Atuagagdliutit - 14.12.1953, Blaðsíða 38

ATUAOAGDLIUTIT GRØNLANDSPOSTEN
nr. 26—27
538
ukiortåmilo isumaliuterssutit
kalåtdlit nunåt! Kiingujnlaorfiup minå, seKernup
larisaertarfia KalipautigcKissou, atuagarpålugssuångor-
tune alianaersårdlugo sarKumersitagaK - tåssa dunskip
angutip arnavdlunit kalåtdlit nunåliarniap laimatut la-
kordlortarpå. uvangåtaoK Danmarkimitdlunga kalåldlil
nunaulivnut kiporivdlunga taiinatordluinaic takordluga-
Karsimavunga. minalunic avdlångornaviångilaK, seiii-
ncK larrisaerlarluåsaoK, KaKarssuit imånul tungutsorig-
dlune Kalsungareijissumut tkrrarssortuåsåpul, ilulissat
åssigingitsunik Kalipautigdlil ilusigdlitdlo sinoriak si-
nerdlugo sarfainit ingcrdlaoruncKartuåsåpul, sinerissa-
mc Gutimit pingorti'ncKarsimanermisut issikoKarluar-
(umc, issigtup naussunguinit aussauneranc puiugagssåu-
ngitsuniik tipigigsisilsissartunit KagdlerncKarlartume
sinerissame atugartussutsip Kanordlunit angnertuligi-
ssup aydlångorlisinåungisånc. kisiåne tamånåinåungi-
laK. inoKarpoK 20,000 migssåne, sujuaissait, eskimut,
Alaskamingånit saniångarssuait nunasiartordlutik kalåt-
dlit nunåta sirteriainc ilungcrsunartunc nunagssisima-
ssunik ukiutdlo ingerdlaneråne pivdluardlulik piniartu-
tnt inusimassunik. inuil tåuko åssigingitsorpagssuariiik
erKartorneicartarsimåput, tugdlusimanartuåinångitsu-
mik, amcrdlancrtigut Kungujulajuåinartutut, mérarpa-
lugtutut, uluåkåtut, nangminerssornermik påsisimassa-
Kangångitsutut cKiasugtumigdlo pIssuscKartutut. inuit
tåukuput uvdlume uvdlunik nutånik pingortitsiviginiag-
kat, uvdlunik nutånik aulisarpermik infitigssarsiutcKar-
fiussunik, atortut nutåt (teknik) sagdliulerfigissainik,
pissortaKarfiup tam anik Kulangisimavfigissainik.
ukiut 200 sivnerdlugit kalåtdlit nunåt Danmarkip
nunasiarisimavå. ukiut 200 sivnerdlugit pivfigssaKarsi-
mavoK nunasiap nunasiaringnigtuvdlo akuncrmingnc
atåiiatigingneral Kåumarsainikut inerikiartortisavdlugo,
ilåtigut danskit OKausinik iliniartitsinikut. tamåna inger-
dlautsime taiina j^ingårtigissoic sumiginagausimångika-
luarpat kalåtdlit nunåta amlilut naligititaulernera ima-
Ka uvdlumikut påsinarnerusimåsagaluarpoK.
kommissionc åritigssussiniartugssaK pilermat uv-
dlut nutål kalåtdlit nunanut autdlarncrput. uvanga nang-
minérdlunga iluinordlunga navsuerutigisavara isuma-
Karsimagama uvdlut nutåt nuånersut nagdliutisasoralu-
git. kisermåussivdlunime ingerdlåssineK pérneKartug-
ssauvoK, inuit ingerdlatitaunermikut angnertunik nuå-
nersunigdlo avdlångortitsivigincKasåput, tamavtalo nu-
navtinc naligilisavdluta. uvdlutdlume nulåt nagdliusi-
måput avdlångornerssuaKarsimavdlunilo - - kisiåne piv-
dlualersimanerdluta?
pivdluardlune inunigssaK inuit atausiåkåt nang-
mingneif ingmingne aulajangigagssaråt, angutip arnav-
dlunit pivdluarnigsse nangmincK sagfiortariaKarpå. ki-
siåne inuit, inuiaKåtigit pivdluarnigssåt, tåssa inugtau-
ssut atausiåkåt atugarigsårnerulernigssåt, nunap inger-
dlatitauneranik nåkutigdlissussut akissugssauvfigissaria-
Karpåt. akissugssåussuserujugssuvoK inungrnut atausi-
narinut tugtincKarsinåungitsoK, taimåilumigdlo inger-
dlåssineK iina årKigssuneitarsimavoK kalåtdlit nunåne
avdlarpågssuartut pissartutut akissugssåussuscK ardlåi-
nån uldlu nit tugtiriiarneKarsinaunanc.
uvanga nangmincK ukiorpagssuit Danmarkimlsima-
ssunga nuna asassara kipilerfigissaralo takorKingnig-
ssånut Kilanarfigissorujugssusimavara. Kilanårneralc
pakatsinerujugssuångortineKarsiinavoK. sok? tåssa mi-
nagissau kingumut tikeriånguaraluarnarmat ularussiner-
ssuaKarfiussoK, inugpagssuaKartoK tainarmik ingmikut
KanoK iliornigssamik nahinginerartunik, tamarinigdlo
ingmikut akitsiniarlunik inoKatilik avdlat tamatumunga
såkugalugit.
erKarsautigissåinarpara sok Danmarkimingånit isu-
maginiarneKångitsoK inuit kalåtdlit nunåliartisavdlugit
pitsaussunik atugagssaKartildlugil. inuit sulincrat ata-
nerussugssamik iluaKutigssautiniaråine sujugdlerpåmik
inuit tamåko najugarigsårtiiu-Karnigssåt akigssautigigsii-
nigssåtdlo isumagissariaKarpoK, laimåingigpåme inuit
tamåko nåmagigtaitdliulisangmata, nåmagigtaitdliorner-
dlo tamåna inungnut sulivfigiartugåinut siaruautingil-
sortugssåusångingmat. inuil sivisunerussumik kalåtdlit
nunånltartut akugtusigalugtuinarput, sok? tåssa pine-
Karnertik nåmaginginamiko, ilarpagssuilo iluinortumik
tiiiigavcKardlutik maungnarneK ajoramik. igdlut najuga-
rissat tungaisigut pissutsit iluångitdlat, sulinigssamut
isumaKatigissutit agdlagartat erKortumik nåmagsineKå-
ngitdlat, nautsorssutigerérsimassatdlo uniordluinardlu-
git OKalugtuneKarsimanermil måne inuniarneK akisu-
nerujugssuvoK. tamåna periausiuvoK kukussoK sivisu-
mik atassariaKångilsoK, ajornarsiartuinåsaordlo inuil
maungnardlutik sulissusserusugtut navssårisavdlugit.
inuime-uko sulissiissivdlulik inuncrmingnik afuiniartut
måne atorfigssaKartineKarlut, inuit kalåtdlit inussutsi-
mingne pissusiånik crKarsartausiånigdlo påsingnigku-
sugtut, taimailivdlunc inuiait mardluit inunerup nalaut-
sorncrisigut ingerdlatitsineratigutdlo katagtugssaujung-
naerdlutik ingmingnut kålusimassut ataKatigigsinauler-
Kiivdlugit påseKaligigsin au ler Kuvd lugi Idlo.
umiarssuit tikiutdlutigdlo autdlaricigtaraut, siggar-
tarpalungncrit Kårtitsilernernik kalerrisåriput, igdlut
nutåt nåpakåput, danskit sulissartorpagssuit tikiussor-
put uvdlugssanigdlo nutånik kalerrisårivdlutik. ukiunc
måkunane korunit inilliuniligpagssuit kalåtdlit nunånik
piorsainermut atorncKarput. tamåko ajungeKaut, kalåt-
dlit nutårsiagssarpagssuarnut malingnaisinauginarpata.
pisinaunimininguara nåpertordlugo kalåldlip inuinau-
ssup KanoK isumaKarfigingningnera påsiniarsimavara,’
kalåtdlinigdlo inusugtunik oualoKatigingnigtarnikut på-
sisimavara ardlaKångitsut eriiåingikåine ima ititigissu-
inik erKarsarneK sapersut oKautigineKarsinauvdlulik
atugardliutit agssugagssat inuiaKatigit moderniussut
piumassarissait anigorsinauvdlugit inerisimassut.
kalåtdlit nunåne sorpagssuarnut sujugdliussariaKar-
sorinångikaluanut aningaussarpagssuit pigdiiuligincKar-
put. isumaKarumanerugaluarpunga inusuglut åruigssu-
ssamik sulivfigissaunerånut aningaussat pigdliutigine-
KartariaKartut, inusuglut avKutigssanut erKortunut pisi-
neKarsinaonaivdlugit, avKiisinerme sunatik saidssår-
nigssånut imalunit kingunigssaKångitsumil; liniikut Ki-
tingnigssånut tamåna taorsiutdlugo. Kitåtarnerit tamåko
kalåtdlit nunåne tamarme nalungisåuput. iniminérKane
putsumik ulivkårtune oKalugtarlup radiumul ikutartup
„misigissusiningnartumik“ nipiliorfigissåine igdloKar-
fiup inusugtortai Kitingniardlutik katerssutarput danskit
sulissartut peKatigalugit. tamåna avdlamik ilaKångiku-
ne taimaeriånguardle. kisiåne niviarsissat mikiautigi-
ssarpåt, danskit sulissartut ardlånit autdlarångame sug-
ssari ungnaertigisinaussainingnit uverssarångamik. dan-
sken sulissartoK kisime pissutineKåsångilaK. sulissar-
tunik kalåtdlit nunåliartitsissut isuinagissarianarpåt sii-
ngivfingmingne najugagssaKartinigssåt. arncrincK erv-