Atuagagdliutit - 14.12.1953, Blaðsíða 22

522
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 26—27
sårugdlérneK sujornamut
nalendutdlugo angnikit-
sumik sujuariarpoK
pitsdngorsainerit ardlagdlil åipågo pisåput.
ukiumåna aulisarneK nåmagsivoK, kalåtdlitdlo
nunåne tamarme angussat nautsorssorneivarnermi-
kut inårneKalerdlutik. sujornarnit pitsaunerusaner-
dlutik ajornerusanerdlutigdlunit? tamåna nautsor-
ssuinerujugssuarme kisitsisit kingugdlit kisimik
oKalugtuarisinaujumårpåt.
titarneritdle måko agdlangneKartitdlugit 1953-
ip upernåvanit oktoberip 15-ånut sårugdligtigut
pigssarsiat nautsorssorneKarnerat nåmagsineKarsi-
mavoK, tamatumalo kingornatigut imånak tunissa-
ligssugajungingmat nautsorssutit tåuko tungaviga-
lugit ukiumåna angussat oKautiginiarneKarsinauso-
rinarput.
tamatuma takutipå 1953-ime sårugdlit 9924,8
tons tunissarineKarsimassut, kisalo atausiardlugit
tarajugkat nerpiliatdlo 707 tons Påmiunit, Manit-
sumit umiarssuårKamitdlo Kerititsivingmit „Green-
land“imit pissunerussut. „Sværdfisken“ip Amera-
lingme pissai åma tamatumane nautsorssutigineKå-
ngitdlat.
distriktine dssigingitsune tunissat —
angussat tamåko aulisarnermik sujulerssuissu-
mit Peter Egedemit Nungme najugaKartumit piva-
vut. åmåtaoK uvane agdlagkame påsissutigssat tåu-
ssumånga pivavut.
ukiumåna sårugdlingnit tunissat sujorna tai-
mailinerane tunissanut migssingiukåine sujuariar-
neKarsimavoK, angnertungikaluamik, kisiåne ukiu-
ne 1947, 1948 1950-imilo tunissanit ikingneruvdlu-
tik. ukiune taineuartune tunissat imåiput:
1947: tunissat 10.498,2 tons sårugdlit
1948: 11.247,6 „
1950: » 12.159
1952: >> 9.555
kisiåne atago 1953 uterl'igeriartigo distriktinilo
åssiglngilsune tunissausimassut Kimerdlutsiardlu-
git.
distriktime kujatdlerme, tåssa Nanortalingme,
K’aKortume Påmiunilo, sujuariarneKarsimavoK,
Nuvdle distriktiane 457 tonserpianik nåkariarneKar-
simavdlune. kisiåne nåkariarnermut tamatumunga
atatitdlugit „Greenland“imut tunissat Ameralingmi-
lo bundgarnerssorneK taissariaKarput. — taimatii-
taoK uj)ernajårneratigut aulisartut avdlamiut Nup
kangerdlualiarsimassut nunamingnut utijårnerusi-
måput ukiunerane aulisarérnermik kingornatigut,
nauk ardlaligssuartigul uningåinartaraluardlutik
sårugdlingnik tarajugagssanik aulisaKatauvdlutik.
taimatutaoK Nup kangerdluane ukiarme auli-
sarneK unigtineKajårnerussariaKarsimavoK puer-
Kortiårnera pissutigalugo. 1952-ime novembere ilor-
parujutårdlugo aulisarneK ingerdlajuarsimavoK,
ukiumånale oktoberip 20-ata erKarillnarå unigsi-
mavdlune.
ManitsoK, Sisimiut, Ilulissat K’utdligssatdlo su-
jornarnit pitsaunerulårput, Ausiait K’asigiånguit-
dlo kinguariardlutik.
K’eKertarssuarme tunissat 1952-ime tunissanit
sisamariåumik amerdlaneruput, kisiåne tamåna pi-
ssutigalugo uivssuminermit susa igsiavingmit nå-
kauinata, tunissat katitdlutik 80 tonslnaungmata.
K’eKertarssup erKåne taima sårugdligtakitsigineK
uvguna ajussårnarnerulersutut ipoK kalåtdlit nu-
nåta sårugdligigssue angisut kussanarnerpåt tamå-
ningmata. imåinguatsiartoK-una K’eKertarssup er-
Kåne aulisartut natårniarumaneruvdlutik, natårnat
imånak suliarerKårnagit tunineKarsinaussutsiar-
ssungmata.
UmånåK nåkaraluaKissoK tamåna angussat
atautsimut issigalugit soKutåungilaK. 1,8 tons tuni-
ssarisimavait, sujorna 10 tons. Upernavingme sårug-
dligtausimassut inuisa nangmingneK Karnginut tug-
simåput, tunissaKångivigsimåputdlo.
paneriuliat —
naluneivångilaK sårugdligit ukioK kaujatdlag-
dlugo tunissaungmata. ukiup Kerinånginerane tara-
jugaussarput, puerKortikångatdle panertitaliaussar-
dlutik. panertulissarneK tamåna sorssungnerssup
pilersitarissåtut OKautigissariaKarpoK. tåssame, sor-
ssungnerssuj) tungånut panertulissarneK misiling-
neKartarsimavoK, kisiåne avåmut tunissagssiåu-
ngitsunik. taimanikut panertitat Avangnånut ukiu-
me ])erKumautinut tapertagssatut nagsiuneKartar-
simåput, kalåtdlitdlume mamarissåtut piumane-
Kartarsimavdlutik.
tauvale påsinarsisimavoK aulisagkat ukiume
panertitat silarssuarme tamane-tamåne piumane-
Kartorujugssussut, ilåtigut åmåko savalingmiormiut
kalåtdlit taima panertuliåinik mamaringnivigsor-
ssuit. taima panertulinerme kalåtdlit pilerdlåtut
ingmingnut issigiput, uivssuminalångitsungilardlo
panertitat mångertut aussame panertut nunane
avdlamiut piumanerungmatigik, måssa-måssa må-
nimiut panertut taimåitut ajornerutitarniarait ang-
malugtut iluarineruvdlugit. tåssa panertitat KanoK
itut nioriiusiarinigssåt KåtuneKalersimavoK. tai-
måikaluardle måne „niuvernerup“ angutitai sule
norskinit iliniagagssaKarunaicaut, ilåtigut panertit-
seriauseK portuinerdlo pivdlugit. tamåkunatigut
måne silatusårnerussumik iliornigssaK pissariaKar-
poK.