Atuagagdliutit - 17.12.1962, Blaðsíða 23

pisorssuit nagdlingnartutdlo sanilerit
tupingnåinartumik pisorssuit OKalugtuagssåungiussartumigdlo
pitsornit nikingåssutat takordlugkiupara, ånernartutut agdlat
misigalugo, taima OKalugpalårpoK kalåleu 28-nik ukiulik Lars
Berthelsen, silarssuarme angalaordlune takussaKarsimairissoiv
KaKutigårtuminguna sujumugagssa-
k artartoK kalåleKdmik angalator-
ssuarmik, silarssåp nunarpagssuinik
takornarsimassumik. kalåliuvdlune
taimatut angalaorniåsagåine såriar-
figssatuaK tåssa umiartorneK. sor-
ssungnerup soraernerata kingornagut
kalåtdlit Kavsit angalaorsimåput silar-
ssup imartaine, danskit umiarssuau-
tåine inugtauvdlutik, takussarsimav-
dlugitdlo nunat inuitdlo takornartat
avdlauvdluinartunik ilerKugdlit. u-
miartortut angalatåt ilagåt 28-nik u-
kiulik Lars Berthelsen nungmio. Lars
Berthelsen silarssuarme takornauatår-
simauaoK ama kalåtdlinit sujugdler-
sauvdlune Kavungarssuau sikuiuitsu-
mut kujatdlermut angalasimavdlune.
Lars Berthelsen umiartulerpoK 1950-
ime. Lauritsenip umiartortunut atuar-
fiutåne soraerumérérame umiarssuaK
„Danmark" umiartortugssat sungiu-
sartarfiat ilauvfigalugo angalasimavoK
KeKertanut Canariskinut Amerika-
faussumarKap nalungilå kågdlune Ka-
noK ftOK.
Den lille fyr ved kun alt for godt,
hvad det ville sige at være sulten.
mutdlo kujatdlermut. tikikame ki-
ngorna pingasoriardlune Tunumukar-
tarsimavoK aKerdlugssiorfingmut
Mestersvigimut, tauvalo ungasiliar-
dlune „Kista Dan“imik, Kavungar-
ssuaK sikuiuitsumut kujatdlermut. tai-
mane „Kista Dan“ agssartuisimavoK
australiamiut ilisimassagssarsiortut a-
tortugssåinik. ilångutdlugit umiarssup
usigisimavai kalåtdlit Kingmé 28, tåu-
ko avKutåne Lars Berthelsenip kalå-
leKatåtalo Martin Hansenip pårisi-
mavdlugit. uvdlut 45 sikuiuitsume ku-
jatdlermisimåput, sikup sinåne taler-
Kavdlutik nagsatatik Kingmitdlo nior-
Karsimavdlugit. tåuko atorneKartug-
ssausimåput Fuchsip Hillaryvdlo Syd-
polimukarneråne piarérsaissugssanit,
Sydpoliliarnerdlo pivoK taimanernit
ukiut pingasut Kångiutut. 1954-ime
Lars Berthelsen jfttdlisiorsimavoK si-
kuiuitsume kujatdlerme. angalaornine
pisanganartoK pivdlugo nangmineK o-
KalugtuarpoK:
Sydpolip eritane jutdlisiorneK
— erKumipoK nunavtlnit taima u-
ngasigtigissume jåtdlisiordlune, mdssa
najugax nunavtinut eruainartigiga-
luartOK. åssigingissutåle tåssa aussar-
ssuarme uvagut jtitdlisioravta. usi-
måna åma ukioic tamdna ukiunera
misigingitsårigput. ukiåkut Danmark-
imit autdlaravta sikuiuitsumut kujat-
dlermut perianaugut tarnavna aussa-
rigtitorssuaK. tamavanikavta uterdlu-
ta Danmarkimut tikeriauaugut tau-
vauna 1955-ime upernalitdlartOK.
tarKavane jutdlisiornerput umiar-
tordluta jutdlisiortarnivtinit avdlåu-
ssuteKångilaK. pulukimik sujatartor-
pugut KaKorterKassunigdlo kinertor-
tordluta. orpiliarårput plastike, sug-
ssaKångivigdlunile ajungilaK.
nunarssup kujaterpårssua alutorna-
KaoK. sikut ilulissatdlo tupingnåina-
vigput. sujumortarpavut iluliarssuapi-
lunerssuit igdloKarfigssuarne igdlor-
ssuarssuartut portutigissut. iluliaK a-
tauseK angingårmat akuneK migssi-
liordlugo ingerdlavdluta sanerKuniar-
ssarårput, arferpagssuit takuvavut ar-
fangniarsinatale, åmame arfangniat
avKutigissartagåtigunginavta. tarKa-
vane KeKertånguane tikisavtine åma
isarukitsorssuit Kuianardlulnarput.
imerniutorssuit
Australiap inuvinik takussaKångila-
gut, taimågdlåt igdlonarfigssuaK Mel-
bourne najoravtigo. igdloKarfik tåuna
Europame igdloKarfigssuartut inar-
poK, KuianaKutigåle imerniartarfit
pubinik taigugait aulajangersimassu-
mik angmassarfeKarmata. umiarssua-
livingme sulissartut ikårtarput uvali-
kut tatdlimat erKordluavigdlugo tua-
vinarssuardlo imerniartarfingnukå-
ssardlutik. erngutut issigingnårdlugit
sordlo tåssa inortuigalugtualersut. nu-
narpagssuarne avdlanitaraluarama
taimåitunik takungilanga. takusaga-
luarpase atautsikorssuaK imigagssa-
mingnik pisiortorångamik, tåssalo nå-
kautinavigdlugo pissardlutik, imiar-
torfit igdlugigsitardlugit. imerniartar-
fik matussordlo ilait silatåne tipina-
raut artulerdlutik. takorKårdlugit er-
Kumiginaraluarput, sordlule ilaisa so-
Kutiginagit, sungiutinarsimagunarami-
kik.
araberit ingagtamik ugpertut
puigungisdinarpardtaoK araberinik
tokornårnera. atissarssue erKumitsut
alartariaKångitdlat. takordneuaut
niarnutik nimerdlugit nasanartaramik
Kardlenartardlutigdlo angutitait sér-
Kutik tikitdlugit nululingnik imanu-
latsissorujugssuarnik. tåssagoK ar abe-
rit ugperissåt maligdlugo pruvfite
Muamåt erniomigtugssaungmat angu-
mit erniarineKartugssauvdlune ndkar-
figssaKarnidsangmat taimåitunik kar-
dleKartartut. araberit niuvertuput i-
ngagtavingmigdlo niuvernermik su-
ngiussisimavdlutik.
araberit ugpinguatsiaKaut. sulissar-
tut umiarssuarmut ikårtarput agdlu-
ngiartorfiussånguanik bambusinik,
napisuitsut kanårtåinik Kuvdlordlugit
sanånik imusimassunik unermigdlu-
tik. KinuvfigssaK nagdlerångat atdle-,
Kutagssartik tåuna umiarssup Kånut
siårtarpåt minutit Kulit migssiliordlu-
git Kinussarput, igdloKarfingmik iluar-
tutitamik Mekkap tungånut sågdlutik.
Kinulerångamik isuvssualugdlutik pi-
gunik, pigunik agssatik patititdlugit i-
ssitik matuvdlugit takorånertaKaut.
taimailiortarput silarssuaK asiginarig-
tik erssersiniardlugo ama agssatik siut-
siutdlugit nålamissarput gutimik
Allahp nipå nålaorniardlugo. Kinuner-
mingne atdleKutartik pingasoriardlu-
tik kunigtarpåt. måkulunit lastime su-
lissut Kagdlortarput Kinuniardlutik,
taimailiortardlutigdlo uvdlormut ar-
dlaleriardlutik. arabere KinussoK ti-
guartingårsimassarame tåssaKalunit
erKuagut merKumik kapigaluaråine
aulariarsinåusagaluarpa. Kinussut i-
ssigalugit avdlaussångitdlat isarukit-
sorssuit, Kuianålugdluinardlutik. ner-
sornarputdle ingagtavingmik ugper-
torssugamik.
ingmikortitsineK avangunartoK
Indiamut peruårama takussaka au-
laterneKautigeKåka. tupingndinartu-
mik pisorssuit oKalugtuagssdungiu-
ssartumigdlo pitsormt nikingåssutat
takordlugkiupara, ånernartutut agdlat
misigalugo. ilame pisussutsip takord-
nersuanik pitsussutsivdlo nagdling-
nartuanik atautsikut taima angnertu-
tigissumik takussaKarsimångisdinar-
punga. indiamiut ugperissartik malig-
dlugo ingmikortitigduput kastinik tai-
neuartartunik. tåssa imdipoK pisujo-
rérsoK nåkinarsissugssåungilaK, pitso-
rérsordlo KagfagfigssaKångilaK. kasti-
ne angisunitut Kitornait Kanordlunit
siamtsigigaluarunik angutik kingor-
nutdlugo pisdrssuångortarput. pitsut-
dle Kitornait pitsujuartugssåuput Ka-
nordlunit poKertigigaluarunik iliniar-
nigssamut såriarjigssaKångivigdlutik.
inuit kastinut ingmikortitigaunerat
indiamiut pissartåta Nehrup ukiorpag-
ssuångortut nungutiniarssarisimavå,
inuitdle taimatut ingmikårtitigaunerat
ima sordlanigsimatigaoK uvgdndinaK
taimaitineKarsinaunane, taimåitug-
ssaussutume issigineuarmat.
avKusinerne toKUSsorpagssuit
Indiame aningaussauteKångikåi-
ne ndparslmavingmut pineic ajor-
naKaoK. uvdlåt tamaisa takugssau-
ssarput inuit perdlersimassut av-
Kusinerne lastbilerssuarnik kater-
ssorneKartut. avKusinerne Kinu-
ssartut ingassagdluinarput, utor-
kait, inusugtut mérKatdlo. Kujana-
Kaorme nunåt kiagtorssugame, tai-
måingikaluarpat ttisintiligpagssdv-
dlutik Kiorartåsagaluarmata. 1cinu-
ssartut atissaKångingajagtarput a-
sule avssipalåginarsimassardlutik.
nerssutinguan pulateriarssugdlo
avmisinerme angut korerssuarmik
tigumiartoK takugåine nalunartångi-
laK tåssaussoK pulateriårssungnik nu-
juitdlisaissartoK. akililåråine avKusi-
nermut ingitarpox, korerssuaK ma-
tuerdlugo tåssalo Kardlortarujulerdlu-
ne. pitsiåinaK pulateriårssuk nuiartuå-
lisaoK eKussårussårdlune. issigalugit
naj ugsimanartaKaoK, pulateriårssutait
toKunartulingnit ulorianarnerssau-
ssarmata, måko issaruaussalingnik pi-
ssagait. takorånerdlunilo ajasornarta-
KaoK inutigssarsiutertik taima uloria-
nartigissoK pulateriårssungnik nujuit-
dlisaissartut erKigserKingnårdlutik pi-
ssarmata.
sulile tupingnarneruvoK pulateriår-
umiatsiarpagssuit paornanik nautifa-
nigdlo usivdlutik niuverniarfarfing-
mukåssut.
ssuit nerssutinguitdlo desmerdyrinik
pissagait kamåutut issigingnårdlugit.
ila nerssutinguit tamdko sukasut, e-
Kaitsut, pamiukåt mikissut. pulate-
riårssup nermuvjigigaluarångatik Ki-
piluatdlatsiarunik pérértaraut, tåssalo
amerdlanertigut nerssutinguit tamdko
ajugaussarivdlutik.
Indiame niuvfåtumneK
indiamiut niuvfåtut issigingnårdlu-
git åma aitsåt tåssa nuånersut. sordlu-
me tåssa unussat tusintigdlit atauser-
dlume OKalugtuat putdlaviginardlugit.
niuvfåtune tipisiagssaileKinartånge-
KaoK, tivkit takornartat éssigingitsor-
pagssuit. niuvfåtumneK misigissauvoK
uvgunåinaK puigugagssåungitsoK. ne-
rissagssautait akutigssaKangåramik
kalåliuvdlune unangmissagssåungit-
dlat. pujorutit tivkat, inuit akutigssat-
dlo tivkat, kalåliuvdlune avdlanar-
dluinartoK manissaraoK Kangiata na-
lunartoKarneranik erKartorneKartar-
tumik misigisitsissoK. niuvfåtune nior-
Kutigssat assigingitsut tupingnåinar-
tarput, sut erKaineKarsinaussut ta-
marmik tuniniarneKartardlutik kiag-
tup tingmiai KalipautigigsåKissut, å-
pakåt inuitdlo agdlåt.
pisut nakinartutdlo
nagdlingnartorpagssuarnit taku-
ssavnit puigungilara Calcuttame
takuniaravko pakistanimiunut Ki-
måssunut FN-ip katerssutitsivia.
kingornamut eruarsautigissarpara
ilumut inuit taima ajortigissunik i-
neKarsinaunersut. ilaKutarit naju-
garåt igdluvigapalånguaK meterip
dipå avigdlugo isorartutigissoK tai-
Endeløse rækker af både på vej til
markedspladsen med frugt og grønt-
sager.
malo siligtigissok. naruat tamarme
maragdlugssuvoK, iperssuaK tatåi-
nåinauvdlune. inue salungnermit
saornge putussutingerssårput, isse-
rujugssuarmingnik Kinorpalugtu-
nik issigalutik. tamdna puigungi-
sdinarpara.
taimåikaluartordle tupingnarpoK
nerssuttnguaK pulateriarssugdlo unangmissuf. angufip saniane korerssuaK
umassutiminut pua.
Desmerdyret og slangen i kamp. I den store kurv transporteres mandens dyr.
avKusinmarme perdlersimassoK last-
bTlimik aufdlaruneKartugssangorfoK.
Han er død af sult på gaden og vil
blive samlet op af en lastbil.
nagdlingnartorpagssuit akornåne nå-
lagfigssuit kussanarKeKateKångitsut
takulerdlugit. Burmame taimaitdlu-
nga takuniarpara seKerngup gutiata
nålagfigssua. napassuliartarssua Kåra-
jugtoK kulterKigssuvoK seKinermit
Kivdlålugtuinauvdlune. kårfa ujarKa-
nik erdlingnartunik safirinik diaman-
tinigdlo pinersarsimavoK. sorssungne-
rup nalåne nålagfigssup taussuma si-
latåne akiuneKarujugssuarsimavoK,
kultertarssua japanimiut pilerigisima-
galuåKigamiko.
nålagfigssuarmut tåssunga isilerav-
ta skuvut pérpavut Nehruvdlo nasåta
åssinganik KaKortunguamik tunine-
Kardluta. anigavta natsat tåuko. uter-
tipavut. måtutut buddahsiortut nar-
rujumisikumanagit åma nanerutinik
pigdligatdlarujugut inussaliarssup
Buddahp åssingata meterinik ardla-
lingnik portussusigdlip sujoråne alte-
rissamut nanerutinik kåpussivdluta.
tamåne nanerutit pujorutitdlo inga-
ssagdluinarput. åmåtaoK pigdliuter-
pagssuit takuvavut sut nalinginarpag-
ssuit aningaussanik agdlåt. erKumipoK
takulerdlugit utorKait katåunikuner-
mit sungitsut pigdliartordlutik isertut.
åma nålagfigssup kussanaKissup tåu-
ssuma sujoråne takuvavut Kinussartut
perdlimortut.
24