Atuagagdliutit - 28.10.1965, Blaðsíða 8

OKautsit ilisarssisit-
sissutiginiagkatut
inuit kulturimut sordlermut atane-
rånik påsingnissutigssat kingugdlit
soKutiginartutdlo ilagåt OKautsit Ka-
noK itussusiånik påsingnilersimaneK.
misigssugkat tungavigisagåine isuma-
KarnarpoK OKautsit inuit ingmingnut
KanoK nalunaerfigeKatigingniarneri-
narmingnut atortarsimagait — ag-
dlangnermingne titamerit KanoK er-
KarsauteKarnermingnik, KanoK Kimer-
dluissarnermingnik Kanordlo kigsau-
tigissaKamermingnik avdlanut påsi-
ssutigssatut atortarsimavait. ajoralu-
artumigdle OKautsit ersserKmgitsoru-
jugssuarmik atorneKartarput, OKau-
seK atauseK ardlaringnik isumaKarsi-
naussarpoK taimailivdlunilo oKauseK
taimåitoK isumagssarsiorneKarnermi-
ne pugtitsivdluinarsinaussarpoK. tai-
måitumik OKautsinik ilisimatusame-
rup sujunertarå OKautsinik piorsai-
nigssaK paitsuissarnerit sapingisamik
pingitsorneKarsinaorKuvdlugit. ilisi-
matusarnerme tamåna ima pissaria-
KartigilersinauvoK agdlåt OKautsinik
nutånik ingmikut tamarmik KanoK i-
sumaKarnerinik nalunaiardluarsima-
ssunik sanassariaKalerdlune. OKautsit
ilisimatusarnerme atorneKartartut tai-
mailivdlutik kiniserit agdlagtamerå-
mut erKainarsivdluinarsmåuput inung-
-ne tamåkuninga iliniarsimångitsune
påsiniarniåsavdlugit ajomakusordlui-
nartusavdlutik.
kisiånile OKautsinik påsingnigtar-
neK taimak KagdlinarsiortigissoK må-
nåkut OKautsinik ilisimatunit nalorni-
narsivdluinarneKarsimavoK. OKautsit
akornavtine ingmivtinut nalunaerfi-
geKatigingniarnivtine atortaraluarpa-
vut — OKautsit ataxatigingnere ilua-
Kutigalugit nalunaerutigerKissardluta.
kisiåne OKautsitaoK kulturikut suju-
arsimåssusermut nalunaerKutåuput.
sordlo erKumitsuliortauseK, ilisimatu-
ssusex, nålagkersuinerup KanoK itu-
ssusia, inuit KanoK ilerKOKarnerat il.
il. taimåitussut. OKautsitdliuko nang-
minerissamingnik pissuseKartut sana-
neKarneratdlo tåukunånga avdlaune-
russoK. OKautsit avKutigalugit — xa-
noK ilivdlugit OKausilerineKartarnerat,
OKauseKatigiliorneKarnerisa oxausili-
orneKarnerisaio uigussarnere, OKaut-
sit påsisimassat amerdlåssusé, åsser-
sutigineKarsinaunere amalo Kanon i-
livdlugit OKautigineKartamere tunga-
vigalugit — inuit KanoK kultureKar-
nerat erssersineKartarpoK. åma sule
ingerdlarKigkuvta OKarsinauvugut: o-
Kautsit-uko tåssaussut kulturikut Ka-
noK sujuarsimatiginerup tungavigpiai.
tåuko kisisa avKutigalugit påseKati-
gigdluta aitsåt avdlat tamaisa inger-
dlaterKigsinaussaravtigik ussersutåi-
narssoraluaruvta ' angusinåungisara-
luavut.
tamåna itisumik sukumissumigdlo
påsissariaKarpoK. imåingilaK OKautsit
nvarKutlnardlugit ilisaringnilertartu-
gut, erxarsauteKalersartugut, isumag-
BESTIL SKI I GOD TID
SKI og BINDINGER i bedste udenlandske fabrikater
SKISTAVE i prima letmetal — og tonking.
SKI:
MADSHUS
BONNA
MULLER
BINDINGER:
GEZE
GRESHOPPA
TRUESETAL
sisorautit bindingitdlo
nunane avdlane sanåt
pitsaunerpåt.
ajåupissat sagfiugkat
OKitsuarnat — napisuit-
sutdlo.
en gros: Simon E. Knudsen & Co. A/S, København K.
ssarsissartugut, tauvalo — avdlanut
nalunaerutiginiardlugit — kussanar-
tunik OKausertalersoriardlugit oxaut-
sivtinik atissititarivut. ilisaringniler-
tarnerit, erKarsauteKalersarnerit isu-
magssarsissarneritdlo tamarmik o-
Kautsinit nagguveKarput; oKautsivta
sananeKarnerisa erKarsautivut piler-
sitait isumagssarsiavutdlo ilusilersor-
tardlugit. OKautsit-uko avKutigalugit
inuit atausiåkåt nangmingneK silar-
ssuarmingne pingoriartortitartut pior-
sartartutdlo.
taimaingmat-una OKautsit sunut ta-
manut tungavigpiaussut, amalo kuku-
nerusaoK OKaruvta OKautsinut tungå-
ssutexångitsut sordlo måko: pigissat,
erKarsautit isumagssarsiatdlo tunga-
vigpiåuput, aitsåtdlo tåuko perérå-
ngata oKautsivtinik atissitisinaussar-
pavut. inup nangminen silarssuåne
sut tamarmik oKautsinit pingorKårfe-
narput; tåssame oKautsitigut tarnåko
tamarmik inungmut nangminermut
sarKumersarput. OKautsit uvavtine ia-
tissatut pissuseKåinångitdlat imalunit
malunaerfigeKatigingniarnerinavtinut
atortungitdlat pissutigalugo OKautsit
amalo una silarssuaK OKautsit OKauti-
giniagåt avigsårtineKarsinåunging-
mata.
tamåna tungaviginiaråine erKortu-
ngilaK oKåsavdlune OKautsit erKor-
dluångipatdlårtumik perKigsågåimgi-
patdlårtumigdlo atorneKartartut. er-
sserKigdluinartuvordle — malugalugo
erKortumik atorneKarunik — tåssau-
ssut kulturikut Kåumarsagaunerme
tungavigpiaussut silarssuavtine påse-
Katigingnigssavtinut avKutigssauvdlu-
tik. OKautsit ntordlugit ardlarput na-
kutisinaussarparput, sordlo sagdluni-
kut imalunit isumavta akerdlerdlui-
nånik OKamikut. taimailiorsinauneK
atausinarmik pissutenaipoK: OKautsit
iluamik atorneKarunik paitsugagssåu-
ngitsumik påsineKarsinaunerånik. ait-
såt erKordluartujungnaertarput per-
Kigsågaujungnaertardlutigdlo avdla-
nut tungassunut atorniarneKarånga-
mik sordlo misigssugkanut OKautsinut
tungåssuteKångitsunut nalunaerKut-
sersutåinartut atorniarneKarunik. tau-
va påsilisavarput taimatut oKausilia-
ne OKautsit atausiåkåt OKauseKati-
gingnut atåssuteKångikunik erKor-
dluartungitsunik isumaKalersimassut;
agdlåme amerdlaKissumik isumersor-
neKarsinauvdlutik. taimailissoKartit-
dlugo pissariaKåsaoK nalunaerKutsi-
ssutigissawta isumå navsuiardluagå-
ngordlugo atausinarmik isumaKalersi-
savdlugo paitsorneKarsinåungitsu-
ngordlugo. onauseK taimåitoK aitsåt
oKauseKatigingnut atåssuteKångikå-
ngame erKordluartumik isumaKartå-
ngilaK. OKauseKatigingnile OKautsimut
taimåitumut tugdluartune OKautigine-
Karune oKauseKatigitdlo pissutsit pi-
ssutdlo KanoK inerat najorKutaralugo
OKautiginenarunik erKordluinartumik
isumanartugssauput påsinardluinar-
tussugssauvdlutik. påsinerdluineru-
saoK OKautsit OKautsinit atausiékånit
erKordluinartumik isumalingnit sa-
nåjuneråsavdlugit. tåssauna oKause-
Katigit erKordluartumik isumanartut
amalo onauseKatigit KanoK issusé na-
jorKutaralugit oxauseKatigingne tåu-
kunane imalunit ajornartorsiorfingme
ima imalo itume oxautsit atausiåkåt
KanoK isumaKavigtugssaunertik tigu-
ssaråt.
mérKap OKautsit (inungutsimine o-
Kautsine) ilinialerångamigit åssiginar-
tarpå nangmineK silarssuanilo ilinia-
lerai. avatåningånit OKautsinut iseri-
artuårneK ajorpoK: OKausilerineK ili-
niardlugo amalo OKautsit sapingisa-
mik amerdlanerpåt någdliuperårdlu-
ne dliniardlugit; kisiåne pinguartutut
ajornartorsiungitsigalune OKautsit ili-
niartarpai — agdliartornermine silar-
ssuarmine KåumaissaKarnine agdliar-
tortitdlugo tamatuma sukaKatånik
navssåriortortardlugit. taimailivdlune
OKautsit kulturilo inerikiartornei-me
.atausiussutut ilersarput. kingorna av-
dlamiut oxausé iliniarneKarsinåuput,
kisiåne inunguserissamit oxautsit ili-
niamerånit avdlauvdluinartumik. av-
dlamiut oxausé avatåinit iliniartarpa-
vut, ilorpiåinit agdliartorfigissama-
git, kigaitsuinarmik ilikariartortar-
dlugit: OKausilerinikut, oxauseKatigi-
liornikut amalo OKautsit atausiåkåt
ilikagkavut atordlugit. imaxa avdla-
miiut oxausé ilikagkavut imalunit ili-
niagkavut sungiutdluinarsinausinau-
vavut ilame agdlåt ajornartorsiutigi-
ngitdluinardlugit oxaloKatigingnissu-
tigisinauvdlugit. kisiåne KaKutigui-
naK nangmineK OKauserivissatut pi-
giliuneKarsinaussarput. taimailisima-
gåine kulturikut sumissuseK nikisi-
massariaKarpoK.
OKautsit kulturikut pingåruteKame-
rat taimatut issiginiaråine OKautsit
nangmingneK ilisarssisitsivdluartu-
ssutut påsissariaKarput. KanoK itu-
ssuserput påsiniaruvtigo, inunerup i-
ngerdlaneranik KanoK isumaicarfi-
gingningnerput anguniagkavutdlo på-
siniaruvtigik OKautsivut nålaortaria-
Karpavut. OKautsime atornerisigut
kulture KulaerneKartarpoK. taimailiv-
dlune ilisimarKigsårniarneK (filosofi)
nutåK pingortineKarbarpoK. taisinau-
varput OKautsinik misigssuerKigsår-
neK imalunit OKautsit atausiåkåt Ka-
noK isumaitarnerånik misigssuineK.
taimailiornerup anguniagarå oKautsi-
ne sunarpiaK OKautiginiarneKarner-
sok, tåssame oicautsine oxautiginiar-
neKartoK sunaugaluartordlunit nang-
minermine piviussungmat.
tamåko tungaviginiaråine isumanik
soKutiginartunik sordlo måkuninga
sarKumersoKarsinaussarpoK: ilisimar-
Kigsårniardlune aj ornartorsiuteKarna-
lersarpoK oxautsit manilaKalerånga-
ta. ilisimarKigsårniardlune ajomartor-
siutit nåpautitut ituput. OKarsinauvu-
gut oKautsine noKartomerit. ardlåti-
gut ajomartorsimavugut taimailiv-
dlutalo tåssuna ajornartorfivtigut o-
aperKufigluåinåklt
ttt plhaunerslugkat
SINGALWATTE
THE
Fra den
mindste
til den
største -
fra verdens største
fabrik for båndoptagere
BÅNDOPTAGER
mingnerpåmil angnerpåmut
silarssuarme båndoptageriliorfit
angnerfanit
TK 14
GRURDIG
BÅNDOPTAGER
En prisbillig båndoptager, der trods beskedne dimensioner giver en
fuldendt gengivelse. Toneområdet 50—14.000 Hz — 2 spor — 4 watt
udgangseffekt.
båndoptager akikitsox mikissungugaluardlune pitsauvdlumamgsårtoK.
TK 46
GRURDIG
BÅNDOPTAGER
Den fuldendte stereofoniske båndoptager, som bringer koncertsalen
hjem i Deres stue. 3 båndhastigheder — 3 tonehoveder — Mulighed
for ekkoindspildninger og multiplayback — 4 spor — 2X3 watt ud-
gangseffekt.
båndoptager (stereofonisk, akisuassartartoK) fusarnågagssiarssuarnuf
éssigisséinutdlo nålaorutigalugo pitsagssuax. pingasunik sukåssusilik
— avdlatigutdlo pisatarigsupilorujugssuaK.
V. H. PRINS
SYD VEST VEJ 129, GLOSTRUP
TELF. (01] 96 88 44
TELEGRAM: NORDCOMMERCE
Følgende typer føres: TK 2 —
TK 4 — TK 6 — TK 14 —
TK 17 —TK 19 A — TK 23 A
— TK 27 — TM 27 — TK 40
— TK 41 — TK 46 — TK 47
— TM 45.
xautsit kukussumik ingerdlatilersima-
vavut. ilisimarKigsårniardlune mdsig-
ssuinerit taimailivdlutik nakorsap i-
kiuineratut pissuseKalersarput; tau-
kuame (ilisimarKigsårniardlune nu-
sigssuinerit) OKautsit manilaKarnerat
pérsiniartarpåt, nåmagsiniagardlo ilu-
agtigpat ilisimarKigsårniardlune ajor-
nartorsiut ajugauvfigineKarsimångi-
lax — kisiåniliuna misigssuinerup i"
ngerdlåneKarnerane tåmardluåinarsi-
massoK.
A/G nr. 19 sisamångomerme 16-
sept. 1965 naidtoK ima KuleKutaling-
mik agdlagpoK: „OKautsivut taigdliu-
titut ajukunauteKångitdlat.“ tåssane
Fr. Nielsen oxarpoK: „taigdliortut 1_
lait autdlartitdluartaraluardlutik u-
nigtarput, tamatUmunga pissutauv-
dlune suliarissat sarKumersiniarnensa
ajornakusorpatdlårnerat". — tamana
ilumorpoK. sok naiciterivit inuit sar-
Kumindartut suliarissartik sujugdlex
sarKumersiniarångåssuk atersiuisa-
pat? suliarissap imarisså oKautiginia-
gålo atermit pingåruteKånginerunera-
mik? isumaga maligdlugo atersiuina-
tik imaKarnersiuissariaKaraluarput!
A/G-me nr. 18-ime xup. 21-me ili"
simatoK Jørgen Pedersen ima suju-
nersuteKarpoK: „kalåtdlit sujumukar-
niiarnermingne pissariaxartitait ilua-
mérsumik anguniartikumagåine tulug-
tut OKauseKalersariaKarput kalåtdlit
OKausinik uvdluinarne tapersimane-
xartunik, piumassuinaitdlo Kavdluna-
tut iliniagaKartitalerdlugit". uvanga
ima issikoKartikumaneruvara, kalåt-
dlit sujumukarniarnermingne pissa-
riaxartitait iluamérsumik anguniarti-
kumagåine kalåtdlisut oxautsit kalåt-
dlinit narxa tikitdlugo iliniartariaKar-
put (ukiut KanoK amerdlatigisagalu-
arpatalunit) aitsåtdlo taimailiorérni-
kut tulugtut sapingisartik tamåt ilim-
åsavdlutik, piumassuinaitdlo Kavdlu-
nåtut iliniagaKarsinauvdlutik.
sule autdlartisimångilagut. åp, tau-
vame autdlartlnariarta!
Kristian Poulsen,
Hong Studenterkursus,
Høng-
aulisariutit angisut
akisuvatdlaKaut
A/G-me normo 19-ime Morten Poul-
sen torratdlagaoKissunik oKauseKar-
poK. tupigissagssåungilaK nunavtine
aulisartut anginerujartuinartunik au-
lisariutitårtornermingne påsiumassait
nunatdlo avdlat aulisartuisa pineKar-
nerånut nagdlersukumanerat agdliar-
tormat. taimåitariaKarporme.
aulisariutit nunavtinut tikisineKar-
talermatale tusartuarparput imane i-
ssigtune atugagssat xajangnaitdlisar-
tariaKartartut, tamånalo akitsorsau-
tigissarsimagåt. tamåna påsivarput a-
kueralugulo. ukiunile kingugdlerne
aulisariutit ingassåinavigsumik akisu-
titdlugit KGH-p nunavtinut tikisitag-
ssångortitalermagit erssericigsumik
påserusungnarpoK KanoK angnertuti-
gissumik Nordsøme aulisariutigssanit
KajangnaitdlisagaoKissunit angneru-
ssumik maungnartitat Kajangnaitdli-
sagaussarnersut. påsigåine 1965-irne
umiarssuåraK aulisariut 45 tonsilik
800.000 kr-xartugssångortOK (sivner-
dlugulunit) OKalugtualiame unussat
1001-ime tupigusugtitsiutinut ilausso-
rerKajånåinavigpoK.
nalunångilaK aulisariutit danskit
Nordsøme atugagssatut sanårissait Ka-
j angnaitsuliaru j ugssungmata. agdlåt
KGH-p misigssuissartuisa nunavtine
atugagssatut Kajangnaitsupilorujug-
ssuartut tamåko ilåt issigisimavåt
(maunga tuniniarneKarsimagaluartut
ilåt). imåingilaK angatdlatit sapingi"
samik isumangnaitsunigssåt akerdli-
lersoriga, kiavdlunime angatdlatit i-
sumangnaitsunginigssåt piumassarisi-
nåungingmago. aningaussatdle taimak
amerdlatigissut aulisariumut taimak
angingitsigissumut atugagssångortine-
Karsimagpata ingassagpatdlårsorinar-
poK, atortut moderniussut tamaisa i-
kussorneKarérsinagit. KGH-p umiar-
ssuårKanik nunavtinukartartunik isu-
magingnigtutitai atuardluarsimassu-
ssut aulisariutitdlo sananeKarnere
pivdlugit OKausigssarpagssuaKåsassut
ilimanarpoK. ajoKaordle angutit tåu-
ko ilåt atausinardlunit aulisariume u-
kiune kingugdlerne tikisitagaussut i-
låne inugtauvdlune måne nunavta
KerKane sikussångitsume aulisaKatau-
simångingmat. nalunångilarme KGH-P
aulisariutinik misigssuissarfiutånitut
misiligtagaKarujugssuångitsut, nauk
aningaussarparujugssuarnik naleKar-
tut inugparujugssuitdlo atugarigsår-
nigssånut tungaviussut isumagissara-
lugit.
åipagssånik tikuarneKarsinauvoK u-
kiorpagssuarne KGH nunavtine niu-
vernenmik ingerdlataKarsimassoK i"
nuitdlo atausiåkåt aningaussarsior-
fingnik ingerdlataKalerneråne ikiuku-
massutut nalunaerutigissaKartarsima-
ssok aulisartut nangminerssortut sa-
piserdlutik misiliniarneråne oKilisåu-
ssissutaussunik erssersitaKarsima-
ngingmat.
Hans Juko Petersen, Nuk.
8