Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.07.1964, Blaðsíða 28

Atuagagdliutit - 02.07.1964, Blaðsíða 28
ekkolodiutilingnut ilitsersuissartoK Danmarkime niuvernermik inger- dlataKartut påsiartuinarpåt Kalåt- dlit-nunåne najugagdlit pisisinaune- rat agdliartuinartoK. tamåna ilåtigut takuneKarsinauvoK Atuagagdliutine uvsagsårutit — annoncit — amerdli- artuinarnerisigut. nioncutigssanik tu- niniaissartut ilait ukiune kingugdler- ne sulissumingnik Kalåtdlit-nunanut autdlartitaKartalerput ilitsersuiartuti- galutik oKaloKateKariartortunik. Ewald Steensen Danmarkime kisi- mitdlune sordlo Simradip ekkolodi- nik niorKuteicartoK ukioic måna inge- niør P. Hanefeld-Møllerimik autdlar- titsisimavoK Diskobugtimit K’aicor- tup ernå tikitdlugo angalassumik. Ki- tåne angalaornermine ingeniør Hane- feld-Møller katerssortitsissarsimavoK ekkoiodip atorneKarneranik navsuiai- ssardlune. pivfigssaKarångame angat- dlatigssaKarångamilo aulisariutinut i- lauvdlune rejerniarfingnukartarsima- vok aulisariutautigdlit ekkoiodip a- tornigssånik ilitsersukiartordlugit, Kanordlo iliorunik ekkolodinik pit- saunerussumik iluaKuteKarslnauneri- nik takutitardlugit. — Kalåtdlit-nunanut angalaningne suna sujunertarinéKarpa? — aulisartut ekkolodinik uvagut tuniniartagkavtinik pisisimassut „a- tuartineKarnigssanut" pissugssaussu- tut misigisimavugut. tunissaKarnig- ssåinarput erKarsautigingilarput, Ka- låtdlit-nunanile aulisarnerme angu- ssarineKartartut pitsångoriartarnerå- nut åma ilapigtuissujumagaluarpugut. ukiut kingugdlit mardluk — pingasut ingerdlaneråne ekkolodit kalåtdlinut aulisartunut tunineKartut amerdla- nerssait uvagut tunivavut. Kalåtdlit- nunåne aulisariutine nålagaussut tu- niniaissuvutdlo ilitsersukiartutigalu- git oKaloKatigiartorpaka tamatuma saniatigut påsiniaitigalugo Kalåtdlit- nunårié ingerdlatarput sunersoK. — angalanerit soKutigineKarpa? — igdlOKarfingne tikitavne åssigi- ngitsune atautsimititsissarnika orni- garneKartorssuneK ajoraluarput, ag- gertartutdle ilitsersuivdlunga OKalu- giartarnika maligtarivdluartarpait. ti- kitavne tamane ikiordluarneitaKau- nga neriutigåralo tikerårnerma ki- nguneriumårå kalåtdlit aulisartut ekkolodimingnik atuinermingne pit- saunerussunik angussaKartalernigssåt, sordlo rejeKarfingnik nutånik ujar- dlernermingne. teknikikut atortup erKartorneKartup atordluagaunera a- ningaussarpagssuarnik sipårutausi- nauvoK. ekkolod atordlugo aulisartut aulisagkanik „takungnigsinaugånga- mik“ pivfiigssamik antoigaussainigdlo sipågaKartarput. tamatumunga tu- ngatitdlugo taisinauvara ekkoiodip a- tornigsså „takutitaisalo,, ugperine- Karnigssåt aulisartunut iliniartitsissu- tiginiartarigput. — ekkolodimik KanoK atornigssåi- nut aulisartut påsingnigdluarslnau- niåsangmata kalåtdlisumik atuagå- nguaimiik ilitsensusiortMgssauvugut. — asdic sordlo Islandime aulisar- nerme pingåruteKarsimaKissoK Ka- låtdlit-nunåne atorsinauva? — asdic aulisariutinut 40 fodinut angnerussunutdlo atugagssiaK kaju- migsårneKarnerput maligdlugo sana- simavarput. taimåitordle atauseK 33.000 kr. migssiliordlugit akesarpoK ikussorneKarneralo 3000 kr. migssi- liordlugit. taima akisutigingmat ka- låtdlit aulisartuinit pisiarinenarpat- dlårnaviarunångilaK. umiarssuitdle aulisariutit penatigalugit tåkunigsså KularutigissariaKångilaK. Navnlig navne Agdluitsume mérKat angerdlarsi- mavfiåne „Gertrud Raskip entåissu- tigsså“ne anånarsiaK Kirsten Kristen- sen junip 25-åne 50-inik ukioKaler- POK. Kirsten Kristensen mérKat a- ngerdlarsimavfine sulissugssatut ili- niarsimavoK tamatumalo kingornagut nåparsimassunik pårssissutut iliniar- simavdlune. angerdlarsimavfingme Danmarkimitume sulissorérnerme ki- ngorna ukioK atauseK Schweizime su- livfeKarsimavoK, tamatumalo kingor- na ukiut mardluk Sjællandip kujatå’ tungåne mérKanik pårKingnigfingme pissortausimavdlune. Kirsten Kristensen 1950-ime Ag- dluitsumut pivoK angerdlarsimavfing- me „Gertrud Raskip encåissutigsså"- ne anånarsiångordlune, angerdlarsi- mavfiup nangmineK igdlutårnera er- Kordlugo. ajornartorsiutigssarpag- ssuaKaraluardlune pikorigdlune suli- agssaminutdlo tuniusimavdluardlune angerdlarsimavf ik tuj orminaitsumik pitsaussumigdlo aKugdlugo peroriar- tortisimavå mérKanut najoruminar- tungortisimavdlugo. timimigut ajoKuteKaraluardlune su- liumatorssugame aussame nautsiving- me silamilo suliagssat suliarivdluar- tarpai inerititaKartitdluartardlugitdlo. anånatut asangnigtutut mérKat isu- — ukupungoK magai suleKatikuminartugamilo pala- sikunut Jens Chemnitzikunut suleKa- tauvdluardlune mérKanitdlo ungagi- neKaKalune. Plejemor Kirsten Kristensen, børne- hjemmet „Gertrud Rasks Minde", Lichtenau, fyldte 50 år den 25. juni- Kirsten Kristensen er uddannet med henblik på at virke i børneinstitutio- ner og derefter som sygeplejerske. Efter en ansættelse i et af børne- hjemmene i Danmark, arbejde hun i et år i Schweiz og derefter i to år som forstander i et optagelseshjem i Sydsjælland. Kirsten Kristensen kom til Lich- tenau i 1950 og blev plejemor i børne- hjemmet „Gertrud Rasks Minde", der netop havde fået sit eget hus. Til trods for mange problemer, der skulle overvindes, styrede hun hjemmet Pa bedste måde, takket være sin dygtig- hed og sin hengivenhed for sit ar- bejde. Under hendes kyndige ledelse blev hjemmet en behagelig rede for børnene. Selv om hun har et legemligt handi- cap, er hun ikke bange for at udfØre have- og andet udendørsarbejde og opnår gode resultater. Hun er en kærlig mor for hjemmets børn, og da hun er meget omgængelig, er hun en god støtte for pastor Jens Chemnitz og er afholdt af børnene. Følgende funkt: onærer i den Kgl- grønlandske Handel er den 21. maj 1964 udnævnt til riddere af Danne- brogsordenen: Skibsmaskinmester Axel Ejnar Jensen, skibsmaskinme- ster Andres Rudolf Thjellesen. kon- torchef Jens Fynbo og handelschef Paul Erik Schørring. Fartøjsfører Jørgen Lindenhann, Godhavn, er tildelt belønningsmedal- jen af 2. grad med krone. Jørgen I.indenhann trækker sig nu tilbage efter 40 års tjeneste hos KGH. Lærer Jørgen Jensen, K’utdligssat fejrede 25 års jubilæum den 1. juni- handelime atorfigdlit uko majip 21-åne sarKarmiulerneKarput ridder af Dannebrogimik: skibsmaskinme- ster Axel Ejnar Jensen, skibsmaskin- mester Andreas Rudolf Thjellesen, kontorchef Jens Fynbo åma handels- chef Paul Erik Schørring. umiarssuårxap nålagå Jørgen Lin- denhann, K’exertarssuaK, sarKarmiu- lerneKarpoK belønningsmedaljemik 2. gradimik niaKorutitalingmik. Jørgen Lindenhann måna soraerningorpok ukiut 40 sulis'imavdlune. atuartitsissoK Jørgen Jensen, K’ut- dligssat, ukiut 25-ngordlugit nagdliu- torsiorpoK junip 1-iåne. samme smagfulde indre! kussanavlngmlk pOrtugaK nut&rnlk — iluanltoK Kangatut ila mamatcl ilingnut Klmagsartiglt — atago mislliguk „Succes" anglsdK tungujortumik pOllk, tu- ngusungnitdluångltsoK .... 2,70 kr. mikissoK tungujortumik pOllk, tu- ngusungnitdluångitsOK .. 1,35 kr. mikissoK augpalugtumlk pfllik, 1- mulik ................ 1,35 kr. „Succes" nutåk k& tunlssutigOk, a- nglsttt, mlkissut agsut tugdlQtlklt. Vs GALLE & JESSEN Leverandør til det kgl. danske hof Ferievognen står parat Benyt Dem af fordelene Køb en folkevogn til favørpris hos byens autoriserede VW-forhandler til følgende priser på grænseplader: VW 1200 de luxe 1964 Vognen med verdens bedste re- nommé for økonomi og driftsik- kerhed 9.205 kr. VW pick-up 1964 Med eller uden presenning — transporteren med verdensry, fra 10.525 kr. VW 1500 S de luxe 1964 Den store, hurtige folkevogn i luksusudførelse 11.675 kr. åin. Ved afrejse til Grønland tilbagekøber vi gerne Deres vogn fil en meget høj pris. E. Roed-Sørensen A/S Ranfzausgade 68 - København N - Telt. LU* 3800 agdlagto k HERMAN MELVILLE (nangitaK) taima suaortalersoK umiarssuarmiut sule sianigissaKångitsut umiarssup sinarssuanut arpaliuput sordlume i- maxa igutsait ivigkamut tungusung- nitsortalingmut ornigutinartut. takui- nalerparput Akab sujumukarikatag- simassoic agssangmilo igdluanik tu- nungmut silugsimavdlune issikusersi- mavdlugo, tåssalo tunungmut silugsi- mavoK pissariaKalerpat aKugtoK su- mut sangunigssånik ussersutisaga- miuk, sordlume arfernik KanigtOKa- lersitdluta taimåituartartoK. tåssamiuna Akabip arferssuit aner- sårtarnere issiginermit ilimasugtuar- nerminil o ingagtikiartuinarnermine arferit anersårnere pingårtumik Ka- ningajagtumltut sutorssuaK uitsatigi- ssarai isumaKartardlune malerssugar- ssuane tåssa Kanitikalugtualerdlugo. tåssalo månåkut imalliorpoK, imåi- narme KaumassorssuaK pugtassoK ta- kuinardlugo Kangale umiatsiarssuit ningerKuvdlugit perKusserérpoK. sivitsoriångitsoK umiatsiarssuit si- samat imånut ningineKarérput Akabi- lo umiatsiarssuarme sujugdlerme su- j ulerssortigalugo piniagagssamingnut tamaviat ipuserput. kisiåne sule tiki- veriångikivtine morssorKigpoK tai- maisingmatdlo iputivut kiverérdlugit morssugfingmigut nuerxingnigsså u- tarKilerparput, åritdlume utarKiler- tortugut inerpiånguamigut nuenrig- poK. takuinavigdlugo Moby Dickimik erxarsautivut sumorssuaK tingitau- ssutut Iput, tåssame issigileravtigo sunarssunersoK imåinarmit nuivdlune erKuméKalunilo sujunérénguavtine pugtalersoK. umassorujugssuaK Ka- norpiaK iluseKarnersoK oxautigineK takunerdlo ajornartoK siligtorujug- ssuaK takeKalunilo Kaumavdluinilo su- ngarpalujagtulnarssuaK imap Kåtigut nuisimavoK. taliussarpagssuit silexi- ssut sangussårtuinarssuvdlutik Ker- Kata tungånit avåmut siårsimåput sordlume sumik agtugagssarsiuinar- tut — sordlume tåssa pulateriårssug- ssuit periagssamårdlutik piukulersut. sukut kinaKarnersoK sukutdlunit sa- neraxarnersoK påsineK ajornarpoK, tåssame misigissuseKarnersoK sumig- dlunit sujunertaxardlune nuisaner- sok påsineK ajornarpoK, tåssame pug- tatdlåinarsimavoK umassoK iluseKa- rane iluamigdlo OKautigineK ajor- nardlune. taimaisisimavdluta issikutinaleriv- tine nipitungitsumik misarpatdlagtu- tut itdlune arritsumigdlo morssoKaoK. taimaisissordlo Starbuck kisime ni- pauvdlune OKarpatdlagpoK: „arferu- jugssussuguvit ajunglnerutisagaluar- para, sunapalårssunerputit, aliortu- gaK ilisarissagssåungitsoK!" „sunarssuaK-una?“ Flask aperer- patdlagpoK. „amikorujugssuaK ,umiarssuarnit arfangniutinit ikigtunguåinarnit ta- kuneKarsiimassoK, uvagukasit itamå- kununga Kin-igkanut ilaussugsséngor- pugut." kisiåne nålagarput Akab OKautsi- mik atautsimigdlunlt OKauseKångilaK. aKugtune ussersupå sanguterKuvdlu- go nipaKaranilo aKumut igsiterpoK, uvagutdlume maligdlugo autdlarpu- gut. nalugaluarpara arfangniat umasso- rujugssuarmik taimåitumik takuvdlu- tik ugperissanut Kanordlunit itunut tungatltarsimaneråt, kisiåne takussaK taima erKumitsigissoK Kularnångivig- poK. amerdlanernit sumut piumårtu- mut nalunartumutdlo piumårtumut nåsåtut isumaKarfigissarsimagåt. u- massut taimåitut ilumut umassung- mata KularineKånglkaluarpoK takune- Kartåinarmatalume ilisimaneKardlu- arpoK amikorujugssuit taimåitut imå- ne umassut angnerssarilertarsimagait. kisiåne tåssa taimåikaluartOK arfang- niat tamardluinarmik isuma-Kartarput flmassorssuit tamåko tåssaussut ki- gutiligssuit nerissaisa pingårnerssait. tåssame arferit avdlat tamarmik imap umassuinik imap Kånit ungaslngitsu- nitunik inussuteKartut naluneKångit- dlat amerdlaKissunitdlume issigine- Kartardlutik nerissut, kisiåne arferu- jugssuit tamåko kigutiligssuit sama- nerssuaK imap itinerssaine nerissag- ssarsiortarmata åma naluneKångilaK. ilumut sutortarsimanerat ersserKig- sumik takuneKartarsimångikaluar- dlune taimåitoK pisimassutigut av- dlatigut takussutigssaKartineKartar- poK kigutiligssuit amikutortussut. ilimanarpoK biskorpip Pontoppi- danip umassorssuaK „Krake“mik tai- simasså Håne påsineKarumårtoK tå- ssaussoK amikorujugssuaK. angutip tåussuma agdlauserissai maligdlugit umassoK tåuna KanoK -ilivdlune fma- mit nuisassartoK atuardlugit isuma- KarnardluinarpoK ilumut amikusimå- sassoK. kisiåne palasip tåussuma ag- dlauserissåne umassumut angissuse- rititaussoK sualunågåtsiarsimagunar- poK. kap. 45. amikorujugssup tåkordliunera a- Kugtunivta Starbuckip issainut sumik ilimasupilungnartumik tåkutoKarnig- ssånut nåsåtut ilimasårisimagaluar- patdlunit inugtumassortavtinut Quee- queqimut avdlatordluinaK isumaKar- simavoK. „amikoK una takuvoK, åma ernlnaK arfeK takuvo," tulugtupalårtorssuv- dlune OKarugssarpoK umiatsiarssuv- dlo sujuane unåne tigumiardlugo tu- nungmut Kiviaramisigut ktnå Kungu- jugsimangårame ilisarsséungingajag- poK. uvdlOK tugdleK sila ingassavigdlu- ne .KatsungassorsisuvoK, tåssalo umi- arssuarmiut sumik suliaKarpatdlånge- riaramik imåne ukamarussårnertik uemautigivdiuinalerpåt. Manera.gssup ilå mjfinélkut inigerdlavigissarput umiartortut OKartarnerat malig- dlugo imaimik umåingitsumik taiinøKartarpoK, tåssalo jpissutiga- kigit tamåne ingerdlaortitdlune KaKutiiguiinaK nisat årdluarssuitdlo taiimatutdlo auldsaigkat tiingmissartut tåkuta-nmata, isordlo limånut Amerikap kujatdliup Kanitånltuinut nalerKlut- dlugit. uvdlåK taimane uvanga nåparussu- arme sujordlerme nasigtuvunga, tå- ssalo nasigtarfiup noKarutainut Ka- sungassunut tuvermigsimavdlunga pavanerssuaK iluarusoKalunga uka- marussålerpunga. ila sordlume angå- kuagkatut pavungarssuaK uvdloKara- nilo ukioKångitsumut ilineKarsima- ssunga, tåssalume sumik isumaliuter- ssorniaraluaråine aj ornardluinarpoK misigilertarångame najangartorujug- ssuångorsimavdlunga. sule misigkaringnerulårdlungale takuvara umiarssuarmiut sånerume ativnltut mardluk åma najangartoru- jugssuångorsimassut, tåssalume naja- ngatilerpugut KaKutigutdlo tamauna ukamariartarniånguardluta. ilåtigut KaKutigoriardlunga takussarpara sa- manerssuaK aKugtorput uvavtitor- dluinardle najangartoK. tauvale tåsséngåinardluinaK sumik pissoKarpoK, sordlume puaussat issi- ma uernaKissut kigdlmguatigut Kaer- tut. tåssalume malugånga nasigtar- fiup noKarutai eKerulorsimavdlugit- nukiup sunersup sumingånérnersuv- dlo ånåupånga, tåssalo sinilivingnig- ssaraluavnit itivigdlunga iterpunga. sangmissara avdléngortinago issigi" ssaKalerpunga orKua’tunginguavtine — ilame isangnerit 40-ngitsutdlunit orKordliuvdlune arferujugssuaK kigu- tiligssuaK puitdlartoK unaluna uka- mardlune sordlume tåssa umiarssua- rujugssuaK kingusimassoic pugtåinaf- dlartOK. arféråungitsoK nuisimavoK kiatipilunerssua’o sexinermut Kiv- dlåtdlagtarame KaKutigutdlo tamauna anersåmissarniånguardlune sordlume tåssa igdlorpagssuaKarfingmiorssuaK uvalikut seKinarigssuaK anérsuartoK pujortatårtuénguardlune. kisiåne ar- feK nåkinartoK: pujortatårnerit tamå- na inuningne naggatårutigåt. (nangitagssaK) 28

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.