Atuagagdliutit - 02.07.1964, Blaðsíða 9

Kuanerssuarne uran uk. Kulit
Kangiutmagit piagaulisava
nunavta kitata kujatå’tungå inerdlugo ujaragsiunit misigssor-
neKartoK, ingmikutdle misigssuerKigsartoKartariaKardlune —
uran KuånerssuarnersoK pivdlugo Risøme misigssuissut isu-
mavdluartut, uranilo akitsoriartortoK — ujaragsiortut „igdlo-
Karfiat“ Narssamit Påmiut ernanut nungneKartoK — kingu-
ligssavta ujaragsiortue ama suliagssaKasaidssut
Kalåtdlit-nunåne ujaragsiortut 1946-mit aussat tamaisa ujaragsior-
tarsimaput. ujaragsiortarneK ukiut tamaisa ingerdlåneKåiuångilaK åmale
angnertusiartorpoK. sulissut amerdliartornerat peuatigalugo misigssorne-
Kartut nunat åssinginut nalunaerssorneuartut angnerujartuinarput, tai-
ma agdlagpoK ujaragsiortut Kutdlersåt, magister K. EIIitsgaard-Ras-
mussen atuagagssiame „Ingeniør- og Bygningsvæsen“ime ilåtigut ima
nangigdlune:
Kalåtdlit-nunåta kimut sineriåta
kujasingnerssåta ujaragsiortunit mi-
sigssorneKardlune 100.000-riardlugo
rcdgdlisitamik nunap åssinginut titar-
tarneKarnera sujorna ujaragsiortunit
inårneKarpoK. 1955-ip migssånit uja-
ragsiortut Ivigtut encanit kujavariar-
tuårsiméput misigssuinertik Nunap
Isuata tungånut ingerdlatdlugo. ta-
matuma misigssorneKarnera inermat
Påsissat atautsimut nunap åssingine
nalunaerssorneKarnerat autdlarnersi-
nangorpoK. ujaragsiortut suleKatausi-
nrassut sujugdlerpåmik perKigsåKalu-
tik nalunaerssusavait ujarxat kater-
ssorsimassatik sunersut —• nunap å-
ssingine titartardlugit nalunaerssug-
kane soKarnersou ernortumik takune-
Karsinauniåsangmat. tugdliutdlugo
suliarineKåsaoK ujaragsiortut suleKa-
tigit åssigingitsut påsissaisa ingming-
nut åssersuneKartarnigssåt, påsissat
atautsimut agdlautigineicåsåput su-
kagssatdlo avdlat suliarineKåsavdlu-
tik. tamåko tamarmik suliarineKar-
tariaKarput nunat åssinginik titartai-
ssartut nunat åssinginik naKitagssa-
Pik sarKumersineKartugssanigdlo ti-
tartailersinagit. nunat åssingisa na-
Kitat inerdlugit suliarineKarnigssaisa
tungånut suiiagssat ukiune ardlaling-
Pe ingerdlåtariaKarput.
PrisigssuineK inivingilaK
ujaragsiortut misigssuinerånut pe-
katautineKartuarpoK augtitagssanik
apingaussarsiutausinaussunik ingmi-
kut misigssuineK. iluaKutausinaussut
tamarmik misigssorneKartaraluartut
soruname OKarneK ajornaKaoK nav-
ssårineKarsinaussut tamarmik nav-
ssårineKarsimanersut, misigssuivfit i-
léinait ingmikut misigssuivfigineKar-
kigtarsimangmata.
suliau sujugdlermérdlune namagsi-
PeKarmat ima pSsissariaKéngilaK mi-
sigssuivfit inerdlugit misigssorneKar-
tut. ingmikut misigssuerKingneKarta-
riaKarpoK ingmikut pingåruteKartut
erssersiniardlugit augtitagssatdlo
PavssårineKartut misigssorneKardlu-
tik KanoK iluanårutautigisinaunerat
PåsiniarneKalerniåsangmat. u j arag-
siortut misigssuinerat najorKutaralu-
go nunat åssingine nalunaerssugkat
augtitagssat angnertunerussumik mi-
sigssorneKarnigssåinut najomutag-
ssåuput pitsauvigsut neriutigissaria-
karpordlo taimatut misigssuinigssaK
uutdlarnerneKarsinauj umårtoK.
atomip nukinganik pilersitsiniar-
tarfingme Risømitume matuma sujor-
uagut angnermik suliarineKaraluar-
Pok uranip ujaruame akussup KatiOK
Hiornikut ajorndnginerussumik ing-
PiikdrtineKarsinauneranik navssår-
niameK, ukiutdle kingugdlerpåt mar-
dlugsuit ingerdlaneråne iluagtitsissa-
Tiartuinardlutik ujaruat uranimik a-
kugrdlit suliarineKartut angnertusiar-
tuinartut akuiartarpa.it. taimatut suli-
nerrne angussarineuartartut Risøme
sulissut neriugdluautigilersimavait. u-
iancat uranimik akugdlit angnerto-
rujugssuit atautsikut akuiameKartut,
tåssa sulivfigssuarme suliarineKarsi-
naussutut amerdlatigissut. tåuko ing-
minut akilersinaussumik suliarineKar-
sinaunersut ukiut tugdlit Kulit k&-
ngiutinagit påsineKarumårsimavoK. u-
ranip silarssuarme tamarme tunine-
Kartup akiata xagfariartornera ama
nautsorssutigissariaKarpoK.
sule misigssuivdluartoKasaoK
ujaragsiortut angnermil? påsiniar-
pait ujarxat Kingornernik ulorianar-
tunik akoKarsinaussut tamaisa. mi-
sigssorneKartuartutdlo ilagait Kivdle-
rivfiussarsimassume amerdlaKissune
pigssarsiarineKarsimassut. taimatut
misigssuerKigsårneK pivfigssamik a-
tuinaKissoK pingitsorneKarsinåungi-
laK pigssarsiarineKarsinaussut KanoK
katitigaunerat sapingisamik angner-
påmik ilisimassaKarfigisagåine. tai-
mailiornikut teknikerit matuma ki-
ngorna ujarKamik ujanimik akuling-
mik piailersinaussut pitsaunerpånik
najorKutagssaKartineKartugssåuså-
put. erKartorneKartutut sulinikut mi-
sigssorneKarsimassut tamarmik ima
ilisimassaKarfigineKartigilertarput u-
raneKarfit nalunaerssorKigsågkanik
nunap åssiliuneKarsinaulertardlutik.
ilisimatoK Henning Sørensen, Køben-
havnime ujaritat augtitagssat kater-
ssugausiviånérsoK, ujaragsiortut siv-
nerdlugit ingmikut misigssuisitaussoK
inusungnerussunik ardlalingnik sule-
Katesardlune aussaK måna nunap å-
ssinginik taineKartunik sanaortorniå-
saoK. taimailiornikut uranip akitsor-
nigssåta tungånut utarKineK pitsau-
nerpåmik atorneKésaoK.
matuma sujornagut taineKarpoK I-
vigtunit Nunap Isuanut misigssuiner-
me påsissat najorKutaralugit nunap
åssingine sunik augtitagssaKarnera-
nik nalunaerssuineK inerneKartoK,
100.000-riåumik migdlisitanik nunap
åssiliortOKardlune. tamatuma kingu-
ncrå Kalåtdlit-nunåta ilåta avdlap
misigssorneKalernigsså. sup tungå mi-
sigssuivfigineKåsanersoK ukiune ar-
dlalingne aulajangerniarneKarpoK,
aulaj anginiarnerme pissutausinaussut
amerdlaKalutik. pissutaussut pingår-
nerpåt ilagåt ilisimatusarnerinarmut
tungassoK, ujaragsiortut kigsautigi-
ngikaluarmåssuk iluanårutausinau-
ssunik navssårfiussugssatut neriu-
nauteKångitsut sujugdliuneKarnig-
ssait. aulaj anginiarnerdle ajornar-
torujugssusinauvoK nunap ingmikor-
tortai amerdlaKissut pivdlugit måna
tikitdlugo ilisimaneKartut sungitdlui-
narmata. aulaj angernexarpordle u-
kiune tugdlerpåne Påmiut erKåne
SiorKap kujatå misigssuivfigineKåsa-
ssok. taimailiornikut nunat åssiliat
Ivigtut avangnånut kigdligsimassut
avangnamut taperneKåinåsåput. uja-
ragsiortut nutåmik sulivfeKalerneri-
sigut ukiut 8—10 ingerdlaneråne Ka-
låtdlit-nunåta kujatå Påmiunit Nu-
nap Isuanut sunik augtitagssaKarner-
sok nunap åssingine nalunaerssorne-
KarsimåsaoK, pilerssårutit maligdlu-
git pissoKåsagpat. silale apernutau-
jumårpoK, sulivfigiligagssarme siag-
dlerajOKingmat.
„igdloKarfik“ nutaK
nutåmik misigssuivfeKalisangmat
„igdloKarfik“ teknikimut tungassunik
atortorpagssualik sulivfiulersugssap
Kericane sanassariaKarpoK. taimatut
sanavfigssaK Mellembygdenimik tai-
neKartugssaK KinerneKarérpoK, Nar-
ssavdlo Iluane baråkit ujaragsiortut
ukiune kingugdlerne sulinermingne
autdlararfiåne atorneicartut nugter-
neKalerérput. „igdloKarfik“ tåssau-
vok igdlut sulissut najugait, misig-
ssuissarfit, iluarsaissarfit, tingmi-
ssartut Kulimikut sarpigdlit inait, ne-
rissarfik, radioKarfik ujaragsiortut-
dlo amerdlanertigut 60 migssiliortar-
tut tamarmik nerissagssåinik torKor-
sivit.
baråkit Narssap Iluanitut maj
autdlartilårmat inguvterneKalerput
portorneiralerdlutigrdlo. baråkit a-
tortuilo tamarmik june autdlarti-
larpat Mellembygdenimut autdla-
runeKåsåput. suliap tamatuma i-
ngerdlåneKarnerane suleicatigit
avdlat sigssamit 400 meterisut ta-
kitigissumik avKUsiniusåput „ig-
dIoKarfigtågssamut“, junivdlo 20-
ata migssåne ujaragsiortut tildg-
pata atortut teknikimut tungassut
amerdlanerpåt atoriåinångorsimå-
såput taimalo sulineit autdlamer-
sinåusavdlune.
Kitåne misigssuinerit
nuna tamåkeriartuårdlugo ujarag-
siortut misigssuinerånut pexatigitit-
dlugo sinerissap kitdliup tamarme
500.000-riardlugo migdlisitamik åssi-
liorneKarnera ingerdléneKarpoK, å-
ssine ujarKat augtitagssatdlunit Nu-
nap Isua tikitdlugo. ujaragsiorner-
mut tungassunik nalunaerutaussut
tamarmik måna tikitdlugo ilisimane-
Kartut ilånguneKartugsséuput ang-
nertunerussumik misigssuiumassunit
najorKutarineKarsinauniåsangmata.
taimatut nunap éssiliornigssaK kom-
missionimit Kalåtdlit-nunåta mini-
steriaKarfianit pilersineKarsimassumit
augtitagssat ujarKatdlo iluaKutigine-
Karsinaussut pivdlugit OKatdliseKar-
tumit kigsautigineKarpoK. kommissio-
ne nalunaerumine ilåtigut agdlagpoK
matuma sujornagut misigssuissarner-
tigut påsineKarsimassut inungnit a-
merdlanerussunit ilisimaneKalernig-
ssåt kigsautiginartoK Kalåtdlit-nuna-
ne sagfiugagssaKarsinauneranik mi-
sigssuerusugtut amerdlanerulersinau-
niåsangmata. misigssuivfiorérsima-
ssutdle najorKutaralugit åssiliorniå-
sagaluaråine aporfigssat amerdlavat-
dlasaKaut Kalåtdlit-nunåta ilapiloru-
jugssue sule misigssuivfigineKångit-
dluinarsimangmata. taimaingmat ili-
simassaKarfiungitdluinartut ingmikut
ujaragsiortunit angalaorfigineKarKå-
séput, tamatumalo saniatigut ting-
missartunit åssilissat angnertoKissu-
mik ujaragsiortunit misigssorneKar-
tugsséuput. kommissionimut ilau-
ssortat kigsautigisimagaluarpåt su-
liap tamatuma ukiut tatdlimat inger-
dlaneråne nåmagsineKarsinaunigsså.
tupingnéngilardle nunap åssiliagssat
augtitagssaKarfit suminerinik nalu-
naerssuivfiusimassut nåmagtumik na-
lunaerssuivfigineKarsinåungingmata.
taiméitumik nunap ilamernge amer-
dlaKissut ingmårånguåinaK nalunaer-
ssuivfigineKåsåput — ilaitdlo nalu-
naerssuivfigineKångitdluinåsavdlutik
uj aragsiortunit tikineKarsimångisåi-
narnertik pissutigalugo. taimaingmat
kinguårit tugdliussut ujaragsiortue
nåmagtunik suliagssaKåsåput.
pakatsissarnerit
aningaussat sulissutdlo amerdla-
nårdlugit ikinårdlugitdlunxt Kalåt-
dlit-nunane ujaragsiornerme atora-
luaråine sulissorigaluaråinilo pakat-
sinigssau KularutigissariaKångilaK.
kavsiningme tauva angnertouissumik
neriugtoKaleraluarsimava, sordlo a-
uerdlugssamik, molybdænimik urani-
migdlo piainigssamik. tåuko ardlåi-
nåtdlunit neriutigineKartut maligdlu-
git pigssarsiviusimdngilaK. augtitag-
ssatdle aké silarssuarme tamarme a-
kigitinetcartut avdlångorartorujugssu-
put, sumut atomeKarnere akiussut
avdldngoramerdnut pissussut ilagalu-
go. aussat tamardluinangajaisa uja-
ragsiortut pakatsissarput. sagfiugag-
ssanigdle iluanårutauvdluarsinaussu-
nik nav ssåmiar dine pakatsissarnerit
aningaussarpagssuamigdlo atuineu
pingitsorneKarsinåungitdlat. sagfiu-
gagssanik nioncutigssiortutut kangå-
nit misiligtagaKångikaluardluta augti-
tagssanik iluaKutenalerniardluta ilu-
ngersortariaKarpugut. tamatuma a-
nguniamerane ujaragsiortut peuatau-
niarput, sordlo aussau mdna suliner-
mikut.
Mac Baren
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
Slæbejolle KELLO 1 kalitaK
„Kello 1“ er den ideelle slæbejolle
— den er let og rubust, og mod-
standsdygtig overfor stød og slag,
hvilket gør den specielt velegnet til
sejlads i grønlandske farvande.
Kello I kræver ingen vedligehol-
delse, den er altid sejlklar og na-
turligvis synkefri. Bådens ringe
vægt — kun 54 kg — formindsker
vandmodstanden og belaster der-
for motoren mindst muligt — sam-
tidig med at båden er nem og
handy.
„Kello 1“ slæbejolle er ligesom de
øvrige Kello-både fremstillet af
korrosionsfri og saltvandsbestan-
dig aluminium af enestående styrke.
Løb ingen unødig risiko med Deres
båd — køb en KELLO!
„Kello 1“ kalikatagssarKigdluartå-
vok — OKeKaoK KajangnaeKalunilo,
åma kagdlukaluardlugo aporaluar-
dlugulo imåinaK avdlångomeK a-
jorpoK, taimåitumik Kalåtdlit-nu-
nåta imaine kalikatarisavdlugo piu-
kunaKaoK. „Kello 1“ aserfatdlagtai-
lisavdlugo pissariaKångilaK, sukut-
dlunit atoriåinauvdlune piarérsi-
massarpoK sorunalume kivisinau-
nane. umiatsiaK oKeKigame — 54
kg-inaugame — kalitdlugo OKeKaoK
motorimutdlo agsorugtitsisinauna-
ne umiatsiardlo tamatigut piumi-
naKaoK atoruminaKalunilo.
„Kello 1“ kalikataK umiatsiat Kel-
lot avdlat åssigalugit aluminiumit
nungujartorneK ajortumit taratsu-
mutdlo akiutumit ninguvdluinartu-
mitdlo sanåjuvoK.
pitsaussumik umiatsiartårusugku-
vit — pisiaruk KELLO!
Åbne både Længde: Bredde: Vægt: Pris frit leve- ret i Grønland:
umiatsiait Kalenångitsut takiss.: siliss.: OKimåiss.: Kal.nun. akia:
Kello I 3,14 m 1,33 m 54 kg 1.425 kr.
Kello II 3,90 m 1,35 m 84 kg 1.825 kr.
Camper 3,75 m 1,55 m 98 kg 2.100 kr.
Nigeria 4,05 m 1,50 m 102 kg 2.400 kr.
Skærgård 4,55 m 1,77 m 171 kg 3.700 kr.
Både med halvdæk, vindrude og rat samt førersæde m. ryglæn,
umiatsiait agfarmik Kaligdlit, igalånik oncigtarfigdlit, aKflmut ipiterutigdlit
ingerdlatitsissumutdlo (anugtumutdlo) tgartarfilingmik igsiavigdlit.
Camper m. dæk
Nigeria m. dæk
3,75 m
4,05 m
1,55 m
1,50 m
113 kg
127 kg
3.200 kr.
3.500 kr.
Alle oplysninger og brochurer fra ukunånga pineKarsinåuput
KØBENHAVN |||j| GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangstræde 24, Kbhv. K.
G-G.u.s tidligere baseby — Dyrnæs ved G.G.U.-p „igdloKarfikua" Narssap iluanltu-
Narssan. galuak. — (Foto — åss.: Janussen).
Kvanefjeldet ses i midten af billedet. Kuånerssuit åssip KerKaniput. — (Foto —
åss.: Janussen).
9