåsaoK. tuavlnardlo makitikasitdla-
ravta igavfingmut tipigialårtuinarmut anitdlåupugut.
anana, jutdliaraK! kågérKamik tigusivdlungalo
OKarpunga.
- anana, sut tunissutisiagssaråvut? angajo mianer-
ssorpalugdlune aperivoK kågérkamigdlo tigusivdlune.
— méraKativut anivigisångilavut? makérikatag-
kungnarsipume, anana akingingmat OKarpunga.
anånale igdlalerpoK.
— sunauna? tupatdlagdluta aperivugut, pissarner-
putdlo maligdlugo åmut iviviardluta nukingernivtine ipa-
vut åtasersimångitdlarasoralugit-åsit, nukagpiaritat ta-
matumunga puiutukasitdlarångata. taimailigaluartitdlu-
ta anana KitugtininalivigpoK, sordlume umatå Kartoråi-
nåsassoK.
- ukorslnguakasit-å, inarasuåinarniaritse — ernl-
navik! oiearpoK. nalunaeKutaK aitsåt unuarulerdlune
at’KaningorpoK —!
jutdliarKap uvalilernerane mérKat nålagiartincKar-
put. atuartut tugdlériårdlutik jutdlisiutinguanik erinar-
ssorput, uvalinerungmatdlo nålagiarneiiarKigpoK, tassa-
nilo inersimassunik tugsiaivåtartoKardlune. jutdlip
ivangkiliua atuarneicarpoK, oKalugfiuvdlo initå naneru-
tinik paornaKutdlungnigdlo pinersarsimassoK jutdlip
erivigsinartuanik ulivkårneKarpoK, erKigsinermik ki-
ngorna nunaKarfingne angnerussune „atugartussutsi-
mit“ sunerneKarsimassune nalisisimångisåinagkavnik.
nålagiarnerit tåuko mardluk niuvertoruseKarfing-
miut tamavingmik ilauvfigissaisa kingornisigut atuar-
fingme orpiliaitatigingneKarpoK, orpilianguvdlo —• pa-
pigdlip paornaKutdlungnik kikiagtuivfigissauvdlunilo
Kilerssuivfigissausimassup — atåne mérKat tunissuti-
siagssail iliorKarsimåpuf,mérieat tamarmik Kipissorsiput
paornarssuarnik Kernertunik, serieulugtunik mamartu-
nigdlo avdlanik imalingnik. orpiliarneK aitsåt namag-
singmat ilaiuitarikutait igdlumingnut avigsårtorput jut-
dlisiornertik angerdlarsimavdlutik nangikumavdlugo.
niuvertoruseKarfingmiut ilaieutarit ardlanut orpi-
liariartorieussaugavta suname-tauva taima pisanganar-
tigissoK. igdlunguaK iserfigissarput Karsordlugo assang-
neKarsimavoii. igkat Kilardlo paornaKutdlungnik rusa-
lianik augpalugtunik Kaieortunigdlo pinersarsimassunik
pinersarneKarsimåput. nagdliiitorsiordluaKaugut, ingag-
dlutalo nuånåtsagdluta ikingutivut ilagalugit silatangiai-
nigssavtinut akuerineicaravta. OKaluartuinauvdluta ma-
makujugtortornermitdlo Kanivut unigtisinaunagit igdlu-
mit igdlumut ingerdlaorpugut, igdlo silatangerdlugulo
silatangiartardlugo — iseriardlutalo mamakujugtung-
nagtardluta, tauvalo inuc jagssangmigdlugit jutdlime ])iv-
dluarKoriardlugit igdlumut tugdlermut ingerdlandgtar-
dluta.