Atuagagdliutit - 21.01.1965, Síða 10

Kavunga nunagssarsiortut
OKalugtualiaK una tåssa Atuagagdliutit oitalugtualiortartunik unang-
misitsineråne nr. 2-ussok. tåssane erKartorneKarput ajornartorsiutit
nalivtine nunanarfingnit mikissunit igdloiiarfingnut nugternerup
nagsatarissai, sunauvfale ama ajugauvfigineKarsmaussut
sexineK Kutdlakutsordlune kiagte-
rugtorå nunaKarfingup Anoritup Kå-
Kånguane inugsungmut igardlune a-
ngut utorKångortoK sumut tamaunga
KingusersoKåtårpoK. angut tåuna tå-
ssauvoK anoritormiut ituat Abraham
Aronsen nunaKatiminit Åbalångua-
mik taigorneKartoK. utoncarssungika-
luardlune atugardliutinit utorKalisi-
neKarsimaKissoK.
uvdlut tamåko mana atutilersut tå-
ssåuput piniartup inunerane Kima-
narnerpåt, utut nalåt. kiname pisi-
naulårtOK angatdlaviutitdlugo uni-
nganiåsava. piniartut pileritoKissut
puissip niaKuanik seKumériarnigssa-
mingnut KunusséngeKissut uvdlåralå-
nguaK autdlartalersimåput.
ÅbalånguaK autdlarartorssuarnut i-
laorKusinåungikaluardlune uvatsiardle
maki'simavoK Kimugsitdlo autdlagar-
tut igalåmingnit sigssuigaralugit. må-
nalo seKineK kissagtitdluariarmat pi-
ssarnine atordlugo OKorsariardlune
Kingune tiguvdlugo anivoK atilertor-
nigssånik ilimanarane. gigtimit atu-
gardliutinitdlo sångitdlisitausimaner-
mit KåKap uvingarnagut arritsuarå-
nguamik ingerdlagame kisame KaKi-
kasigpå. KaKitigalune inugsutånguata
kigdlinganut mericoringnerssångua-
mut ingminarpoK. Kuersornermit issi-
ne imerdlårsissut atdlarterériardlugit
pujortåune tupanik seKungnikujuma-
ngajangnik imersinardlugo ikitdlugu-
lo Kingune amuvå tåssalo sangmiving-
nut åssigingitsunut Kingutualerdlune.
åmåko sume tamåne utulerissut.
Kingmiliat sume tamåne ingassagdlui-
narput. piniartut iluliussanut KaKit-
dlutik Kingusersortut, ilait tålutartut.
ilait tauva-uko sérKumiartusileratåt-
dlartut. måssa ilait Kamutimingnut
nikulnardlutik Kingusersortut. ilait
serKorunariånguatdlartut Kingmit u-
tup auanik augtornermik uverisima-
ssut inungmik tungånut pangatdluti-
leraraut. Kanordle issigisinåungisai
pavane nunaviup sinåne kangerdlug-
ssuarne, Kanga piniardluaratdlarame
sinigtariarfigissartagåne. taimane uv-
dlut mardluk mulugångame usigssane
nåmagtmartaratdlaramigit. ilumut i-
nuneK aserortarpoK. måna avdlaneKå-
ngilaK sordlo tamingigaK.
AnoritoK inugpagssuaKångingmat
silagigtitdlugo pingårtumik piniagag-
ssaKarfiata nalåne uningassoKarneK
ajorpoK. ajoKilunit atuartitsinigssane
unungmut kinguartitdlugo agdlåt i-
laorKiltardlune. sussårsimagångamile
narragsimårutiginardlugo atuartitsi-
ngitsuinartardlune.
KingusersulertuinaK ukiut Kångiu-
tut encaissordlugit issine imerdlårsi-
lermata Kingune ileriardlugo issaru-
ssane masangmik ulivkårtut atdlar-
terpai. sivisumik ukissivdlune ukiut
Kångiutut sujunigssardlo nalunartulik
erKarsautigimersorpai. —
ilitsorilerpoK angajorKåne Anoritu-
me nunaKartut, igdlunik tatdlimanik
nunarKateKardlutik. nunarKatigit mé-
rartarigsåKaut. nangmingnerdlo Katå-
ngutigit arfiniliuput, angutit sisamat
arnatdlo mardluk. kingorna inersima-
ssungorame påsivå AnoritoK nuna-
KarfitOKarssusimassoK.
nangmineK Katånguminit nukar-
diersauvoK angajoncårninitdlo sorssu-
arissauvdlune peroriartorsimavdlune.
méraralåkasiuvdlutigdle Katångutigit
angutitåt piniartugssatut anguming-
nit perorsarneKalersimåput, taimåika-
mik inusugtuararssuvdlutigdle pini-
arKigsorssuångortarsimåput nunaKa-
timingnut nunamingnutdlo iluaKutau-
ssaKalutik. tåssa ilaKutarit tamarmik
taimåisimåput. piniaridssuseK kingor-
nutartuagkatut pigissarisimavåt. a-
tauserdle ånernarnerpåK påsineKarsi-
naunanilo KångerneKarsinåungitsoK
tåssa ilaKutarit angutitait Kajauneri-
navingmik toKussuteKartarmata. tai-
mailivdlune KajauneK nåpautitut nu-
ngussutitut ilaKutaringne atorneKar-
simavdlune, imalunit sutut kingomu-
tagkatut pingitsoranilo pissugssatut
nårnaglnarneicardlune atorneKarsi-
mavdlune ilaKutarit KajarKigsorssuå-
ngortaraluarnerat taimåikame sumut
iluaKutåussuseKarsimångilaK. måna
ÅbalånguaK 60-inut ikårsårpoK, tå-
ssalo kisime Katånguminit amiåkuler-
simavdlune. ukiutdlo angajume Ka-
jauvfigissartagait måna Kångerérami-
git ilimasugtalersimavoK nangmineK
Kaj aunerungitsumik toKussuteKaru-
mårdlune.
tamanit ånernarnerpåK anigoncar-
dluinarsimassålo tåssauvoic ernerme
angajugdliup Jensip aussaK kingug-
dleK sujulimisutdle issitdlune Kajau-
OKalugtualiortoK:
Frederik Lohmann
simanera. nauk 20-inarnik ukioKara-
luardlune piniaridgsorssuångorérsi-
mavdlune eKiasulnermigut nersu-
gauvdlune nunaKarfingmine iluaKU-
taulerugtordlune ajoraluaKissumik er-
Kardlerit kingornutartuagåta nåpau-
tip anigugagssåungitsup Kimarratigi-
ssagssåungitsuvdlo autdlarusimavå.
tåssalo isumapilugtungorsimavdlune
nukaisa Kajaujualernigssånik. sutut
OKimaitsorssuartut ernerme toKunera
misigisimavå sångitdlissutigisimaKa-
lugulo ukiordlo utorKalinersiutingua-
ne nunarKatimigdlo asangnigtuliorne-
re iluaKutigalugit anigorsimavdlugo.
inunerme nåjartulernerane pivdluar-
dlune inunigssaminik neriugsimaga-
luarnera måna KamisimavoK sut isu-
mavdluarfé tamardluinarmik tårtutut
ilersimavdlutik. åma ernere nukardlit
angajumigtut Kajaujumårnerdlutik.
erKarsautine OKimaigissordlugit taima
piniånginiardlune nipilingmik iciaria-
KåtarpoK.
nakortinerugame nunaKarfingup tu-
ngånut KiviarpoK. tasama igdlut uku-
alo-uko pujorivdlutik. nunaKarfik su-
juaissarssuisa Kajavigssuit piniartor-
ssuit nunatoKarssuat ukiorpagssuarne
pivdluardlutik inuvfigisimassåt. Ano-
ritoK pivdluarfigssuaK piniarfigigsor-
ssuaK tamanit tusåmaneKartoK. inuit
avdlanit ikiorneKaratik ingmingnut
napatisinaussut nunatoKarssuat. ila-
minit alimasiardlune igdlo angilår-
torssuaK ivssunik Karmalik ipoK. ig-
dlo tåuna tåssauvoK piniartorssuit sa-
Prøv selv
smag forskellen
mN ESCAFÉ
rsrfeKångitsut kinguårit ardlaligssuit
igdlugissarsimassåt. nangmineK Katå-
ngutimilo inungorfiat, agdliartorfiat,
nuånersorpagssuarnik atugaKarfigi-
ssarsimassåt, åmale alianartorpagssu-
arnik atugaKarfigisimassåt. igdlume
tåssane nuånårutigineKartarsimaKi-
ssut angussuångordlutigdlo alianartu-
mik Kimagutarsimåput. sunersup er-
ssingitsup kinguåringnik malerssui-
ssutut itup kinguårit alianartumik ki-
ngornutagaKalersisimavai. måna Ka-
niginerpaussane autdlartipai. erne i-
sumavdlutituarssuane sujugdliutdlu-
go. Kangaussugpat ilisitsunik kug-
sungnigdlo ugperissarsiornerup nali-
gissugpago tamåko arnarKuåssåt si-
ngåssissut pissutitagssåinaugaluarput.
erKarsautimigut pasipiluisinaugaluar-
dlune ugpernerata atautsimut sang-
misipå, tåssa inunermik tunississup
åma inuneK tigussarå. oKautsit tåuko
kalåtdlit alianartorpagssuarne tugpat-
dlersautigissarsimavåt. „Nålagkap tu-
niukamiuk, Nålagkap tiguvå, Nålag-
kap anra Kujanarsile". tåuko OKautsit
ajoKitorKamik Katångutime Kajaune-
re tamaisa atortarai erKaimavdluar-
pai. åmåtaoK erne ilissaungmat ajoKi-
mik OKautsit tåuko atorai puiornavié-
ngilai. oKautsime tåuko ugpernermik
ilaKartitdlugit atoråine aliasungnerme
tugpatdlernartorssuput. — alianardle
nangmineK inunermik tunississoK å-
ma inunermik tigusisinaussoic ugperi-
galuardlugo ernerme asassame taima
piårtigissumik Kimagunera Kujåssuti-
gingivigdlugo misigileriartorpoK. — i-
sumagssarseriatårpoK nangmineK inu-
lugtårtitdlune Kitornane Kimarnguku-
mavdlugit, toKumit kinguårit tuping-
nartumik kingornutartuagåinit, tåssa
Kajaunermit. påsivå ernerme inunerat
sivisunerulersikumavdlugo nunaKar-
fitoKartik KimåtariaKardlugo. påsivå
KajaK atorungnaeruniko Kåinåkut a-
junårsinaujungnåisassut. Anoritumi-
ginåsaguningme åma tåuko avdlatut
ajornartumik Kajartårtugssåusåput
tauvalo KularissariaerutisaoK ilamig-
tutdle Kajaujumårtut. taimåitumik
avdlanit kajumigsårneKarane kisimit-
dluinarnermine aulajangerpoK nuna-
KarfitOKartik ungasigsumut sapingi-
saK tamåt ungasigsumut Kimåtaria-
Kardlugo. tamåna KanoK itumigdlunit
ingminut kinguneKåsagaluarpat soku-
tigingilå, ilaKutarit amiåkue avdla-
mik inutigssarsiuteKalersisinaugunigit
nåmagalugo. Kavane nunarssuit i-
mungmik tungusungnitsumigdlo kug-
palugtut kikunitdlunit nugterfigine-
Karsinaussut 1000 kroninik neKitser-
dlutik tåssa nugtertugssanik utarin-
narpalugput. nungnigssamut aulaja-
ngernera sisagtut mångertigaoK ki-
mitdlunit avdlångortineKarsinaunane.
erKarsautine sujumut aulajangersa-
réramigit aterpoK, ajoKe tikigpat
kæmnerimut agdlagtikiartugssamår-
dlugo aulajangerdlune. igdlortik tiki-
piångikålunit tåssa Kimugsit tikera-
lerérput. „tåussumagOK mardluk, tåu-
ssumagoK pingasut, tåunagoK perri-
ssisimavoK, tåunagoK uniorsimavoK,
il. il.“ tåssa uvaleK tåuna Anoritume
tusagagssat taimåiput. sivitsungitsor-
dlo ajoKe tikipatdlagpoK mardlorår-
simavdlune, asulo åipå tiggagssuaK,
iluamik utorKait mamarissåt.
ernine atuarérdlutik isertutdlo pår-
dlåinardlugit ajoKimukarpoK aulaja-
ngernerminigdlo nalunaerfigalugo, å-
mame tåuna kommunalimut ilaussor-
taungmat. nuna asassartik sujuaissa-
mik piniartorssuit pivdluardlutik nu-
naKarfigissåt najuinarsinaujungnae-
ramiuk tåssa nugkumanerminik kæm-
nerimut agdlagaKarKuvdlugo. ajoKip
inertimagaluarpå inusungnerussut
aulisarnermik ingerdlatsisinaussut ki-
simik piumaneKarnerardlugit, åmalo
taima utorKautigilerérsunut ajornar-
torsiutigssat ardlaKåsanerardlugit, au-
laj angersimarpalugdlunile akinarpå
nangmineK pivdlune nungnigssamik
isumaliorKuteKarane erninile isuma-
kuluteKångineruvdlutik pendgdlutik
inunigssåt anguniartariaKardlugo. a-
joKivdlo påsigamiuk tOKumik Kimar-
overtelegrafist Frederik Lohmann
Diskobngtime niuvertorusekarfingme
Ikamiunc inungorpok, atautsimik u-
kiokåinardlune tamagingnik iliarsso-
rorsimavdlunc, nunakartinguanilo na-
jorsimavdlugo aperssorterérnigssame
tungånut.
15-inik ukiokardlune Ausiangne ef-
terskolime atulerdlåme iliniartungor-
pok. tamatuma kingorna K’eirertar-
ssuarmc radiostationime iliniarpoK,
incramilo tåssane sulilerdlune. K’e-
iccrtarssuak ukiunc 2G-ne sulivfigisi-
mavdlugo 1960-imc Ntingmut nugpok.
ratigingnigkumavdlunilusoK autdlar-
niartoK, oKaraluarpoK tamåna kristu-
miorpalunginerardlugo, akinarpåle su-
sa tamåna OKatdiisigerKunago. tauva
avdlatut ajornartumik ajoKip kæm-
nerimut agdlåupå.
uvdlut ingerdlåput sumik tusarra-
jangnatik. inuneK pissarnermisut i-
ngerdlavoK, piniartut amerdlanerit
nunaKarfigtik Kimatdlugo piniariarti-
terput ukiugssamut piliniarnigssaK i-
sumagineruvdlugo. ÅbalånguaK soru-
name ilaorKusinåunginame avdlatut
ajornartumik kångugigaluardlugo sig-
ssap ereåne aulisarnialugtarpoK ug-
kanik panertiterilerdlune. inunerme
aserortarpoK, inunermine aulisångi-
såinarsimassoK mana anguterKuåsså-
tut ilivdlune aulisartariaKarpoK.
autdlarnerat kujavarterneratdlo
Kåumatit mardlugsuit Kångiutut Å-
balångup ajoKimik Kaspamik kom-
munalimutdlo ilaussortamik oKaloKa-
teKarnerata kingornagut uvdlut ilåne
uvaligå pujortulérårtuleKaut. unga
patdlinartoK påserérpåt kæmnereKar-
fiup pujortulérå „J. P. Rhodos". sule
sigssaK tikipiéngikåtdlunit ilaussut i-
nitånit anioralerput palase Petersen
kæmnerilo Jensenius.
AnoritoK niuvertoruseKarfiunging-
mat nunaKarfingmut tikitut tamarmik
ajoKe Kiviarfigissarpåt. pissortat ajo-
Kip tikitdluarKorérdlugit niuvfiortu-
nigdlo ilagsiuerérmata igdluminut
majuaKatigai. tauvalo isersimalertui-
nartut ajoKip mérai igdlunut arpassa-
Kåtarput tordlorardlugitdlo „nålagia-
ritsigoK, nålagiaritsigOK". piniartut a-
merdlanerit autdlarsimangmata inu-
kigissordlugo palase nangåssorssuar-
mik nålagiartitsipalårpoK, unuvdlo i-
låtigut kæmnere atuarfingme inung-
nut OKauseKardlune.
ÅbalånguaK isermat kæmnerikut
palasilo ajoKilo tagpikane kadeterip
kigdlinganiput. tauvalo matumit pu-
tuniariartoK Kaspap arKa taerpat-
diagpå avdlanigdlo påsingisainik OKa-
lugpalugdlune. sordlume tåssa Åba-
långup umatå savingmik kapugaK.
kæmnerip palase kalåtdlisut OKalung-
neK nalupajugtoK OKalugtigalugo o-
icalugkame, OKalugkame, ilåtigut pa-
lasip taggerdluissarnere igdlakuluti-
gineKåinardlutik, sumigdlo påsissa-
Karpiarnatik anialitdlarmata Kaspap
ÅbalånguaK ornigdlugo OKarfigå ila-
ne anigpata kæmnere ornerKUvdlugo.
sordlo tåssa umatå savingmik pilagtu-
gaK. tikikånilo oKalulerpoK „du Aba-
långuaK nugkumavdlutit Kinutigissat
nålagarssuit akueråt, tåssalo Kanigtu-
kut niuvertOKarfiup umiarssuåråta
Hundested Motor
-300
Vore motorer leveres nu med letmetal-
stempler. Det betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre forbrug af
smøreolie, betydelig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut måna tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningau-
ssat orssugssamut atug-
kat pitsaunerungårtumik
ilevKårneKartalernerat,
oliemik atuinikineruler-
neK, angnertungåtsiartu-
mik motorip såkortuneru-
lernera sajugpilungnerit-
dlo mingnerpåt.
Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor

KOMPLET KVALITETSUDSTYR
TIL ALLE BÅNDAMATØRER!
DEN
ORIGINALE
GRATIS MEDFØLGER;
★ 12 timers SUPERTON lydbånd
★ LUXOR mikrofon
★ 30 min. stereobånd
UXOR. STEREO BANDOPTAGER
KOSTER STADIG 1395.- kr
AKAI
stereohovedtele-
foner giver Dem
den heft rigtige
musikgengiveJse.
2X8 ohm impedans. PrU 138.50 kr.
AKAI TAPE SPLEJSER
De får smukkere og
stærkere splejsninger
professionel kva-
litet, når De be-
nytter AKAI tape
splejser. 37.50
Forl. brochure hos radioforh. ell. på vor døgntelefon BY 9850 A
Import: F. H. C. Electronic*
Ikke alene et nyt lydbånd,
men også et bedre lydbånd.
Passer fri alle båndoptagere
og findes i olie typer.
uperlon
Musik og underholdning
i lange baner
Nu finde, der ca. 500 forskel-
lige musikoptogeiser pd bAnd
til priser fra 36.50 kr., også
fil Deres båndoptoger.
Komplet kvalifetsudsfyr til alle båndamatørerl
båndoptagerinik nuånarissalingnut atortugssat tamaisa pitsauner-
siugéinait pigåvutl
supa iluamik

VITAMOn miserKamut sky-
mutdlo akugssaK pitsak.
1P
(Kup. 23-me nangisaoKl