Atuagagdliutit - 17.01.1963, Side 23

»pineicaoK issikivik tamanut«
inuneK-una åssigialugtuinaugatdlar-
mat piniartorssuåinangajangmigdlo
arnarKingnigdlo suliumatunik nu-
nagssivfit inulersorneKaratdlarmata
nunalugtut, sigssalugtut magdlerajut
nunagiuminartarsimaKissut. Agdluit-
sup-på, Kaersuinangajak tinordlisag-
toK iterssaruagtoK. taimåikaluardluni-
le pingortitauvdlune alianaitdluinar-
toK. asulo Sermersorssuit åssiliautigi-
nguatsiåinardlugit. — alianaitsor-
siorniarångavtalo igdluaumissariaKar-
tarparput.
KåKånguit-uko pingasut issigissap
alianaitdluinarneranut kivfartussissu-
ssut-uko: KaKaK KutdleK, KåKånguaK,
avatdlitdlo KåKåt. tåukununga ardlåi-
nånutdlunit KaKigåine issikivik ta-
marmut angmarneKartarpordlusoK.
„kangimut kujåmut avåmut avangna-
mutdlo. ilame Agdluitsup-påmiup, i-
sumaKatiginagagssarånga KåKamut
KaKissarnilerssasagaluaruma tamat
tigordlugit, ilame é-jåmissårnångit-
sortångilaK issigissat, tusåssatdlo ting-
miarpalåK ilaulerångata. pinissutsi-
Agdluitsup-påta ilamernga. lugdliuvoK atuarfik angerKaminik agdlineKalersoK
ungatånilo Sermersorssuit kussanaKalutik sarKumiput
Canadamiut sagdliligautait
KGH-p direktørianit Hans C. Christiansenimit agdlagaK una
tigusimavarput Canadap sagdliligai pivdlugit navsuiautaussoK
agdlagkame A/G-kut agdlauserine-
Kartume nr. 25-me 6. december 1962-
ime agdlauserineKarpoK KuleKutaKar-
toK „Kalåtdlit-nunåne igdlut ujarKa-
nik sanåt atorneKarsinåupat" agdlag-
kamilo tåssane arkitekt Hans Geisler
agdlagpoK canadamiut sagdliligautait
handelimut Kangarujugssuardle uner-
susimagaluardlugit åmalo neriorssor-
neKarsimavdlune tusardlerneKaru-
mårdlune misigssuinerit KanoK iner-
neKarsimanerinik.
hr. Geislerip OKausisigut takuneK
ajornångilaK isumaKartoK misigssui-
nlvtine (påmårpatdlårsimassugut. isu-
WaKatigårputdlo påsissagssarsiorni-
vut sivisunårsimangmata, erKaima-
ssariaKarpordlp aperKut tamatumunga
tungassoK imaisiatdlåinardlugo na-
^agsineKarsinåungingmat.
1960-ime decemberiugåle canada-
fniut Kissuerniarfiutait atåssuteKarfi-
gisimavavut, kisiåne tasavko tungånit
'Pasitsåusimavarput niuveicatigineKar-
higssartik soKutigissorssungikåt, ku-
larnångitsumik isumaKaramik niuver-
figeKatigingniarnigssaK ima ajornaKU-
tigssaKartigissugssaungmat misigssor-
higssålunit pissariaKartinago. aitsåtdle
ungasingitsunguåkut danskit Canada-
me autdlartitarissåt avKutigalugo niu-
Nordpole luss ag tisa va
taimailissouarnigsså ilisimatut ajorna-
sasoringilåt, sikule augpat uarssussi-
nigssarssuaK pissutigalugo nangånar-
toKartitdlugo
^norit kissalårtut, paLmit ukamaru-
ssartut, imaK tungutsorik Kaugdluar-
PslualårtoK, sigssamilo nivissat nalu-
ssainait palersimassut. anersauna Ma-
Peragssuarme KeKertat ilåt erKartor-
neKalingila? någga téssauna Nordpole
taimatut agdlautigineKartoK.
tajavna sikuinarssuaK rusit ilisima-
ilåta taimailisinåusangatipå Kulå-
ne encartomeKartutut, atausinardle
amigautaussoK unerdlugo tåssa sikup
augtineicarnigsså!
erKarsaut tamåna rusip ilisimatup
. r' Bodykop ilumorutdluinarpå.
lsumaKarnerarsimavoK Nordpole si-
kuerutugpat tåjavssuma Kanga silåi-
narisimasså mångumassoK utisaga-
luartoK.
nunarssup KerKane taimatutdlo ku-
.iaterpiåne avangnarpiånilo kissarneK
åssigingerujugssuéngilaK, polinilo nig-
dleKingmat taimågdlåt siko pissutau-
vok. ilisimatup erKartorneKartup o-
Kautiga seKerngup kiagsainera åssigi-
ngissuteKangangitsoK, nalunaerpordlo
siko pérpat kissarneK utisagaluartoK.
taimåisagpat Nordpole naussoKali-
sagaluarpoK orpeKalerdlunilo Dan-
markimisut imalunit palmeKalisaga-
luardlune Italiap kujatånisut.
ama nunarssup kujaterpiåne tai-
måitoKalisagaluartoK siko augtlneKar-
tugpat dr. Bodykop OKautigå.
erKarsaut ilalernåsagaluaKissoK pi-
viussungortineKarnigsså ajornåsé-
ngigpat tåssa nangånaicutå nunarssup
ilaine nunarujugssuit tåmartug-
ssaungmata siko taima agtigissoic aug-
tineKaraluarpat KarssussinerssuaKar-
tugssaungmat.
muna inussutsip pigissåta. nunap pi-
gingissånut tarrarssortitaråtigut, Kå-
Karssuit KulautdlugitdlusoK isumag-
ssarsititardluta. ilame piniartutoKar-
pagssugaluanik imame saperfeKångiu-
ssartunit KaKiumaneKatdlåraut „Kå-
Kautinguavut tåuko. KåKarssuit siko-
rasårssuarme tarranigtititdlarångata
imarssuålo magdlersorssuångorångat.
Agdluitsup på oKalugtuagssartaKa-
raluaKissoK alianaivfigssamigut imåi-
nåungitsumik erssersitsissarnera tait-
siarérdlugo pitsiortortavta ilåta pala-
sip Isak Lundip taigdliå inårutiginiar-
para imåipordlo:
1. Agdluitsup på
KaersuinaK-å
pineKaoK issikivit avåmut,
unulersume
KåKamitdlune
pineKaoK issikivik tamarmut.
vertut niuveKatigingnigssamut soku-
tigissaKarsinaussut atåssuteKarfigisi-
mavavut kingornalo niuverfigineKåsa-
gunik piumassarisinaussait tusarsi-
mavdlugit takusinaulerdlugulume a-'
perKumut tamatumunga tungassut sut
angussarisimagivut.
angusimassavut sussut ima nalunae-
rutigisinauvavut:
akit Canadamit pigssarsiarisinau-
ssavut sualugissagssåungikaluarput a-
perKuteKarpordle avdlanik ajornar-
torsiutaussugssanik, tåssalo Kissuit
kalåtdlit atortagait åssigingitsorujug-
ssungmata åmalo åssigingitsorpagssu-
arnik pitsåussuseKardlutik angnertu-
ssuseKardlutigdlo kisalo iléngutaria-
KarpoK Kissuit Kalåtdlit-nunane nu-
naKarfigpagssuarne atorneKartugssau-
ssarmata. Canadamit Kissugsiniartåsa-
gåine aningaussat tungaisigut iluaKu-
tausinaugaluartoK unauvoK Kissuit å-
ssigit amerdlasorssuångordlugit Ca-
nadamit usilersuneKartarsinaugpata
tamatumale kinguneranik åma pissa-
riaKartugssauvoK Kalåtdlit-nunane
ardlåine ingmikortiterneKartariaKar-
tåsangmata nunaKarfingnutdlo avdla-
nut usilersutardlugit nagsiussutardlu-
gitdlo. Kissuit agsut ajoKutigssarsiv-
figissåsavait umiarssualivingmut a-
tautsimut niorariardlugit usilersuter-
KingneKartåsagpata nunaKarfingnut-
dlo åssigingitsunut nagsiussutdlugit,
tamatumalo ilagissåsavå avdlatigut a-
jornartorsiutigssat ardlaKaKissut å-
malo akitsorsautig'issåsaKissåt. tåssalo
taimaisivdlune pisiniarnigssaK Cana-
damitdlunit pigssarsiniarnigssaK ajor-
nartorsiutåungitdlat. ajornartorutau-
ssordle tåssa Kissuit pisiat Kalåtdlit-
nunånut avguåuniartarnigssåt. kisalo
Kissuit pisiarissartagagssat pitsåussu-
sisa tamåkissumik nåkutiginiarnigssåt
ajornakusortorujugssussugssauvoK.
tamåko tamaisa tungavigalugit ma-
tumuna ama ima isumaKalersimavu-
gut erKarsaut tamåko ukioK måna pi-
viussungortineKarsinåungikatdlartoK.
tamåko pivdlugit ungasingitsunguå-
kut ersserKigsumik navsuiauteKarsi-
mavugut aussamutdlo landsrådit a-
tautsimlnigssåne atugagssatut lands-
høvdingimut nagsiusimavdlugo, tå-
ssame aperKut canadamiut sagdlili-
gautait pivdlugo landsrådip 1962-ime
atautsiminermingne apericuteKarsi-
mangmata handelimut akerKussa-
mingnik.
Navnlig navne
Kredsdommer Klaus Lynge, Julia-
nehåb, fyldte 60 år den 14. december.
Klaus Lynge er født i Godthåb som
den ældste søn af pastor Niels Lynge.
Efter skolegangen begyndte han hos
KGH og kom i 1937 til Julianehåb som
koloniformand. Han var i to perioder
medlem af landsrådet og var bl. a.
medlem af lønningskommissionen.
Desuden sad han i kommunalbesty-
relsen i Julianehåb i adskillige år og
var dennes formand til 1959. Klaus
Lynge er ridder af Dannebrog og har
fået tildelt fortjenstmedaljen, over-
rakt af kong Frederik personligt.
kredsdommer Klaus Lynge, K’aKor-
toK, decemberip 14-iåne 60-inik ukio-
KalerpoK. Klaus Lynge Nungme inu-
ngorpoK palasip Niels Lyngep erne-
risa angajugdlersaralugo. aperssorti-
nerme kingorna handelime sulilerpoK
1937-milo K’aKortumut pivdlune niu-
vertoKarfingme nålagaussångordlune.
mardloriardlune landsrådime ilaussor-
tausimavoK åma akigssautit pivdlugit
atautsimititane ilaussortausimavdlune.
kisalo K’aKortume kommunalbesty-
relsime ukiut ardlerdlugit ilaussortau-
simavoK 1959-ilo tikitdlugo tåssane
sujuligtaissusimavdlune. Klaus Lynge
sarKarmioKarpoK ridder af Danne-
brogimik, kungivdlo nangminérdlune
fortjenstmedaljemik tunisimavdlugo.
Fisker Amos Petersen, Fiskenæsset,
fyldte 50 år den 17. december.
aulisartoK Amos Petersen, K’eKer-
tarssuatsiait, decemberip 17-iåne 50-
inik ukioKalerpoK.
Fiskerileder Karl Poulsen og frue
Beathe, Atangmik, fejrede 30 års bryl-
lupsdag den 13. december. Samme dag
havde organist Salomon Poulsen og
frue Irine, Atangmik, også 30 års
HOULBERG’S PØLSER
HOULBERG pølsit nerissagssamgsuput
2. Sermersorssuit
portusorssuit
Agdluitsup pånit piningårput.
aussarigsume
Katsungårtume
imap Kåne tarrarigtangårtut.
3. åssilissatut
pinivigsutut
åssinge ilorpiavne iput.
piuitdlutik
erssarigdlutik
umativnut sordlo tarraKartut.
4. sorme tauvame?
tåssa igdlume
méncatut issivnik sangmissåka.
åp, najugkame
uvnit pitsume
sordlume ila pissussutika.
Isak Nielsen
Sydprøven
Agdluitsup-på
— ukupungoK
bryllupsdag. Begge ægtefolk ventede
i sin tid i mere end et halvt år på
præsten for at blive gift, idet der blev
lyst for dem den 29. maj for 30 år
siden.
aulisartitsissoK Karl Poulsen nulialo
Beathe, Atangmik, åiparingnermingne
ukiunik 30-liput decemberip 13-iåne.
uvdloK tåuna åma påtagtoK Salomon
Poulsen nulialo Irine, Atangmik, éi-
paringnermingne ukiunik 30-nguiput.
åiparit tåuko mardluk ukiup Kenca
sivnerdlugo katiniardlutik palasimik
utancisimåput, tåssa måjip 29-ånile
katerusersimagamik.
Hans Majestæt Kongen har under
29. november 1962 udnævnt kæmner i
Grønland Knud Viggo Jørgensen og
kæmner i Grønland Jørgen Michael
Sehested til riddere af Dannebrogsor-
denen.
atarKinartorssup kungip novembe-
rip 29-åne 1962 sarKarmiugssipai rid-
der af Dannebrogimik Kalåtdlit-nu-
nane kæmnerit Knud Viggo Jørgensen
åma Jørgen Michael Sehested.
Kæmner J. Sehested
nulialo Olga
ukiune 30-ne Kalåtdlit-nunavtine
Kasusuitdlutik sulisimassut måna
Danmarkimut angerdlartut Kujav-
dluta erKaimavavut.
inusugtuvdlutik nunartik nuéner-
sorssuaK Danmarke, ilagissatik iki-
ngutitigdlo Kimatdlugit nuna avaner-
ssuaK itoK sikup, aputip silåinauvdlo
nigdlertup nunånik taissariaKarneru-
gunartoK ornigsimavåt uvagut 'kalåt-
dlit sulissukiartordluta. taimailivdlune
nuna avangnåta Kugssuisa nujuartat
tikisinåungisåt, nuna pingårtumik ta-
kornartanut kiserdliornermik misigi-
simanarunaraluaKissoK pingårtumik
ukiut 30-t sujornagut, taimåitoK na-
jortuarsimavåt ukiune 30-ne sulivfigi-
simavdlugo utorKalilernertik tikitdlu-
go. soruname påsineK ajornångilaK u-
kiune taima amerdlatigissune kalåt-
dlit sulissusimagamikik tåukununga
asangnissuseKarnerat piSsutausima-
ssok, tamånalo pivdlugo Kujåssute-
Karumassunga ilisimagavko tamatigut
ajunginerussugssaK sujunertariniar-
taråt. nalunångilaK nunarput asassar-
tik nuénarissartigdlo erKarsautimik
ilordlersåne katagtugssåungitsumik å-
ssiliångortisimåsagåt, issigissututdlo
takordlortarsinaujumårdlugo aussa-
ringnera, ukioringnera upernalernera-
lo nauk ungasigsorssuarmut Kimåsi-
magaluarunikulunit. neriutigiumavara
seKernup tarrilernerane avangnårssua
Kåumarångat Kalåtdlit-nunåt inuilo
ukiorpagssuarne sulissusimassatik nu-
ånårdlutik erKaissarumårait tåvani-
saoK inoKarmat inungnut tåukununga
ajungitsumik Kujajumassumigdlo er-
KarsauteKartunik.
Danmarke Kalåtdlit-nunåtdlo Ka-
nga ingmingnut ungasigsorssuartut i-
kaluartut Kanigdliartuinaramik kisa-
lunit uvdlup ilå Kalåtdlit-nunånisi-
massut uvdlup ilå åma Danmarkimi-
talerput. taimåitumik neriugpugut i-
låne nunarput alåkariartorumåråt au-
ssaunerane aliånaerfigiartordlugo.
kigsåukumavavse uvdlunik nuånersu-
nik erKigsinartunigdlo atugagssaKar-
Kuvdluse nuname måna najuligkavsi-
ne. KujanaK ukiut Kångiutut pivdlugit.
O. Motzfeldt
K’aKortoK
r

MOTOREN
— angatdlatinut tamanut atorsinaoK
— til alle maritime formål
1
ncarsinauvoK 25-nit 330 hestllingnut 1—2 ama 3
cynndereKardlune. elektrisk omstyrlngilik — 2 takts
Semi-Diesel, ingnåtdlagtssamik autdlartartOK ulug-
tartunigdlo sarpllik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akilersorneKarslnaussut.
isumangnaitsok
uliatungitsoK
ikussukuminartoK
sivisOmik piussartoK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Håndomstyring. 2-takts Semi-Diesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødespiraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENM MOTORFABRIK
TELEFON GRENAA (063) 2 06 66
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALOtf
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsåt tåssa kussagtinartut
silarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
tititarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — ilingnut atugagssiat.
TOKALON akisOjiingitdlat
taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit
atortariånguåkit.
En gros:
amerdlasungordlugit ahihinerussu-
migdlo uvane pineKarsinduput:
I
I
WILLY RASMUSSEN & CO.
Hovedvagtsgade 6, København K
Dagcreme — Skin Food — Skin Beauty Cream — Pudder
19