Atuagagdliutit - 17.12.1962, Blaðsíða 6

Eriup Augpalugtup maicua
K’agssiarssungme navssåK
— taimatut agdlagartaitarpoK portaK, manamut nunavtine ag-
ssainerit soKutiginarnerssanut autdlancautaussoK, silarssup kit-
dlersåne OKalugfit sujugdlersåta KulaerneKarneranik kingune-
Kartumik
itsarnisarsiornerup tungåtigut pingåruteKartumik sujorna navssårtoKarpoK
K’agssiarssungme, tåssa Erik Augpalugtup nunaKarfitoicåne Brattahlidime. Tu-
nugdliarfiup kangerdluane savautigdlit mérartainut atuarfigssaK inexarfiu-
ssugssaK sujorna K’agssiarssungme sananeKartugssångorsimavoK. K'agssiar-
ssungme ajoxip Lars Motzjeldtip igdluliorfigssan torKarsimavå OKalugfiup
atuarfiutigissup erxdnguane kangerdlungmut issikivigigdluinartume. toruavig-
ssåle agssagdlugo autdlartikaluåinardlugo sulissartut navssårisimavåt
niarnup saornga aKiliulersoK, soicutiginagulo agssaiginarsimavdlutik. pitsidinar-
dle niarKup saornga avdla sujumorsimavdt. ajoKip Lars Motzjeldtip navssåK
misigssoramiuk påsisimavå inup nianuata saunerigå, imaica Kavdlunåtsiaup,
tas salo ajoKe Narssarssuarmut kalerriartortitsisimavdlune. taimaeriarmat Nar-
ssarssuarme tingmissartoKarfiup inue K’agssiarssungmukarsimdput dma ila-
galugo kontorchef N. O. Christensen axaguane KøbenhavnimukartugssaK.

itsarnisarsiut pujortuléråt „Inuk'' Iga-
likumut Kavdlunåtsiait igdlukuinik ag-
ssaiartorsimavdlune angerdlartoK.
angut marngussaussamik nasalik tåssa
agssaissut sujulerssortåt, museumsin-
pektør Jørgen Meldgaard.
sujorna augustip 30-éne nålagauv-
fiup katerssugausivigssuanut angumik
isextoKarsimavoK rusagssiamik augpa-
luartumik portugkamik unermigtumik
ima agdlagartalingmik: „Erik Augpa-
lugtup niaKua, K’agssiarssungme nav-
ssåK".
Kavdlunåtsiaup saunerå
åsitdle katerssugausivigssuar-
miut erKarsautigssineKarput, itsar-
nisarsiutdlo imåinaK agssortorsi-
nausimångilåt navssåK Kavdlunåt-
siaup saunerisinaungmago. 1932-me
Poul Nørlund K’agssiarssungme
agssaisimavoK, taimanilo påsine-
KarsimavoK, tåssane Erik Augpa-
lugtoK nunaKarfeKarsimassoK.
niarKup saornga navssåK ilisima-
tunit misigssorneKarpoK OKautigi-
neKardlunilo Kavdlunåtsiaup sau-
nerigå.
ineKarfiussugssamik atuarfiliagssaK
ernlnaK unigtineKarpoK. nålagauvfiup
katerssugausivigssuanit misigssuiar-
tortunik autdlartitsissoKarpoit sujuler-
ssortigalugo itsarnisarsioK ilisimane-
KartoK Jørgen Melgaard. misigssuine-
Arkæalogernes båd „Inuk” på vej
hjem fra en fur fil Igaliko, hvor man
undersøgte nordboruiner. Manden
med tophuen er ekspeditionens le-
der, museumsinspektør Jørgen Meld-
gaard.
rit kinguneråt itsarnisarsiornikut tu-
påtdlautigineKaKissumik navssårto-
Karnera, nunavtine silarssuvdlo kit-
dlersåne OKalugfit sujugdlersåt nav-
ssårineKarmat Tjodhildep OKalugfia,
Erik Augpalugtup nuliata Tjodhildep
sanatisimasså, imaKa ukioK 1001.
nunavtine kristumioKalei’Karmat
OKalualåtorKat najorKutaralugit
kristumiussuseK nunavtinut pissune-
KarsimavoK ukioK 1000 Leif Eriksøn
Norgemit utermat, kungikune Olaf
Tryggvasønikune Trondheimime uki-
nermine kuisisimavdlune. palase ila-
gingnilo atorfigdlit avdlat nunavtinut
nagsarsimavai, taimaniluna Tunumu-
karnermine Leif Eriksønip Amerika
navssårigå, Columbusip Amerikaliar-
nera ukiunik 500-nik sujorKutdlugo.
taimanime Vinland navssårisimavå nu-
navtalo sineriåne umiarnerit ikar-
dlungmitut ånåusimavdlugit. sapitsu-
liornerme tamatuma kingornagut tai-
neKartalersimavoK Leif iluanårajug-
tOK.
Erik AugpalugtoK pivdlugo oKalua-
låtorKame kristumiussutsip nunavti-
nut pissuneKarnera erKartorneKarpoK:
„ernlnaK Leifip kristumiussuseK su-
kuialerpå, kungivdlo Olaf Trygg-
vasønip autdlartitå nalunaerutigalugo
inungnut navsuiautdlugitdlo usornå-
ssuseK Kanok agtigissoK piumåråt tai-
matut ugpertut. Eriup ugperissane tu-
nukumdngild, Tjodhildele ernlnaK
sågpoK OKalugfiliortitsivordlo igdlut
Kanigtoringisdne; igdlo tduna taine-
kartarpoK Tjodhildep OKalugfia. tdu-
na avdlatdlo sågtut tdssane Kinussar-
put. Tjodhildep ugpertungoramile E-
rik tutikumajungnaerpå; tamånalo
Eriup akerdlerigaluaKd".
itsarnisarsiut nunanit tamalånit
Tjodhildep OKalugfianik agssaineK
autdlarnerneKarpoK 19Gl-ime ukiå-
kut, utarKisaugatdlartumik sapåtit a-
kunere mardluk misigssuineKardlune.
. aussaK måna itsarnisarsiunik aut-
dlartitsissoKarpoK katitdlugit angutit
22 K’agssiarssungmukardlutik,
Skandinaviame nunanit amerdlaner-
nit ilisimatunik ilaKartut. Norgemit
sivnissuvoK Norgep katerssugausivig-
ssuane pissortaK. Islandip katerssu-
gausivigssuane pissortaK åma ilau-
vok, Savalingmiunit sivnissuvoK ili-
niartitsissoK itsarnitsanik agssaeKa-
taussartoK, Nungmitdlo sarKumersit-
sivingmit sivnissuvdlune aulisagkanik
misigssuivfingme pissortaK Jens
Kreutzmann. åmåtaordle tuluk profes-
sore amerikamiordlo profeSsore pe-
Katåuput. junip autdlarKautånit au-
gustip KerKanut agssaineKarpoK suju-
lerssortauvdlune museuminspektør
Jørgen Melgaard.
OKalugfik mikeKaoK
OKalugfiup iliveKarfiuvdlo agssang-
neKarnerane peKatåuput igdiugssanik
titartaissartoK K. Krog inuiait åssigl-
ngitsut pivdlugit ilisimatoK, nakorsau-
neK dr. med. Balslev-Jørgensen. ag-
ssaineK tamåna pivdlugo agdlagpoK
tuluk ilisimatoK Gwyn Jones avisime
Berlingske aftenavisime:
— måna påsineKarpoK OKalugfik ag-
ssaineKalerKårmat ilimagissamit sule
mingnerussoK. silatå tukimut angissu-
seKarpoK 20 fodinik sanimutdlo 15
fodinik. ilua tukimut 16 fodiusimavoK,
kangimut isua silissuseKardlune 7
fodinik kimutdlo isua 8 fodinik. a-
vangnamut, kujåmut kangimutdlo
Karmai ivssussuseKarsimåput 4 fodi-
nik, Karmai ivssuvdlutik 5 fod anguv-
dlugo portutigissut. kisitsisit tåuko
migssiliutåinåuput Karmat ivssut ukiu-
nik 960-inik pisoKåussusigdlit erKor-
Kigsårtumik ugtornigssåt ajornakusor-
torujugssungmat.
silatåta iluatalo ugtutai åtikuti-
gingingmata pissutauvoK avangna-
mut Karmaisa kitå’tungåt (imaKa
åma kujåmut isua agssangneKar-
toK) Kissusimagunarmata. tåssani-
me navssårineKarsimavoK sagdlili-
gaic napassoK 1 fod åma 8 tommer
migss. takitigissoK.
kimut igå tamarme KissusimavoK
auvdlunile nungutdluinarsimavdlune,
ivssumik såtumik KarmaKarsimagu-
narpoK åma tåmarsimassumik.
OKalugfiup iluane sisamanik sanile-
ringnik sukaKarsimagunarpoK isuine
igdlugtut. tåuko ilagingnut akornu-
taussarsimåsaKaut OKalugfik nivne-
Kingmat, pingårtumigdle pissuteKar-
saornit Kulaerneicartutdlo agssaissunif
afserneKartarput Kavdlunåtsiarpalårtu-
nik. tåssa angufissårssup 192 cm agfi-
gissup niaKuata saorna, „Magnus"imik
atserneKarsimassup. pumik ulingne-
KarsimavoK seKinermut såkorfoKissu-
mut avsserniardlugo.
dlune taimailiortoKarsimagunardlune.
sukat tåuko ilait pingasut putOKarput,
KularnångilaK åma OKalugfiup ilåne
sule agssangneKångitsume taimåito-
Kardlune.
KissumineK soKutiginartoK
kisalo OKalugfiup kangimut asiane
navssårineKarpoK KissumineK savimi-
nernik angisunik arfinilingnik kikia-
lik. tåuna tommit tatdlimangajait si-
lissuseKarpoK portussusiale aulaja-
ngerneKarsinaunane ajoraluartumik
napisimagame. KissumineK tåuna so-
KutiginartuvoK skandinaviamiut ukiut
1000, migssåne sanassarneranik taku-
titsigame. ilimagineKarpoK OKalugfiup
asiane igalåp amitsup ilagisimasinau-
gå, tamånale encoriainermauvoK. tai-
maisimåsagpat apencutaulerumårpoK
OKalugfiup asia KanoK sananeKarsi-
manersoK sutdlo atortorineKarsima-
ujaragsiut helikopteriat. ujaragsiut tu-
peKarfeKarsimåput itsarnisarsiut sa-
niåne.
Udgravningsholdet gav skeletterne
nordboklingende navne, efterhånden
som de blev afdækket. Dette er kra-
niet af en kæmpe på 192 cm, som
blev kaldt „Magnus. Skelettet er skjult
under en sæk for af skærme det mod
det stærke solskin.
tåuko OKalugfiup iluane ilissausi-
manigssåt, påsinarsingmatdle tai-
måitoKångitsoK tamåna erKartor-
neKarKigtariaKångilaK.
iliveKarfingme navssårtoKéngivig-
poK itdlissanik, saunikut 30 manamut
agssangneKartut kikuneranik påsissu-
tausinaussunik, ilimanångilardlo 70—
80 sule agssangneKångitsut kikunerå-
nik pasinartorsivfigineKarnigssåt.
Kalåtdlit-nunåne kristumiunit iline-
Karsimassunit tåuko sujugdlersaung-
mata isumaKarnarpoK tamåne ilive-
Kartut tamarmik sågsimassusassut. tå-
ssausimåsåput Kalåtdlit-nunånut nu-
naserdlåt tåukulo mérait, inuitdlo a-
ngisujusimåput, kussanartut nukig-
tutdlo.
agssangneKartut sujugdlit ilagåt a-
ngutissårssuaK mingnerpåmik 190 cm
angissuseKarsimassoK nerinagtorssusi-
massordlo.
Geologernes helikopter lander ved
udgravningssfedet. Geologerne hav-
de lejr ved siden af arkæologerne.

tovKit nåparneKarsimåput agssaivfik seKinermut avsser-
niardlugo. agssaivtik angnertussuseKarpoK 20X20 meter
ittssuseKardlunilo 1 meter. iliveKarfiup %-ia taimågdlåt
aussaK agssangneKarpoK.
Teltene var slået op tor at skærme udgravningerne for
solen. Området, som blev gravet op, var 20X20 meter
og 1 meter dybt. Kun en femtedel af kirkegården blev
udgravet i sommer.
nersut. aperKutdle tamåna månåkut
akineKarsinåungilaK.
angnertumik
påsissaKartoKarérsoK
påsineKångitsut sule amerdlagalua-
Kissut manamut angnertumik påsissa-
KartoKarérpoK. amiåkut navssårine-
Kartut takutipåt Tjodhildep OKalugfia
mikissungusimassoK atortulugtoK tai-
måitumigdlo sivikitsuinarmik atasi-
nausimassoK. taimåikaluartordle OKa-
lugfik tåuna Skandinaviame silar-
ssuvdlo kitdlersåne OKalugfit Kanga
sananeKarsimanerånik ilisimaneKartut
navssåt sujugdlersaråt. navssåK av-
dlamigdlunit pingåruteKåsångikaluar-
pat puigortariaKångilaK silarssup kit-
dlersåne kristumiut OKalugfisa sujug-
dlersarigåt. taimaingmat angnikitsu-
ngugaluardlune pingårutilerujugssu-
VOK.
Kavdlunåtsiait nalåne
pakatsissutigineKarpoK oKalugfing-
me nangminerme ilivernik navssårto-
Kångingmat, professore nangigpoK.
Erik AugpalugtoK, Kalåtdlit-nunånut
perKårtoK Europamit, nulia Tjodhild,
erneratdlo Amerikamik Vinlandimik
navssårtoK, taimaingmat iliveKarfing-
me ilissausimåsåput.
ilimanardluinarsimagaluarpoK
tåssauniardlitoruna Leif Eriksøn
oKalualåtorKane erKartorneKartoK
„angisorssuaK nukigtoK avdlanut-
dlo nalerKiutdlugo ilisarnardlui-
nartoK", agssaissut oKararaut. Ku-
larnångilaK tåunausimåsassoK, ta-
månale påsingisåinåsåvarput.
pakatsissoKartoK
Brattahlidime ilerfit påtsivérunaku-
lugtut. angutit arnatdlo iluasårdlugit
ingmikut ilineKartarsimåput, ilaitdle
åma Kalerigsitdlugit ilineKartarsimav-
dlutik. iliveKarfik ajoraluartumik u-
jaralerujugssuvoK saorngit ardlalig-
pagssuit seKumineKartarsimavdlutik.
amerdlanertigut saorngit aKitdlugsi-
måput.
mana ukiunerane Københavnime
misigssuissoKartugssauvoK, autdlaru-
neKarsinaussut tamarmik avaléune-
Karsimangmata, atauserdle måna på-
sineicarérpoK:
inuit tåuko ilarpagssue pingårtumik
utorKalilårsimassut gigteKarsimdput.
sildinaK taimane isugutagtusimavok,
igdlut ama taimdisimavdlutik. ilima-
narpoK gigte imåtigutdlo ajunårneK
Kalåtdlit-nunåne ukiut akugdlit nalå-
ne toKussutaunerussarsimåsassut,
KavdlunåtsiaKarfiup ukiup 1500-p
migssåne inuerunera tikitdlugo.
(nangisaoK nup. 7)
6