Atuagagdliutit - 30.09.1965, Blaðsíða 8

landsrådip . . .
(kup. sujulianit nangitaic)
rérniariarångat landsråde akunermi-
ne sujuligtaissup sivnissugssånik su-
juligtaissup Kimaguneratigut sujulig-
taissussugssamik KinersissariaKarpoK.
KinersineK tåuna sujuligtaissugssarsi-
ordlune Kinersinertutdle maligtari-
ssagssaKardlune pissartugssaK inger-
dlåneKartåsaoK sujuligtaissoK KinigaK
sujulerssortigalugo imalunit tåussuma
peKångtneratigut landsrådimut ilau-
ssortaK sujuligtaissugssarsiordlune Ki-
nersinerme atautsimmermut sujuler-
ssuissusimassoK pissortaralugo.
landsrådimut ilaussortaK kinalunit
pissugssauvoK sujuligtaissutut suju-
ligtaissuvdlunit sivnissugssåtut Kini-
gaunine akuerisavdlugo. taimåitordle
ukiune sisamane maligtuinarne tåu-
kulo sivnerdlugit sujuligtaissusima-
ssok pivfigssamut ukiune maligtui-
narne kingugdlermik sujuligtaissuvfi-
gisimassame sivisosatanut sujulig-
taissunigssamut KinerneKarnerminut
piumångitsorsinautitauvoK. taimåitor-
dle sujuligtaissup sivnissugssåtut Ki-
nigaineK pinaiserfigineKarsinautitåu-
ngilaK.
inatsisine månamut atortussune au-
laj angerneKarsimavoK sujuligtaissoK
(landshøvdinge) udvalgine tarnane su-
juligtaissussåsassoK. udvalgip suju-
nersutigå maligtarissagssaK tåuna i-
natsisine pémeKåsassoK, aperKutdlo
tamåna landsrådip suleriausigssånik
maligtarissagssatigut (forretningsor-
denen) aulaj angivfigissagssångortfne-
KåsassoK.
sujuligtaissup Kinigausimavfiata
kigdligsså landsrådip Kinigausimavfi-
ata kigdlinganut taimaeKatigititaria-
KarpoK.
agdlagfeKarnigssaK
månamut amigssuinerme agdlagfe-
Karfiup landsrådimik sulissussinera
unaussarpoK sujunersutit aperKutig-
dlissutitdlo ilaussortanit tiguneKarsi-
massut påsiniaivfigalugitdlo sulissuti-
gisavdlugit, ilåtigutdlo nålagkersui-
ssunit sujunersutit tigussåsavdlugit,
tåssame sujunersutit taima itut kingu-
nerisinaussait sujuligtaissumit isuma-
liorKutigineKardlutigdlo landsrådimut
sarKumiuneKartarmata. taimåtaoK ag-
dlagfeKarfik inatsisigssatut imalunit
maligtarissagssagssatut nalinginartut
sujunersutit landsrådimit akuerssi-
ssutigssat OKausertaliorneKarneråne
peKataussarpoK, påsissutigssatdlo å-
ssiglngitsut apericutinut tåukununga
tungassut pigssarsiariniartardlugit.
måne erKartorneKartutut landsrådime
sulissutigissagssat piarérsarneKarnig-
ssåt isumagalugo landshøvdingeKar-
FOTO -f- 10 o/o = OMS-FRI
til Grønland, farve og sorthvid.
Film, kamera, lydbånd.
FOTOHUSET
Tarphagevej 54, box 210,
Esbjerg.
fingme sulissugssaKarnerup tamåna
ajonnartingeriarångago angalatitsine-
KartarpoK, tåssa landsrådip ilerKUSsu-
mik atautsiminigsså sujorKutdlugo ag-
dlagfeKarfingme suleKataussut amer-
dlanertigut landsrådip ilaussortainut
tamangajangnut ångutarsimavdlutik
sujunersutiginiagait aperKutigdlissu-
tiginiagaitdlo pivdlugit oKaloKatigiar-
tordlugit.
atautsiminerup nalåne agdlagfeitar-
fingme suleKataussut, tåssaussut lands
høvdingeKarfingme juristit taimaeKa-
taitdlo kisalo agdlagfingmiut, lands-
rådime tamarmiussume udvalgitdlo a-
tautsiminerine atautsiméKataussarput,
tamatumungalo ilångutdlugo OKaloKa-
tigissutit agdlangneKarnigssåt isuma-
gissardlugo. taimåtaoK agdlagfeKar-
fingmut atåput landsrådip OKalugtai
nugterissuilo.
kisalo agdlagfeKarfiup isumagissar-
tagaisa ilagait aperKutit åridgssugag-
ssatdlo nalinginaunerussut, sordlo i-
laussortat ineKartiniarnigssåt, anga-
lanigssaisa årKigssunere OKaloKatigi-
ssutit naKiterneicamere åssigissaitdlo.
ukiune kingugdlerne pingasune u-
kiåkut ilerKussumik atautsimitarnerit
saniatigut pissariaKartarsimavoK u-
pernåkut ingmikut itumik atautsimi-
toKartarnigsså. tamåna ilåtigut pissu-
teKarsimavoK sulinerup atautsikor-
patdlårane ukiup ilånut angnertune-
russumut siaruartiniarneKarneranit, i-
låtigutdlo pissuteKartineKardlune ka-
låtdline inoKatigit ineriartornerat pe-
Katigalugo landsrådip suhagssai ang-
nertusigalugtuinarsimangmata, ming-
nerungitsumik G-60-ip sujunersutigi-
simassaisa piviussungortiniarneKame-
rånut atassumik ajornartorsiutigssa-
Kartarnermik.
Kinigkamik sujuligtaissoKalernera-
tigut agdlagfeKarfiup suliagssai ang-
nertusingåtsiåsassut ilimagissariaKar-
POK.
udvalge isumaKarpoK landsrådip
nangminerissaminik agdlagfeKarfig-
ssåta årKigssunigsså piarérsardlugo
månangåK sulissutiginialerértariaKar-
toK, taimailiomikut sujuligtaissoK Ki-
nigaK 1967-ime KinersineKarérniariar-
pat ikunermine agdlagfeKarfingmik
sulisinauvdlualerérsumik isumavdlu-
tigssaKarérsinaorKUvdlugo. taimåitu-
mik udvalgip sujunersutigå agdlagfe-
Karfiup pissortagsså sapingisamik pi-
årnerpåmik torKameKåsassoK agdlag-
feKarfiuvdlo suliagssai ingmikut itu-
mik agdlagfilerdlugit ingmikortineKa-
lxsassut pissortagssaK tåuna Kutdler-
sarititdlugo, tåunalo KanoK ilissukut-
dlunit landsrådimut sujuligtaissussu-
mut akissugssåussuseKåsassoK. udval-
ge isumaKångilaK månåkut landsråd-
iussoK taimailiornermigut landsrådi-
ngortugssaK Kinigkamigdlo sujuligtai-
ssungortugssaK erKarsautigalugit pi-
ssugssauvfingminik icångisimassutut
isumaKarfigineKarsinaussoK, tåssame
tamatumane sujunertarineKåinarmat
1967-ime Kinersinerup kingornatigut
sujuligtaissutut KinernekartugssaK i-
kuterKårsimalernermine agdlagfeKar-
fingmik sulisinauvdluartumik ami-
gauteKarnigsså pingitsorniardlugo.
udvalgip sujunersutigå agdlagfe-
Karfingme pissortagssatut atorfik i-
MASSEY-
FERGUSON
GRAVE
DEN GULE LINIE
MASKINE
MODEL 220
Til at affektivt, up-to-dete entre-
prenørudstyr hører den robuste
og alsidige gravemaskine, model
220 med lyn-side-montering.
Med en brydekraft på 63B0 kg løser
Massey-Ferguson 220 de hårdeste
opgaver. Den kompakte konstruktion,
samt sldemonteringsmulighedeme, gi-
ver maksimal bevægelsesfrihed - selv
på minimal plads. Førersædet ar be-
kvemt anbragt direkte over drejepunk-
tet, hvilket giver frit udsyn. Tal med
en sut. Massey-Ferguson forbander.
KØBENHAVN SV.
FERGUSON leveres med:
Hydraulisk kran fra 2—5 tons.
2-hjulet entreprenørvogn, 4 tons.
Fejekost, 2 meters bredde.
Reservedele findes 1 alle byer 1 Grønland.
Aut Massey-Ferguson forhandler:
INDUSTRIMASKINER v. Preben Lange
Midtager 22, Brøndbyvester.
Telegram-adresse: CUMLANG.
nugtalerneKåsassoK forretningsudval-
gip ilaussortanik Kinigkanik mar-
dlungnik ilaKardlune aulaj anginera
maligdlugo. taimåtaoK udvalge isuma-
KarpoK forretningsudvalgimut aulaj a-
ngivfigissagssångortitariaKartut ag-
dlagfeKarfigssaK pivfigssame ikårsåri-
artorfiussume KanoK ilivdlune åncig-
ssuneKåsassoK, tamatumanilo ani-
ngaussartutigssat KanoK ilivdlugit a-
tortineKarnigssåt, tamatumanilo ud-
valgip isumå nåpertordlugo misig-
ssorneKartariaKartoK 1967-ip tungånut
pivfigssame ikårsåriartorfiussume :nå-
lagauvfik aningaussartutinut tpeKatau-
jumasinaunersoK, taimåisagpatdlo Ka-
noK angnertutigissumik peKatausi-
naunersoK.
landshøvdingip landsrådip
tungånut pissusigsså
udvalgip isumå maligdlugo lands-
høvdingip landsrådip tungånut pissu-
sigsså nålagauvfiup atorfiligtut Kut-
dlersautitaisa inuit Kinigåinut lands-
rådimut åssersuneKarsinaussunut pi-
ssusiussartumut taimaeKatigititaria-
KarpoK.
tåssalo udvalgip erKortusasorå
landshøvdinge atorfine nåpertordlugo
landsrådip atautsimmerinut peKatau-
tineKarsinåusagpat, OKaloKatiging-
nernilo pissariaKarsorissane nåper-
tordlugo Kanordlunit akulikitsigissu-
nik OKauseKarumasinaussåsavdlune,
avdlatigutdlo landsrådip suleriausig-
ssånik maligtarissagssat maligtaria-
■Kartåsavdlugit.
taimåtaoK udvalgip erKortusasorå
landshøvdingip ministerimut nalunae-
ruteKartugssaunine piginåsagpago.
landshøvdingip ilisimalersimaguniuk
landsrådip piginautitauvfine akuer-
ssissuteKarsimanermilunit patsisig-
ssaritineKartut Kångertordlugit iliuse-
KarsimassoK, imalunit avdlatigut au-
lajangineK inatsisinut landsrådivdlu-
nit pissugssauvfinut akerdliussoK,
tauva landshøvdingip — landsråde ta-
matuminga ilisimatitigalugo — tama-
na ministerimut nalunaerutigisavå,
ministerivdlo landsrådip sujuligtEu-
ssuanut sågfigingningnermigut aula-
janginerugaluaK tåuna atortugssau-
jungnaersisinauvdlugo. ingmikut itu-
nik pissutigssaKartitdlugo landshøv-
dingip aulaj anginerup ministerimut
sarKumiuterKångikaluardlugo piviu-
ssungortineKånginigsså piumassarisi-
nåusavå.
landsrådip pissortaKarfigtut suliag-
ssainut tungatitdlugo OKautigiumane-
KarpoK landsrådip aulaj anginerinik
piviussungortitsiniartarneK agdlagka-
tigutdlo avåmut atåssuteKarneK, kisa-
lo agdlagtaivit, agdlagkat sulissutigi-
ssagssatdlo avdlat udvalgip isumå ma-
ligdlugo landsrådip nangminerissami-
nik agdlagfeKarfianut nungneKartari-
aKartut.
kommunekassit landskassivdlo bud-
getisa nautsorssutaisalo suliarineKar-
dlutigdlo sarKiimiuneKartamerat,
landskassip nautsorssuserissoKarnera,
aningausseriveKarnera kukunersiui-
ssoKarneralo, kisalo sutdlivit lands-
rådimit pigineKartut pigingneKatauv-
figineKartutdlunit sujulerssorneKar-
nerat pivdlugo OKautigineKåsaoK ud-
valgip isumå maligdlugo suliagssat
tamåkua —• tamåkuåtaoK agdlagkati-
gut avåmut atåssuteKautaunerat er-
Karsautigalugo — landshøvdingeKar-
fingmut atassumik regnskabsinspek-
tørip agdlagfianit månamut isumagi-
neKarnerånit månarpiaK avigsårtini-
arnigssåt ajornaratdlartugssaungmat.
udvalgip tusarsimavå Kalåtdlit-nunå-
nut ministereKarfingme OKaluserine-
KarsimassoK kalåtdlit kommunine
nautsorssuserissoKarneK sujunigssame
KanoK ilivdlune årKigssuneKarumår-
nersoK. OKaloKatigingnerne tåukuna-
ne amtsrevisore revisionschefilo pe-
Katausimåput, ilimagineKarpordlo
tåukua ukiaro oktoberip nålemerati-
gut Nungmukagssamårtut nautsorssu-
serissoKarnerme budgetilerinermilo
kisalo kukunersiuissoKarnerme nutar-
teriniarnigssap KanoK ingerdlåneKar-
nigsså OKaloKatigingnissutigiartor-
dlugo, tamatumungalo ilångutdlugo
OKaluseriniardlugit kommuninik :nå-
kutigingnigtugssaunerme maligtari-
ssagssat, G-60-ip kalåtdlit kommunisa
nangminerssornerulernigssånik suju-
nersutigisimassainut nåpertutumik
KanoK årKigssussiniarnigssaK OKalu-
serisavdlugutaoK.
taimatut isumaliorKuteKamerup
KanoK inerneKarumårnigsså udvalgip
alapemaiserumavå, landskassivdlo
nautsorssuserissoKarneranut budgeti-
lerissoKarneranutdlo il. il. tungassu-
tigut landsrådip pissortaKarfigtut su-
liagssai udvalgip aulaj angivfiginiarsi-
nåungikatdlarsorai. kommunine tamå-
kununatigut sujunigssame årKigssui-
nerup KanoK itunigsså ersserKingne-
russumik påsineKarsinautinago. ud-
valgivdle kigsautigå tamatumane er-
sserKigsumik ilisimassaKångikatdlar-
nerup landsrådip Kinigkamik sujulig-
taissoKalernigssånik nangminerissa-
minigdlo agdlagfeKarfeKalernigssånik
nutåmik åridgssuineKarnigssap piviu-
ssungortineKarnigsså kinguarsameKå-
sångitsoK, kigsautigalugule pissorta-
Karfigtut suliagssanut tungassutigut
maligtarissagssångortugssat imailiv-
dlugit suliarineKarsimåsassut, inatsi-
sinik avdlångortitsingikaluardlune
landsråde aulaj angerslnångortitdlugo
pissortaKarfigtut suliagssat landsrådip
agdlagfeKarfianut pivfigssaK nåma-
lerpat nungneKarnigssåt.
sujuligtaissoKarneK
agdlagfeKarfenarnerdlo
nutåmik årKigssuinerup kinguneri-
ssugssaimgmago sujuligtaissoK Kini-
gaK 1967-imit landsrådip agdlagfe-
Karfianut KutdlersåusassoK, åmåtaoK
atautsiminerlt akornåne, tauva suju-
ligtaissoK Nungme igdlugssaKartlta-
riaKarpoK, åmalume sujuligtaissoK
sujuligtaissunerme nalåne akigssau-
teKartitariaKardlune.
tamatumane udvalgip isumaliorKU-
tigisimavå igdlumik piorérsumik su-
juligtaissoK igdlugssaKartineKarsinau-
nersoK, sujuligtaissuvdlunit igdlug-
ssånik nutåmik sanassoitartariaKar-
nersoK. Nungme tamatumunga piu-
kuneKarsinaussut misigssoraluarér-
dlugit udvalge isumaKarnerulersima-
vok sujuligtaissup igdlugssånik nutå-
mik sanassoKartariaKartoK, tamånalo
isumagalugo igdluliorfigssarKigsumik
landsråde pigssaKartineKarérsimavoK
landsrådip atautsimitarfigtågssånut a-
tassumik.
udvalge tamatumane pilerssårusia-
mik inerivigsimassumik sule sujuner-
sutigssaKånglkatdlarpoK. udvalge isu-
maKarpoK aperKume tamatumane au-
laj angivingnigssaK forretningsud-
valgimut tuniuneKartariaKartoK igdlu-
liornigssamut udvalgiussugssångor-
dlugo, igdluliomigssardle udvalgip i-
sumå maligdlugo 1966-ip aussaunera-
ne autdlarnerneKartariaKarpoK 1967-
ime inerérsimassugssångordlugo. ilå-
ngutdlugo OKautigineKåsaoK landsråde
igdlunik mardlungnik Nungme pise-
rérsimangmat agdlagfeKarfingme suli-
ssugssanut atugagssanik. isumaliorKU-
tigissariaKåsaoK tåukua saniatigut
igdlunik ardlaioamerussunik pissa-
riaKartitsineKåsanersoK.
taimåtaoK udvalgip kigsautiginarti-
simavå landsrådip angatdlatitårtme-
Karnigsså landsrådip sujuligtaissuanut
agdlagfeKarfianutdlo atortagagssamik,
taimailivdlune Kinersivit, landsrådi-
mut ilaussortat kommunalbestyrelsit-
dlo atåssuteHarfigivdluarsinaorKuv-
dlugit. tamåna sujimertaralugo anga-
lassartautigssamut taimåitumut piler-
ssårutaugatdlartoK pigssarsiarineKar-
simavoK.
pisårinigssånutdle aningaussartutig-
ssat åmalo (mingnerungitsumik) a-
ngatdlatip nåmaginartumik angissu-
seKartup atortulersugaussuvdlo inger-
dlåneKarneranut ukdumortumik ani-
ngaussartutaussåsangatitat påserérsi-
manerisigut landskassip månarpiaK
aningaussatigut pigssaKamera erKar-
sautigalugo pisåmigssamut tamatu-
munga kajumigsårisavdlune udvalge
nangåssuteKamissårsimavoK. udvalgip
inåssutigiumavå aperKumik tamatu-
minga aulaj anginigssaK isumaliorKu-
tigerKitagssångordlugo kinguartine-
KaratdlåsassoK, apenoime tamåna nu-
kingmartorssungingmat.
nutåmik åririgssuinigssamut
udvalgip sujunersuta
udvalgip OKaluserissaKameranut tu-
ngatitdlugo landshøvdingeKarfik su-
jusingnerussukut inatsisitigut pissor-
taKarnikutdlo avdlångutlgssanik nu-
tåmik årKigssuinigssap atulersinigsså-
nut pissariaKartunik migssiliusiaugat-
dlartumik sulissuteKarérsimavoK. Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfik oKa-
loKatigerérdlugo isumaKatigissutigine-
iKarsimavoK ministereKarfik inatsisig-
ssamut migssiliusiavingmik sulissute-
Kamialersinago landsrådip nutåmik
årKigssuinigssame su j unertarissane
kigsautigissanilo ersserKigsumik o-
KautigerKårtariaKarai.
tamatumane isumaicatigissutigine-
KarsimavoK nalerKutusangatinago år-
KigssuineK månamut atortussoK ata-
tinarneKåsagpat, tåssame månamut
maligtarissagssat landsråde pivdlugo
inatsimitdlutigdlo landsråde pivdlugo
perKussumingmata imarissailo åssigi-
glnangaj agdlutik, nalerKunerusanga-
tmeKardlunile nutåmik årKigssuine-
(KalernigssaK iluagtitdlugo landsråde
ipivdlugo pericussutip maligtarissag-
ssartai amerdlanerit landsråde piv-
dlugo inatsimut nungneKåinaraluar-
pata maligtarissagssatdlo sivnere for-
retningsordenimut Inersutlnardlugit,
taimailiomikut ingmikut perKåssuti-
liornigssaK pissariaKarungnåisangmat.
nutåmik årKigssuinemp landsrådip
suj uligtaissuatalo nangminerssorneru-
lemigssåt nagsatarissugssauvå, tai-
måitumigdlo Kularnångitsumik kig-
sautiginåsavdlune landsråde pivdlugo
maligtarissagssat sujornagornit ang-
nertunerussumik inatsisitigut aulaj a-
ngersagausimanigssåt.
kisalo akuerssårumaneKarpoK na-
lerKutusangåtitdlugo aningausserivit
pivdlugit inatsit landsråde pivdlugo i-
natsimut ilånguneKarpat.
taimåitumik udvalgip landsråde ki-
nuvigiumavå rådip sujunertarissai
kigsautigissailo erssersiniarKUvdlugit,
udvalgivdlo akuerssissutigivdlaKUV-
dlugit sujunersutigissane sujuline er-
KartorneKartut inersussutigiumavai.
tamatumane OKautigineKåsaoK inat-
sisigssatut sujunersutigssaK lands-
rådimit akuerssissutigineKarérsoK fol-
ketingimut kingusingnerpåmik sar-
KumiutariaKåsangmat folketingip ka-
terssusimanerane 1966-ime oktoberi-
me autdlartitugssame, nutåmik år-
jdgssuinigssaK 1967-ime Kinersinikut
piviussungortineKarsinåusagpat. tai-
måitumik udvalgip kigsautiginartipå
nutåmik årKigssuinigssame tungaviu-
ssugssat ukiaK måna katerssusima-
nerme landsrådip aulajangivfigerlsa-
gai, ministereKarfiup inatsisigssatut
sujunersutigssaK sulissutigerérnia-
sangmago landsrådip 1966-ime uper-
nåkut ingmikut itumik atautsiminera-
ne landsrådimut saricumiutagssångor-
dlugo.
-i
landsrådimit
puissip orssuata tunineKarnermine
kilomut akiata 40 øremit 50 øremut
KagfagtineKarnigsså landsrådip KGH-
mut inåssutiginiarpå. orssup tunine-
Karnermine akia ukiormåna septem-
berip autdlarKautåne 24 øremit 40
øremut KagfangneKarsimavoK, tamå-
nalo peKatigalugo orssup Kerissup i-
nungnut tunineKarnermine akia kilo-
mut 150 øremit 170 øremut Kagfang-
neKarsimavoK. orssup tunineKarner-
mine akiata KagfangneKarsmaunig-
ssånut niuvertarfingne inungnut tu-
nineKartartup akiata KagfangneKar-
nigssåta pisissartunit nåmagineKarsi-
naunigsså aperKutaussugssauvoK,
landsrådilo isumaKarpoK pisissartu-t
puissip orssuanut angnerussumik aki-
liumasinaussut.
☆
Knud Kristiansen rådiukut autdla-
kåtitat kalåtdlisut amerdlanerunigssåt
kigsautiginartipå, nauk autdlakåtitat
kalåtdlisut Kavdlunåtunit angnertu-
neroréraluartut. nunaKarfigpagssuar-
ne radio maligtarerKigsårneKartarpoK,
pingårtumik ukiukut, distriktinilo
mingnerussune tusamårtut amerdla-
nerpårtait Kavdlimåtut påsineK saper-
sussarput. landshøvdingip tikuarpå
Kavdlunåtut autdlakåtitaussartut ta-
mardluiangajangmik Danmarkip ra-
dioanérsussartut, kalåtdlisutdle ta-
måkerdlumangaj agdlutik måne sana-
neKartardlutik. kalåtdlisunik autdla-
kåtitsiviussartoK sivitsomiardlugo i-
lungersutigingnigtoKarpoK, tamatu-
manile sulissugssat amerdlanerussut
pissariaKartineKartugssåuput.
Elisabeth Johansenip uvdlormut nu-
tårsiagssanik lautdlakåtitsissarneK su-
juartineKarKuvå, taimailivdlune inug-
pagssuamit arfineK-pingasunut suli-
artorérsimassugssanit tusåneKarsinau-
ssarmivdlugutaoK. — kigsautigissaK
tamåna radioavisip sulissuisa ikigtul-
naunerat pissutigalugo månåkut nå-
magsineKarsinaugunångitsoK sujulig"
taissup OKautigå. Hans Lynge uvdlor-
mut nipilerssugkanik amerdlanerussu-
nik ningiunut sulissunutdlo „sulitiga-
lune tusarnågagssatut“ atorsinaussu-
nik autdlakåtitsissoKartarsinaunigssa
kigsautiginartipå. autdlakåtitsiviu-
ssartup sivitsorneKarsmaunigssånut
sulissugssat amerdlanerussut taima-
tutdlo init sutdlivigssat amerdlaneru-
ssut pissariaKartineKartugssaussut su-
juligtaissoK oKarpoK sujunersutigalu-
gulo aperKut atautsiminigssame tug-
dlerme oKatdlisigineKarKigsassoK.
landsråde aningaussanik radioavisip
landsrådip atautsimissutainit imaKar-
nersiugainik K’aKortumut, Nanorta-
lingmut Narssamutdlo, nålaorniarfi-
lungnera pissutigalugo landsrådimit
autdlakåtitanik tusarnårsmåungitsu-
nut, nalunaerasuautigingnitarnigssa-
mut atugagssiumavoK. nålaorniarne-
rup pingåssusia landsrådip Kalåtdlit-
nunånut ministeriaKarfingmut uparu-
arumavå.
☆
aftenskole pivdlugo inatsisitåK ma-
ligdlugo igdloKarfingne atuartitsissar-
nerup angnerulernigsså ilimanartoK
sujuligtaissup OKautigå Oplysnings-
rådip ukiumortumik nalunaerutåta o-
KatdlisigineKamerane. Knud Kristian-
senip apericutigå suna pissutigalugo
kursuseKartitsissarnerit amerdlaneru-
ssut igdloKarfingne pineK ajornersut
kursuseKartarnerme sujulerssuissut
igdloKarfingmingmata. N. O. Chris-
tensen akivoK IkursuseKarnigssaK i-
nugtaussut kigsautigissariaKaråt. atu-
aKataujumassut amigartut nalunaer-
simagångata kursuseKartitsinigssaK a-
jornakusortarpoK, ilånilo nalunaersi-
magaluit åma aggisaertardlutik. kur-
suseKartoKåsagpat mingnerpåmik na-
lunaerKutap akunere 20 atuartitsisso-
KåsaoK peKataussutdlo ikingnerpåmik
tatdlimaussariaKardlutik.
a