Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.12.1962, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 17.12.1962, Blaðsíða 11
tungångilå, nunalisimanerminutdle ugpernarsautigssatut eskimut mar- dluk tigussane Københavnimut nagsarpai kungimutdlo nivtardlu- git. Lindenow tikitdluarKuneKa- ngårpoK, angalanerata tupingnar- tortarå julip 28-åne Københavni- mut uteriarérmat taimane pissut- sinut nalerKiutdlugo angalanera pi- lertortorujugssungmat. Danmarkimut pingårnerussoK unau- vok Kalåtdlit-nunåt navssårineKar- Kingmat, tusagardlo Europame siarua- lertorpoK, ilisimaneKarpordlo Bryssel- ime påvip autdlartitåta påve Romami- toK ernina k kalerrisimavå påvime ingminut issigiuarmat Kalåtdlit-nunå- ne ugpernerup igdlersortåtut. Kangerdluarssungme silvimerngit Lindenow erninaK utermat kunge Christiåt sisamåt Kalåtdlit-nunåta navssårineKarningneranik kalerri- kiartordlugo umiarssuit avdlat mar- dluk „Trost“ åma „Markatten“ avang- namut ingerdlarKigput sineriagdlo pi- tuluk akimaneK sir Martin Frobisher, nunavtinik navssårKigtoK. Sir Martin Frobisher, der genopda- gede Grønland. lertortumik åssiliordlugo Sisimiut er- Kane ItivdleK anguvdlugo. tåssane u- miarssuit angnerssåt unigpoK James Hallivdlo kisimitdlune angalaneK na- ngipå avangnarparterneruvdune Ke- KertaK Sarnardlit Ausiait encåne Ke- Kertat ilisarnartut ilåt anguvdlugo. Hallivdle avangnamut angalanermine pingårnerssautipå isumaKarame Sisi- miut avangnånguåne Kangerdluar- ssungme silviminernik navssårdlune, misiligutigssatdlo kungimut Christiåt sisamanut nagsarneKarput, tåussuma- lo navssåt soKutigivdluinarpai erni- nardlo aulajangerdlune ukiume tug- dlerme Kalåtdlit-nunånut ilisimassag- ssarsiortitserKingniardlune. kalatdlit avalarnårtut umiarssuit ilisimassagssarsiortut mardluk James Hallip Cunninghamiv- dlo nålagauvfigissait Københavnime åma ilagsivdluarnenaKaut, pingårtu- Hans Egedep titartagå kalatdlit si- kume nipardlutik puissiniarfarne- rånik. mik pissutigalugo silvimik navssårso- ringmata, åma tåuko eskimunik Ka- låtdlit-nunåne tigussamingnik nagsa- taKarput. kalåtdlit tåuko sujugdlit Danmarkimut pissut pivdlugit tusa- gagssaKarpatdlångilaK, OKautigineKar- pordle ardlåinåtdlunit angerdlångit- sok, nåparsimalersimåput toKuvdlu- tigdlo, OKautiginenarpordlo angerdlar- sertorujugssusimassut. taineKarérsu- tut kungikune ilagsineKarsimåput ag- sutdlume alutorineKarsimavdlutik. år- dlerigineKalerpoK sualugpatdlåmik pineKalisasoralugit taimåitumigdlo ki- ngorna igdlussårssuarmut Dragsholmi- mut Kalundborgip erKånut nugtine- Karsimavdlutik, tåssanilo nålagauv- fingme angutit pingårnerit ilåta histo- riamik ilisimangnigtup nålagkersui- ssuvdlo Arild Huitfeldip misigssor- Kigsårsimavai ilåtigut sujunertaralugo OKausé iliniarniardlugit åmalo nunåt pivdlugo ersserKigsunik nalunaiauti- nik pigssarsiniardlune ajornångigpat- dlo Kavdlunåtsiait pivdlugit ilisima- ssaKarumavdlune. ingileråungivigput ilisimassagssarsiortut kalåtdlinik agdlautigingningnerat åssigingitsoru- jugssuvoK. agdlautigissatdlo avdlauv- dluinarput inuit erKigsisimassut iki- ngutingnersutdlo måna nalungisavut pivdlugit ilisimassavtinit. tamatumu- ngalo tungatitdlugo OKautigineKarsi- nauvoK ukiorpagssungitsut tamatuma sujornagut Kavdlunåtsiainut akiune- rat aitsåt inerneKarsimangmat, — ili- simaneKångilaK KangarpiaunersoK, taimaingmatdlo tupingnångilaK euro- pamiut måna tikiutendgtut navianar- torsiutigssatut nutåtut issigisimåsag- patigik. åmalume ilisimassagssarsior- tut umiarssuåinit nunamut pissartut mgiliungivingmata, tamånalo påsinar- sivdlune John Davisip nalunaerutånit OKarmat pingårtitdlugo nunap inue i- luagtitsivdlune ikingutigilersimavdlu- git, taimaisiornigssaK ajomartorsior- nartugssatut issigisimavå Martin Fro- bisherip Davis sujorKutdlugo tamå- nisimassup nalunaerutå maligdlugo. Davisile isumagssarsivdluarsimavoK angalanermine nipilerssortartut sisa- mat ilautlsimagamigit, tåukulo sujug- dliutitdlugit ikårpoK ernlnardlo eski- måt ikingutigivdlualerdlugit ilagsiv- dluarneKardlunilo. eskimut agdlautigissaunerat agdlautigissamine inuit pivdlugit i- ma oKarsimavou: „inugtut angissuse- Kartut timåt iluserigsuvdlutik kussa- nartunik mikissunik agssaKardlutigdlo isigaKardlutik, amer dianer ssait ume- Kångitsut issikitsutdlo, Kardlue angi- sorssuit kigutaitdlo akulikeualutik. i- lerKouarput Kimalerångamisigut nutå- mik emigsivigsioKatigissardluta, ta- mdnalo takutitardlugo tatdlitik seuer- nup tungånut icutdlardlugit suaortar- dlutik sakissatigdlo tigdlugtardlugit, aitsåtdlo uvagut åma taimaisiordluta isumangnåinigssamik neriorssuigå- ngavta erKigsisimanertik erssersitar- pat. gutipilugsiortuput gutiliarpagssu- arnigdlo nagsataicartardlutik, åma a- ngatdlatimingne mikissune årnuatcar- tarput gutisiorfigissamingnik. angåku- put angåkuersåruteKardlutigdlo amer- dlasorpagssuarnik atortagkamingnik Kujanartumigdle iluaKutåungingajag- tunik“. atissait ouautigait puissit a- merinerugait tingmissatdlo amé mer- Hans Egedes billede at vestgrøn- lændernes sælfangst fra isen. Itivdlip kangerdlua, Christiåt sisa- ItivdleK-fjorden, hvor Christian IV's måfa ilisimassagssarsiortitaisa nu- ekspedition landede i 1605. nivfiat 1605-ime. ssugkat katiterdlugit, agsut suliariv- dluagkat kussanartut merssordluag- katdlo. europamiunut niuvernigssa- mingnut soKutigingnigtorujugssuput, savit savimernitdlo avdlat piumane- ruvait nangmingnetc suliarisinaussa- tik, taorsiutarpaitdlo nerissagssat, aut- dlainiarnermut pisåtat agdlåtdlume KajaK, tåunalo tupigalugo OKautigine- KarpoK eskimo atausex xajartordlune umiarssuarmiunit mardlungnit ipug- tunit silkanerussartoK. nuname inhnerat pivdlugo agdlau- tigissane OKautigineKarpoK eskimut tuperne najugaKartut — aussaungmå- me — tupilo amernik Kagdlersimassut tovKitdlo iluane amernik nateKardlu- tik. silatånitarput Kingmerssuit angi- sut ersinartut, puisserpagssuit ang- magssagpagssuitdlo. Kutdlit Kulfine i- gaussårKat KalatineKartarput, igau- ssårKanitarputdlo puissit neKait or- ssumik Katsigkat, igaussåncame av- dlamipoK Kingmip niaKua uneKarsi- massoK, Davisivdlo ugperai Kingmi- nik nerissartut. europamiut igfiamik vmimigdlo savssaigdlerfigisimaga- luarpait, eskimutdle tamåko soKutigi- ngilait, erninardle aulisagkat neicitdlo panertut taortigssatut tuniussulerdlu- git. eskimut 300 sassussissut James Hallile Sisimiut ericåne eski- munik nåpitsinerminik taima eririgsi- simanartigingitsumik OKalugtuarpoK. Kularnångitsumik Hall tamåmtarnine pivdlugo pitsaussumik tusåmaneKarsi- mångilaK. OKausinit påsineK ajornå- ngilaK pisimassut KanoK ingerdlasima- ssut nåpitserKårnerme akerdleringne- Karsimangmat eskimut 30-t migssåne såssussiniartutut pissuseKarmata, ki- ngornale Hall akiuterujugssuartaria- KarpoK eskimånit 300-nit såssuneKa- rame. umiarssuaK inugtailo Karssunut uj aragssuarnutdlo igdlusariuneKar- tunut igdlersomiardlugit tinger- dlausertariaKarsimavoK avalagter- dlunilo, nalunaerutigineKarpordlo umiarssuarmiut ilåt nauligtisima- ssok nutdlune igdlugtut tapitdlugit. avdlåkut åma ajornartorsiulersimå- put, taimane KatsungavoK, avalangneK saperamik Kamutileriarsimåput, ta- månalo kigsautigissaK maligdlugo ki- nguneKarsimavdlune. Hallip inugtaisa pitsaussusimångfnerat nålagkersor- niarnerisalo ajornartarsimåssusiat på- sinarpoK avangnamut angalarérdlune autdlalerame „Markatten“ip inue mardluk nunamut niusimangmagit nunavdlo inuisa KanoK pingningnig- ssånut ilaginardlugit, saimassumigdlu- me pineKarsimagunångitdlat. Hall naulingneKartoK toiaitdlugo James Hall pivdlugo OKalugtuagssat kingugdlersaråt månåinaK avångunar- toK tuluit nålagkersuissuinit Kalåt- dlit-nunånut angalatitauvdlune 1612- Den mest solgte Mac Baren tobak tupat Mac Baren pisiarineKarnerpåt PHONOBÅND PRISER FRA 36,50 kr. „PHONOBÅND" PASSER OGSÅ TIL DERES BÅNDOPTAGER FORLANG BROCHURER HOS RADIOHANDLEREN Import: Frode Herløv & Co., Kbh. K. ime Sisimiut erKånut perKigsimassoK Kangerdluarssungme silviusorissaK u- jardlerfigiartordlugo. silviutitaK dan- skit silviungitsoK påserérsimavåt, Hallivdle navssåne pingåruteKartoK ugperiuarsimavå. toKutsinerpagssuit ujajaissarneritdlo eskimut akerner- sortungortisimavait, ilåtalo Hall ilisa- rigamiuk någkiarsimavå toKuvigdlugo. Danmarkimutdle pingårneruvoK Kalåtdlit-nunåt navssårineKarKingmat danskitdlo kungiånut pigitinameKar- dlune, tamånalo 1605-ime ilisimassag- ssarsiornerup erssitsumik kingunerå. navssåringnerKingnerup tungånut u- kiorpagssuit ilisimassaKånginerup na- lå KångiupoK, tdssale nunap pigissa- rileridngneKarneratigut ukiut taima ajornartorsiornartigissut sivisutigi- ssutdlo atukatdlarput hollandimiut tu- luitdlo sorssugfigissardlugit, tamåkulo perérmata Kalåtdlit-nunåt danskit pi- gissaviåtut aitsåt OKautigineKarsinå- ngordlune, tamånale avdlauvoK.... HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI HOLBÆK umiarssualiorfik umiatsialiorfigdlo A/s EM. Z. SVITZERS BJERGNINGS-ENTREPRISE Svitzerip KaKits iniutauteKarf ia GRUNDLAGT 1833 tiingavilerneKarpoK 1833 TELEGRAM-ADRESSE: „SVITZERSALVAGE" KØBENHAVN m/s „SIGYN“ som var stationeret i Grønland i sommer m/s „SIGYN“ aussax måna Kalåtdlit-nunånisimassoK Bjergning, bugserlng, undervandssvejsning og -skæring, skibsreparationer og dykkerundersøgelser KaKitsiniarneK, kalingneK, imap iluane svejsinik avguinerdlo umiar- ssuarnik iluarsåussineK arKartartutdlo atordlugit misigssuissarneK 11

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.