Atuagagdliutit - 17.01.1963, Qupperneq 9

Pagssuarne suliaKarsimassumut. taku-
sirnassailume avdlananårnarunaKaut,
tåssame Kavdlunåt ikiuinerup tungå-
tigut angusimassait sujuarsimaKissut
tigtutigissugssaungmagit.
ajornartorsiutit taimåitut ani-
ngaussanik akuerssissuteKarneri-
nåkut ikiorserneKarsinaussångit-
dlat, nåmagsineKarsinauvdlutigdle
aningaussanik akuerssissuteKarni-
kut amalo ikiuinermik åi’Kigssussi-
nerup tamarme nutarterneKarnera-
tigut, nutarterineK ukiut ineriar-
torneruvdlo piumassait maligdlu-
git suliausimassoK, amalo sule ang-
nerussumik ineriartortitsiniardlune
suliniarnlkut.
sordlo erKaimaneKåsassoK niorKU-
tigssat Kalåtdlit-nunanut erKuneKar-
tartut akilerårutait pivdlugit inatsi-
avdlångorti'neKarnigssånik suju-
nersut oKatdlisigineKarmat — ukioK
migss. KångiutoK — apeiKut tamåna
agtorsimavara. taimane onarpunga
niorKutigssat erKiineKartartut akilerå-
rutait Kagfarnagit landskassip ikiui-
uerup tungåtigut aningaussartutigi-
ssartagai OKilisarniartariaKartut, sor-
dlo taorsivigineKartarnermik ånrig-
ssussinerup atortineKalerneratigut, tå-
ssa periauseK måne Danmarkime Sa-
valingmiunilunit atorneKartoK malig-
flug?’ amal° onarpunga ikiuinerup
ungåtigut nutåmik inatsiscKalernig-
ssan pissariaKartinenartoK. kisalo
aimanikut akuerssissutigissariaKarsi-
•uavara danskit ikiuinerup tungåtigut
Periausé avdlångortinagit Kalåtdlit-
nunanut erKuneKartariaKångitsut
angnertuvatdlåKigamik ingerdlåne-
Karnigssåtdlo ajornakusoKalune. pi-
ngartutut pissarianartututdlo issigisi-
mavara maligtarissagssat Danmarki-
a^ugau®su^ nalerKutungorsardlu-
e .. ° „ OKinerussungortiterneKarnig-
tual’ersoKd,Ume m5na taimailigalug-
Kalåtdm folke.tin2ime ilentugaju
^,nf Unanul inatsisigssanik
UKdLaiisigineKarérsima
iun V -fne amal° inatsisigssatu
Junersut pivdlugo landsrådip ok
umassa erssencigpoK ilagitineKE
tum ; suJunersumut måna pin
t , landsråde OKauseKartine.
Stut ataitmaisivdlune ilerKut
nardluff t gtorneKarput imaisia
téssa la* a 0KanSerne'Karsinåunj
sse ■ ndsrade tamåna pivdlug
osumik OKauseKarsimatlna;
soi dio inatsisigssamik sujun
swrtup påsisinåusagå sujur
aussoK tungaviatigut isumaK;
’. klsiåniliuna pivfigssaK s
®‘U(nefarIia amalo periausi
artunik manamut atortus
^r»™nX”"a P,V<"U80 ‘
unis er Mikael Garn: Holger
„„n? misiarumångilanga Kali
nane méraKarsinaungmat —
k>ok måne Kiassunik amalo
rsinaussoK uvdlut tamaisa ni
urru nerineK ajortunik, kisiåi
korersimagåine Kalåtdlit-nunån
ok ineriartorneKarsimassoK —
me ukiorpagssungitsut matuma
na sordlo uvanga nangmineK i
' an,IerKårnera erKarsautigalugi
manime asimioKarfeKartarpoK
tagkat maligdlugit perdierdlutik
rutmgajagsinaussartunik nur
fingmmgnut avuutaerukangat
gagssardliorsimagångamigdlunit
tauva onartariaKarpoK uvdlume
toKaranilo KiassoKångitsoK. sori
tamatigordluinan taimåitoKång
arpoK, soruname méraKarsin
nerissakilårtartunik Kiassunigdl
siåne sujornatigumut naleru
ssåungitsunik, taimanime ner
ssaeruneK perdlcrdlune tonumi
PSuneKarlarpoK.
kalåtdlit ikiorumavdlugit era;
Piatumuna sarKumersineKartoK 1
PartuvoK, tåssaliuna agssakå
kåvigdlune tåkutoK landsrådimi
Matuma tungåtigut suliamut au
PerneKarérsimassumut aportuti
dlune akornusivdlune.
Holger Vivilce: ingmikut ilisimang-
nigtut torsåmavigssatut OKatdlinerme
niåne sujorniuneKartarsimåput. tai-
matume ilisimangnigtumik Kalåtdlit-
nunånitoKarpoK, tåuna socialinspektør
RandersimingånérsoK tåvaningmat,
aunalo Grønlandspostenime aperssor-
neKarsimavoK. socialinspektørip aula-
.langiutdluinarpå Kalåtdlit-nunane
KiassoKardlunilo kågtoKartartoK, ta-
månale ministerip atandnaKissup mi-
serratigå.
danskeK atorfilik angneK taima itu-
nik avisimut OKauseKarnaviångilaK,
QKautsine timitarsisimångikunigit!
navsuertariaKarpungalo socialinspek-
tørip oKausé tatiginerusimagika Ka-
tåtdlit-nunånut ministerip atandna-
kissup oKausiningarnit, ministerime
nalunaermat Kalåtdlit-nunane kågto-
Karanilo KiassoKartångitsoK. ilumor-
P°k sujornagut ajornerusimangmat,
tamånale sanigdliussiniutigsséungi-
laK.
landsrådip atautsiminera taimatut-
dl° grenlandsudvalgime atautsiminc-
r,t PtarKineKartugssåupiingoK. kisalu-
nit kigsautigilerpara grønlandsud-
valge pilersineKarsimångisåinåsaga-
luartOK, tamatumunåkume landsrådi-
me suliagssarpagssugaluit utarKissa-
riaKalersimåput grønlandsudvalgip i-
nernigssånut, månilo folketingime å-
ma taimatut pissoKartåinarpoK OKar-
tonartardlune tåuna tåunalo grøn-
landsudvalgip årKitagssarigå. grøn-
landsudvalge Kalåtdlit-nunane tatigi-
neKarsimaKaoK, taimåikaluartordle
udvalge sule namagsissaKarfiusimå-
ngilaK. neriutigissariaKarparput uper-
nalerdlautåne udvalgip tungånit Ka-
non pissoKarumårtOK, tamåname ili-
nranarserérsimangmat. taimåikaluar-
tordle grønlandsudvalge kalåtdlinit
tatiginérukiartuinarpoK, grønlandsud-
valgilo ineriartornermut kinguarsau-
titut agdlåt atornenarsinaungmat — i-
sumanarpungame taimåitoK — tauva
imana ajunginerusimåsagaluartoK ud-
valge tåuna pilersineKarsimångitsug-
pat.
OKartoKarpoK landsråde sanernu-
niarigput. ajoraluartoruna kalåt-
dlit landsrådiata sujuligtaissua tå-
ssaungmat landshøvdinge, tåuna i-
laussortaujuartuvoK, Kinigåungika-
luardlune Kalåtdlit-nunånutdle
ministerenarfingmit tornagauvdlu-
ne. tåssa nunasianarnerup nalånit
pugtåssaK atatinarsimassarput.
påserusungnenarunilo landsrådip
sulinera Kanon ajornakusortigissoK
tauva inimut atuarfingmut iserdlune
avise Esktrabladet tiguneKariånguar-
dle, tåssanime takunenarsinaungmat
imerniartarfit pivdlugit inatsisip Ka-
låtdlit-nunånut erKuniarnenarnera
Kanon ingerdlassoK. ukiut 7—8 matu-
ma sujornagut tamåna autdlarnerpoK
ukiutdlo tamaisa landsråde tanisar-
niardlugo sorpagssuarnik ugpertitsi-
niutinik navsuiauteKarfigineKartarsi-
mavoK.
månipoK dansken inatsisileri-
ssok, soruname ministereKarfiup
soKutigissainik isumagingnigton.
tåuna suliagssamut sungiusarsima-
vok, grønlandsudvalgenaravtalo
sorpagssuarnik tipaitsungnartoKå-
ngitsunik mångussuivfiusinaussu-
mik, tauva nanorssuan iliornigssaK
kigdligssaKångilan. isumaKarpu-
nga kisa pissussårningulersoK ni-
putigineKartuarmat landsråde sa-
nerKuneKarsinéungitsoK, lands-
rådip piumassarerKårtariaKarå il.
il. kalåtdlinuko inuit piumassalig-
ssungikaluit, nåmagigtartugamik,
isumaKarpungale tamåna tåina-
riuånguardlugo ingassåussilersu-
gut.
inatsisigssatut sujimersutip åipag-
ssånik oKaluserineKarnigsså taissine-
KångikaluartoK akuerineKarpoK.
spejderinut tamanut
ukiortåme inuvdluarKussut
spejderit grønlandsudvalgiåne formandingortoK nutån, divi-
sionschef Erik Duch, danskit spejderinut pissortanarfianersoK
ukiortåme imåitumik inuvdluaricussuteKarpoK
assassåka Kalåtdlit-nunane spejdere-
Kativut!
kingumut måna ukioK nutåK autdlar-
titugssångorparput tamånalo iluag-
titdlugo Kalåtdlit-nunane spejderit
tamaisa, Kutdlersanarfianut ilaussut
angajorKåtdlo ukiortåme pivdluarnu-
jumavåka. sujugdlermik Kutsavigiu-
mavåka ilase aussan nunavtine kussa-
nartume angalaortitdlunga ilagissar-
simassåka ilisarisimalersimavdlugit-
dlo. uvanga pinarnanga nuliaråtaordle
ima ilagsivdluarneKarsimatigåvut ag-
dlåt angerdlaraluaravta nunavtinut
uterKingnigssamik neriuteKalersimav-
dlutalo erinissuteKalersimavugut —
neriugpungalume sivisuvatdlångitsoK
kingumut orniguterKigsinaulerumår-
dlunga.
tauva aperissoKarsinauvoK angala-
nivne sumik påsissanarsimanersunga?
ajungitsut pitsåungitsutdlo akulerig-
sitdlugit takusimavåka. nuånårutiga-
lugo takusimavara spejderitut suli-
niarneK nunaKarfigpagssuarne aju-
ngivigsumik ingerdlånenartoK, nuna-
Karfingnilo atausiåkåne pitsåussutsi-
migut Danmarkime igdloKarfit ilane
ingerdlatsinermit inornerunane. føre-
rit pikorigsut angajorKåtdlo sivnissui-
ssut sulissut suliniardluartut atuar-
fingne sulissunit nålagkersuissunitdlo
tapersersornenardluardlutik spejderi-
nut iluanusersuivdluaKissut. ilivse nu-
narse kussananissoK spejderenarfigi-
savdlugo piukunartorssuvoK uvagut
måne nunavtinit piukunarneruvdlune,
nunavsilo piu'kunautai atordluarniar-
tariaitarpase. Sisimiune spejderit ig-
dlutåtut kussanartigissumik takussa-
Karsimångilanga. igdlo tåuna inusug-
tunut katerisimaortarfiusavdlune na-
lerKunerusinåungilaK.
.takussavnitdle pitsåunginerussutut o-
Kautiginenarsinaussut tåssåuput ig-
dlOKarfit ilåine spejderit førerenångit-
sut amalo spejderit ilait sule spejde-
ritut ingerdlatserusugkaluardlutik ta-
persersuissugssaerusimassut. tamåna
ajoraluarpoK, igdloKarfingnilume tai-
måitune inuit nunarKataussut ikiuni-
artariaKarput spejderitdlo ikiorniar-
dlugit førerigssaKalernigssåta tungå-
nut.
isumaKarpunga igdloKarfingmiut i-
larpagssuisa sule påsivdluarsimångi-
kåt igdloicarfingne pitsaussunik spej-
dereKartitdlugo KanoK igdloKarfing-
mut tamarmut iluaKutausinautigissoK.
igdloKarfingne angnerussune tama-
ne asimioKarfitdlume ilåne spejdere-
Karniåsavdlune ilåligut OKitsuinau-
ssåsångilaK føreriusinaussunik ami-
gauteKaråine taimatutdlo spejderit ig-
dlutigisinaussåinik aningaussanigdlo.
isumaKarpungale måne Danmarkime
Kalåtdlit-nunånilo inuit amerdliartui-
nartut påsissaKariartortut spejdere-
KarneK KanoK ipingitsorneKarsinåu-
ngitsigissoK, taimalo inusugtut akor-
nåne suliniarnigssap taimåitup aut-
dlartinigsså KanoK pissariaKartigissoK.
taimåitumik nukingit pitsaussut aju-
ngitsutdlo amerdlaKissut ikiunigssa-
mingnut piarérsimåput.
taimåitumik Kavdlunånut Kalåtdlit-
nunanltunut spejderiunermigdlo su-
ngiusimassaKartunut sågfigingnissute-
Karusugpunga Kinuvigalugitdlo spej-
derit autdlarnerneKarnigssånut ikiu-
terKuvdlugit. tamavta nalunglkaluar-
parput Kavdlunåt tamåko Kalåtdlit-
nunanitut suliaKaKissut åmale nalu-
ngilarput inuit ulapituåinartut Kanor-
dlunit iliordlutik ingmikut iliuseKar-
nigssamingnut pivfigssaKartuåinartut.
suna pivdlugo spejderit amerdlasut
piginigssåt taima pingåruteKartigå?
tåssa pissutauvoK spejderitut inuneK
tåssaungmat uvagut kalåtdlinut inu-
sugtunut angutinut arnanutdlo tuniu-
sinaussarput pitsaunerpåK, tåssa inu-
sugtut tamåko sujunigssame nuna-
mingne aperKutit suliagssatdlo éssigi-
ngitsorpagssuit tåkussorumårtut nå-
magsisinauniåsagpatigik, spejderitut-
dlo suliagssat ima amerdlatigingmata
imalo åssigingitsigissumik sulissutigi-
neKarsinauvdlutik ineriartornermut-
dlo ima iluaKutautigisinauvdlutik su-
milunit ingerdlåneKarsinåuput. kisalo
kinalunit ilarse spejderiorérsimassoK
sumilunit ikinguteKardlunilo ikiortig-
ssarsisinauvoK. pingårtumigdlo spej-
deriuneK iluaKutausinauvoK kalåtdli-
nut inusugtunut iliniariartordlutik
maunga Danmarkimut avalagkumår-
tunut, tåssa ikingutimingnit ernlnaK
ilagsineKarumårmata spejderinut ilå-
ngutdlutik igdlunutdlo kikugaluartu-
nutdlunit tikitdluarKuneKartuåsavdlu-
tik — tamåkuputdlume pingårtorujug-
ssuit.
igdloKarfingne spejderitut inger-
dlatsiviussune suliaK ingerdlavdluale-
rérsimassoK ikiorserniåsavarput.
igdloKarfingne spejderitut sule ig-
dluteKalerfiusimångitsune igdlutitår-
tiniardlugit ikiutisaugut.
igdloKarfingne sule spejdereKarfiu-
ngitsune autdlarniniarnerme ikiuti-
saugut, angajoricånut sivnissutut sav-
ssartartoKångitsut taimåitunik peKa-
lernigssånut ikiorniåsavavut amalo a-
maruarKanik sule autdlarnissoKarsi-
mångitsut autdlarnissuniåsavavut, tå-
ssa nukagpiarKanut arfineK-pingasu-
nit arKaneK-mardlungnut ukiugdlit
spejderiuvfigisinaussånik taimatutdlo
niviarsiarKat.
tamanitdle pingårnerpåmik føreriu-
sinaussunik Kalåtdlit-nunane iliniar-
titsiniåsaugut. aussame 1963-ime Si-
simiune angutinut føreriusinaussunut
kursuseKartitsniåsaugut Nungmilo ni-
viarsiarKanut — Kularnångitsumik
julip 15-iata migssåne, neriugpugut-
dlume aningaussat angalanigssanut
pissariaKartut pigssarsiarisinaujumår-
dlugit. suliagssaK ima pingårtigingmat
ajornartorsiutigssaKartitauvatdlåru-
nångilagut.
kisalo naggatågut uvanga nangmi-
nerpiaK kigsautigissara ilångutisavara
— taimatutdlo kigsautigissara namag-
silertorneKarsinauvoK — tåssalo uvav-
nut agdlagtarniaritse Kalåtdlit-nunå-
nit tamarmit, tåssame ima ungasig-
tigigavta sut tamaisa maligtariniar-
nere ajornakusortorujugssuput. tai-
måitumik agdlagtuartarniaritse sut
tamaisa oicalugtuaralugit, nuånårutise
aliasutisilo, angalaortarnise atautsi-
mitarnisilo sutdlo tamaisa suliarissar-
tagkase. pisinaussånguara tamåt ki-
nutigisinaussase nåmagsiniaraluåsavå-
ka neriorssordluarsinauvavsile ag-
dlagkångavse agdlagkase tamarmik
akineKartarumårmata.
spejderit nuånårtuåinartuput sapit-
suvdlutigdlo. ilugdlivse tale kangu-
jarteriardlugit suliniaritse nåmagtu-
nik suliagssaKarpoK amalo tamaisa
namagsisinauvavut. tamavse ukiortå-
me pivdluaritse.
Erik Duch.
sukut tamalåt tupatdlo
ukiortåmit akitsortut
januarip autdlarKautånit 1963 han-
dele pisiniarfingme niornutigssat ilåi-
nik akitsuivoK. akitsuinerit pissute-
Karput handclip aningaussartutaisa i-
låtigut Kagfagsimanerånik niorKutig-
ssatdlo handelip pisiarissartagaisa pi-
ngåruteKartut Kavsit sordlo sukut, na-
jussat, tuluit aumårutigssaisa taima-
tutdlo igat åssigissaisalo saviminernit
niornusiat nunanit avdlanit tikisine-
Kartartut akitsungåtsiarsimanerånik.
handelivdle tungånit niorKutig-
ssat sordlo aumarutigssat Kajussat-
dlo akitsorumaneKarsimångitdlat,
taimaingmatdlo avdlat inussutig-
ssanut pingåruteKartunut inussu-
tigssarsiornermilo atortunut tu-
ngassungitsut akitsuivfigissagssar-
siorfigineKarsimavdlutik.
akitsuinigssamik handelip sujuner-
sutå november Kåumat oKaloKatigi-
ssutigineKarsimavoK landsrådip for-
retningsudvalgia peKatigalugo, tåuna
akuerssisimavdlune niorKutigssat a-
kitsuteKartineKartut akisa Kagfagti-
neKarnigssånut.
niorKutigssat måko januarip autdlarKautånit 1963 akitsorput:
sukut portat Vs kg-kutårtut akitsorput ............. 10 øremik 0,85 kr-mut
sioraussat 1 kg-kutårtut akitsorput .................. 5 „ 1,40 „ „
flormelis Vs kg-kutårtut akitsorput ................. 15 „ 0,90 „ „
gran. melis 1 kg-kutårtut akitsorput................. 10 „ 1,55 „ „
sioraussat kajortut '.V kg-kutårtut akitsorput ...... 15 „ 0,90 „ „
sukut mångertut 1 kg-kutårtut akitsorput............. 30 „ 3,30 „ „
sirup KivdlertussaK akitsorput ...................... 50 „ 3,00 „ „
imeruersautit (dansk vand, citron-
vand, hindbærlimonade, appelsinvand,
grape tonic åma cola) tamarmik akit-
sorput puiaussamut 5 øremik, taima-
tutaoK æbelmost akitsorput puiaussa-
mut 10 øremik.
siicat, cerutit tupatdlo akitsorput
Danmarkimisut akeKalersineKardlutik,
sordlo cerutit golf akitsorput 6 øremik
42 øremit 48 øremut.
tarngutit pinersautit taimatut Dan-
markimisut akeKalerput.
cement, Karmasigssiat rockwoolitdlo ima
cement, portland pumut ................
cement, rapid pumut ...................
Karmasigssiat, flammede atauseK........
Karmasigssiat, klinker atauseK.........
rockwool 50 mm, m2-imut ...............
rockwool 100 mm, m2-imut ..............
akeKalerput:
11,75 kr- -mit 13,75 kr- -mut
12,25 „ » 14,25 »>
0,50 » 0,60 »
0,55 » „ 0,65 „ »
9,50 » » 7,85 »
19,00 » » 15,75 J >
avdlångortitsinerit tåuko tungavigåt
1962-ip autdlartinerane cementip Kar-
masigssiatdlo handelip pisiarissarta-
gaisa akitsornerat åma agssartuiner-
me akiussut avdlångornerat.
sanaortuinerup pilerugtulerfiane a-
kinik avdlångortitsinigssaK pitsauna-
viångingmat handele aulajangersima-
vok akinik avdlångortitsinigssao ja-
nuarip autdlarKautånut 1963 utarKisi-
niardlugo.
kalåtdlit niorKutigssiait:
KérKat nerpé Kerititat lb-imut .
sårugdlit nerpé Kerititat lb-imut
Kaleragdlit pujurgkat kg-mut
Kaleragdlit Kuvdlugkat kg-mut
2,00 kr-mit 2,40 kr-mut
1,50 „ „ 2,25 „ ,,
4,00 „ „ 5,00 „ „
4,00 „ „ 5,00 „ „
niorKutigssat tåuko akitsorneKarput
put suliarineKarneråne aningaussartu-
taussut åma nunanut avdlanut tuni-
neKarneråne akigitineKartartut naut-
sorssåtigalugit.
niorKutigssat tåuko saniatigut nior-
Kutigssat Kavsikåtåinånguit angneru-
ssumik atorneaKrtungitsut akitsorne-
Kardlutigdlo ilait akikitdlineKarput.
nigdlatårtitdlugo imeruk
— nyd den afkølet
susungnia avdldussuseKångivigpou
De vil ikke kunne smage forskel
tupåtdlautigisaKåt imiau taima pitsautigissou
taima akikinårtigalugo pinenarsinaungmat
De vil blive forbavset over, at man kan få
en så god øl så billigt.
mtæft
FAXE BRYGGERI

9