Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.07.1964, Blaðsíða 26

Atuagagdliutit - 02.07.1964, Blaðsíða 26
inuit amerdliartupilornerat angussanik kigailårtitsivoK siornermut inuitdlo atugkamlkut OKi- ramik 1962-ime milliuninut ikileriar- nunat kinguarsimanerussut ajomartorsiutait amerdliartorput angnertusiartordlutigdlo inuit amerdliartorpatdlårnerat pissu- tigalugo — nunat niorKutigssiorfiuvdluartut isumakulutcKå- ngitdlat nunat kinguarsimanerussut inugtu- siartorpatdlårnermikut ajornartor- siortineKartarput, tamåna aningau- ssarsiornerme inoKatigingnermilo su- .iumukarniarnigssaraluamut ajornar- torsiortitsissuvoK. nålagauvfitdle su- jumukarsimanerussut tamåna pivdlu- go ajornartorsiuteKånginerussarput. tamåna påsiniaivfigineKarsimavoK FN-ip generalforsamlingeKarnermine aulajanginera najorKutaralugo, tama- tumunga sujunersuteKartut ilagait Danmark Sverigilo. nålagauvfit 43-t ména tikitdlugo FN-ip imersugagssautå „aningaussar- siornikut ineriartornerme inugtaussut amerdliartornerisa suniuteKaicatiging- nerat“nut tungassoK akerérsimavåt. - nunat kinguarsimanerussut akissu- timingne taivåt inussutigssarsiorneK inussutiggsarsiorneruvdlo patajéissu- sia inugtusiartornermikut ajorneru- leriartortoK ajornartorsiutaunerujar- tuinardlunilo. avguaKatigigsitsinerme inup atautsip pigssarsiarissartagai i- kigpatdlårput, inutigssarsiumik aut- dlarninigssamut akigssaKångineK, su- livfigssailatsinerdlo, iliniartitaunig- ssamut periarfigssakipatdlårneK, nå- pautinik nungusaineK, igdlugssaileKi- neK inuitdlo amerdlavatdlårtut ataut- simut eKiterdlutik najuganarnerat a- j ornar torsiutéuput. sujuariartorneK kigaitsou nunat åssigingitsut, sordlo Ceylon, arabiamiut atautsimortut kungitsuv- fiat, Iran, Pakistan, Panama Tyrkia- lo Indiatordluinangajak nalunaerute- Karput. India nalunaerpoK: „ukiut ku- lit kingugdlit ingerdlaneråne Indiap aningaussat isertitarissartagai avgua- Katigigsitsinerme ukiumut 4 procen- timik Kagfariartarput. nålagauvfiup isertitarissartagai tamarmik katit- dlugit 42 procentimik angnertuseriar- simåput. ukiune taineKartune inuit u- kiumut 2 procentimik angnertuseriar- simåput. ukiune taineKartune inuit ukiumut 2 procentimik amerdleriar- tarmata ukiune taineKartune inup a- tautsip akigssarsiai 17 procentlnarmik agdleriarsimåput. inuit amerdlaner- ssait manarnit angnerungåtsiaKissu- mik pigigsårnerulisagpata ineriartor- neK kigailårtoK angnertumik sukane- rulersitariaKarpoK inuitdlo amerdli- artorpatdlårnerat ingmikut iliuseKar- figalugo kigaitdlagtiniartariaKarpoK." avdlat avdlatut isumagdlit nunat kinguarsimanerussut tamar- mik åssigiginarmik isumaKångitdlat. Venezuelap inuit amerdliartornerat aningaussarsiornikutdlo ineriartorne- rup ingmingnut sunivigeKatigingne- rat nunamingne iluaKutaussugssatut isumaKarfigå. inup sulisinaunerata iluaKutiginiarnigsså nålagauvfiup ta- manit pingårnerutitariaKarpå, pingår- tumik Venezuelatut nunap pisussutai- nik peKartigissume. nuna tåuna isu- maKarpoK inuit 20 milliunit tåukunå- ngalunit amerdlanerussut atorfigssa- Kartislnauvdlugit, Venezuela månå- kut 8 milliuninik inoKarpoK. Liberia ånilångavoK nunap inue su- livfigssuaKarnikut ineriartornerming- ne sulissorisavdlugit amigalerumår- soralugit. Malaysiamit taineKarpoK nuname tamåne ajornartorsiut tamå- na kingusingnerussukut åma tåkusi- naussoK. ikigtunik meraKartameK nunat sujuarsimanerussut akissuti- mingne oKarput tamåna pivdlugo a- Ja, rigtige cigarefrygere har valgt Prince, cigaretten med den tine, af- rundede blended-tobakssmag plus Whitronfilfer, det snehvide fiber- tilter, der giver Dem den fulde to- bakssmag og det lette træk .. fåssame, cigaritifutdlåmait Prince pu~ jorfagarissarpåf, cigarite ptssusigssar- piamisut tupasungnitsoK, åma Whi- tron tilterilik, filtere KaKarigsoK, tu- pasungnilersitsivdluartoK najorKa- ruminaKalunilo . .. Filtercigaretten med fuld fobakssmag. cigarite tilterilik nåmagtumik tupasungnitsoK. 4HB jornartorsiuteKaratik imalunit inuit amerdlasiartornerat ineriartornerdlo nåmaginartumik ingerdlaKatigigtut. Danmarkip taivå inuit amerdlasiar- tornerat sivisumik åssigiginarmik i- ngerdlasimassoK, tamånalo aningau- ssarsiornerup tungåtigut ajornartor- siortitsilersimångitsoK. Sverige ardla- Karnerussunik åssersuteKarpoK inug- tusiartorpatdlånginerup aningaussar- lisåuneKarnerånut iluaKutauneranut erssiutaussumik. OKarput sulissartut peKatigigfé isumaKateKarniartarner- mingne sulissugssaileKineK nukigtu- nerulissutigigåt. inuit pigigsårnikut åssiglngitsumik atuganartut akigssar- siait åssiglngissutait tamatumuna mingnerulersineKarput, demokrati a- tordlugo ingerdlatsissauseK sukaneru- ssumik atorneKaleriartorsimavdlune. nunat aperineKartut nunap sujuar- sarneKarnigssånut iluaKutausinaussu- nik aulajangersagaKarnerénik ardla- ligssuit OKauseKarput ilaKutarit pi- lerssårusiorfigineKartarnerat pissari- aKartoK. taimatut isumaKartut ilagait India, Korea arabiamiut atautsimor- tut kungitsuvfiat, Pakistan, Iran Sve- rigilo. Tyrkiap inatsissartuisa OKat- dlisigåt ilaKutarit pilerssårusiorfigi- neKarnigssånik sujunersut. Japane nalunaerpoK issertungitsumik når- tuigkat 1955-ime 1,2 milliuniliugalua- simassut åmalo nårtunavérsautit su- j ornagornit atorneKarnerulersima- ssut. Irlandile isumaKarpoK ajornar- torsiutit tamåko iluarsineKarsinaussut inuit aningaussarsiorneruvdlo iluaKU- tigssartai atordlugit åmalo ilisimatu- sarnikut ingmikutdlo atortoKarane mérKiornavérsårnermik ilitsersuini- kut, Østrig, Italia Vatikanilo- ilaKuta- rit pilerssårusiorfigineKartarnigssånut akerdliuput. Sverige isumaKarpoK FN-ip Kinuvi- gineKarnine maligdlugo nunanut ilau- ssortarissaminut teknikikut ikiuner- minut atatitdlugo tusagagssanut atu- artitsinermutdlo inuiaKatigit pivdlu- git tungassunik suliaKarnerine ilciu- sagai. nakorsautinigdlo ingmikut på- sisimassaKartut ilaKutarit pilerssåru- siorfigineKartarnerånik iliniartitsisa- ssut, åssigingitsunik kultureKartut ug- perissaKartutdlo pissuserissånut na- lerkutungorsagkanik. B efolkning s tilvæks ten bremser fremskridtene Udviklingslandenes problemer bliver større og værre som følge af den hurtige befolkningstilvækst. — Industrilandene har ingen bekymringer. Mange udviklingslande foruroliges over den hurtige befolkningstilvækst og anser den for et betydeligt handi- cap for deres økonomiske og sociale fremskridt. Industrilandene er der- imod mindre bekymrede. Det fremgår af et rundspørge, FN har foretaget ef- ter en generalforsamlingsbeslutning, der blev truffet efter forslag fra bl. a. Danmark og Sverige. 43 stater har hidtil svaret på FNs udførlige spørgeskema om „de speci- elle problemer, de står overfor, som følge af vekselvirkningen mellem øko- nomisk udvikling og befolkningsfor- skydninger". Udviklingslandene nævner i deres svar, at de problemer, som er blevet større og værre som følge af den hur- tige befolkningstilvækst, først og fremmest er den utilstrækkelige for- syning med levnedsmidler og den lave ernæringsstandard, den lave produk- tivitet pr. individ, mangelen på inve- steringskapital, arbejdsløsheden og underbeskæftigelsen, de utilstrække- lige muligheder for undervisning og sygdomsbekæmpelse, boligmangelen og sammenhobning i tæt bebyggelse. LANGSOMME FREMSKRIDT En række lande som Ceylon, Den forenede arabiske Republik, Iran, Pakistan, Panama og Tyrkiet har ytret sig på næsten samme måde som her Indien: „I det sidste tiår er Indiens nationalindkomst steget med gennem- snitlig 4 pct. om året — den samlede forøgelse af nationalindkomsten er omkring 42 pct. Da befolkningen i samme tidsrum er vokset med ca. 2 pct. årlig, er indkomstforøgelsen pr. individ for denne periode kun 17 pct. Hvis levestandarden for størstedelen af landets befolkning skal hæves i væ- sentlig grad, må denne langsomme økonomiske udvikling fremskyndes betydeligt, og der må gøres en speciel indsats for at reducere befolknings- tilvæksten". ANDRE SYNSPUNKTER Alle svar fra udviklingslandene går dog ikke i samme retning. Venezuela bedømmer vekselvirkningen mellem befolkningstilvækst og økonomisk ud- vikling som generelt set gunstig. De menneskelige ressourcer er de mest værdifulde, et land har, særlig hvis det har så store naturrigdomme som Venezuela. Dette land mener at kunne brødføde tyve eller flere millioner mennesker mod nu omkring otte mil- lioner. Liberia frygter for, at landets be- folkning er for lille til at kunne stille den arbejdskraft til rådighed, som er nødvendig for en industriel udvikling. Malaysia nævner, at samme problem kan opstå dér i landet på længere sigt. „DE RIGE 'S ERFARINGER Et antal industrilande siger i deres svar, enten at de ikke har problemer på dette felt, eller at forholdet mel- FISKEFARTØJER KØB OG SALG Søger De fiskefartøjer 1 størrelsen fra 5 til 100 ton, har vi specielt til salg fartøjer i denne størrelse. Skriv efter vore salgstonnagellster med tilbud. Kontrahering af nybygninger fra landets bedste værfter. Vi ordner alle lånesa- ger 1 forbindelse med nybygning. AULISARIUTIT pisissarneK funissaKartarnerdlo aulisariutigssarsloruvit 5-inlt 100 ton-inut angissusilingnik angatdlatinik talma anglssuslllngnik ingmikut tunissagssaKarpugut. tunissaKartarnermut agdlagartat nalunaerssfltitagdlit piniarniåkit. umiarssuallorfit pltsaunerpårtålnit nutåliagssat IsumaKatlglssuteKarfigissarpavut. taorsigagssarslnernut tungassut tamalsa iluarsartfltarpavut, nutålianut atatitdlugit. Firma N. B. FERDINANDSEN GILLELEJE — TELF. 150 ' aperKullgiuéinéklt til pltsaunerslugkat SINGALWATTE THE ■ søger De den fine tobaksnydelse - midt mellem cigaretten og cigaren... lem befolkningsforskydningerne °§ udviklingen er tilfredsstillende. Dan- mark oplyser, at befolkningstilvæk- sten har været helt konstant i lan® tid, og at den ikke har skabt større problemer i forbindelse med den øko- nomiske udvikling. Sverige giver flere eksempler på, hvordan den moderate befolkningstilvækst har begunstiget økonomiske og sociale fremskridt. O111 mangelen på arbejdskraft hedder det, at den har givet lønmodtagerorgani- sationerne en fordelagtig forhand- lingsposition. Indkomstvariationerne på de forskellige sociale planer er derigennem blevet formindsket, og de- mokratiseringsprocessen er blevet fremskyndet. FAMILIEPLANLÆGNING I det afsnit, hvor de forespurgte lande udtaler sig om de forholdsreg- ler, de har vedtaget for at påvirke udviklingen, gør de fleste lande det klart, at de har fundet det nødvendigt at have familieplanlægning. Til dem hører Indien, Korea, Den forenede arabiske Republik, Pakistan, Iran og Sverige. Tyrkiets parlament behandlei et forslag, hvorefter familieplanlæg- ning gøres lovlig. Japan meddeler, at antallet af lovlige aborter er faldet fra 1,2 millioner i 1955 til under 1 milli011 i 1962, og at anvendelsen af præven- tive midler samtidig er steget. Irland mener derimod, at man kan løse disse problemer ved bedre at udnytte de menneskelige og økonomiske ressour- cer og gennem forskning og udbredel- se af kendskabet til ikke-kunstige familieplanlægnings-metoder. Østng> Italien og Vatikanstaten er også mere eller mindre kritiske mod familieplan- lægning. Sverige mener, at den tekniske bi- stand, FN på anmodning yder med- lemsstaterne, skal kunne omfatte hjælp til at udarbejde informations- og undervisningsmateriale i befolk- ningsspørgsmål og medicinske eksper- ter til undervisning i familieplanlaig- ningsmetoder, som passer i forskelliSe kulturelle og religiøse miljøer. 10 STK. KR. 3,90 kungikunut niorKuteKartartoK Leverandør til det kongelige danske hof IDAG SKULLE DE SMAGE STEFF fransk leverpostej med ægte trøfler 125 gr. og STEFF LUXUS MIDDAGSRETTER uvdlume atago oKåtåriåkit STEFF fransk leverpostej med ægte trøfler 125 gr. åma STEFF uvdlo’Kencasiutit pitsaunerpåt 26

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.